Myanmar anklagas återigen för att göra sig skyldiga till brott mot mänskligheten, sa FN:s rapportör för mänskliga rättigheter idag. Våldet som nu pågår i Rakhinestaten påminner om 2017 – då 700 000 rohingyer fördrevs av militären i Myanmar.
Militären i Myanmar, som kallas för Tatmadaw, brukar återigen urskiljningslöst våld mot rohingyer och andra civila i Rakhinestaten. Både barn och vuxna finns bland de som fallit offer i artilleribeskjutningar och luftangrepp den senaste tiden, rapporterar The Guardian. Myanmars militär Tatmadaw slåss mot den väpnade gruppen Arakan Army (AA), en beväpnad rebellgrupp i Rakhine. Men civila i konfliktområdena har drabbats hårt.
Enligt FN:s rapportör för mänskliga rättigheter i regionen, Yanghee Lee, har skadade också nekats sjukvård när vägar blockerats. En pojke i tonåren dog vid en militär checkpoint i Rakhine efter att militären beordrat bilen att stanna istället för att fortsätta till sjukhuset.
– Tatmadaw har inte ställts till svars och fortsätter åtnjuta straffrihet. I årtionden har deras taktik avsiktligt maximerat civilt lidande: vi vet alla vad de gjorde mot Rohingyabefolkningen 2017. De riktar sig nu mot alla civila i konfliktområdet, där människor från Rakhine och minoriteterna Rohingya, Mro, Daignet och Chin dödats under de senaste månaderna, säger FN-rapportören för mänskliga rättigheter enligt The Guardian.
Myanmars militär bryter upprepat mot de mest grundläggande internationella lagar som finns och mot mänskliga rättigheter. FN:s generalsekreterare António Guterres har uppmanat till global vapenvila under coronapandemin. Fokus bör enligt Guterres och FN vara på att hjälpa civila under krisen – inte militära angrepp och krig.
Tidigare i april dödades en chaufför som arbetade för Världshälsoorganisationen (WHO) när hans bil besköts på vägen för att lämna prover från misstänkt coronasmittade patienter. Både Tatmadaw och Arakan Army har nekat till inblandning.
FN uppmanade tidigare i år Myanmar att vidta alla nödvändiga åtgärder för att stoppa folkmord och våld mot rogingyer och att rapportera tillbaka till FN vad man gjort för att följa uppmaningen. Journalister som rapporterar om de pågående brotten mot mänskliga rättigheter har också fått en allt svårare situation.
