Djurförsök på fågelungar väcker upprördhet – stängs in i låda och nackas efteråt

Ett djurförsök som ska studera hur flugsnappare lär sig sång genom att isolera ungar i lådor, har väckt starka känslor hos djurrättsaktivister och fågelintresserade. Samtidigt visar reaktionerna en tydlig trend mot att djurs liv värdesätts på ett helt annat sätt idag.

(Uppdaterad 19:30: I en tidigare version hade Niklas Aronsson fel titel. Det är nu rättat till talesperson för Birdlife Sverige.) Upp till 400 fågelungar ska isoleras under ett år vardera och sedan dödas genom att få nacken avsliten, enligt den etiska ansökan. I den offentliga gruppen Fåglar inpå knuten blev diskussionen om experimentet så livlig i förra veckan att en admin beslutade att stänga av möjligheten att kommentera.
”Rena tortyren för dessa småfåglar att utstå så otroligt sorgligt om de är sant”, skriver någon. ”Priset dessa fåglar får betala måste rimligen vara för högt för denna studie. Känns helt orimligt”, skriver en annan.

Ser man på fåglar som individer?

Admin för Fåglar inpå knuten är Niklas Aronsson, talesperson för Birdlife Sverige och redaktör för tidningen Vår Fågelvärld.

– Det som aktualiseras är, vad har man för syn på fåglar? Ser man på dem som individer eller ur populationsnivå? För hundra år sedan hade ingen höjt på ögonbrynen för den här forskningen, och när jag läste biologi i början på 1990-talet hade vi ihjäl en kanin för att se hur adrenalin påverkade hjärtat. Det skulle man aldrig göra idag.

Han konstaterar att det har hänt mycket med vår syn på djur.

– Det är en tydlig trend mot att se djur som egna individer och då är den egna individens liv väldigt mycket värt. Då hamnar man ofta i en slutsats att det blir svårt att motivera forskning, säger han.

Alla djurförsök måste genomgå en etisk prövning vilket i praktiken betyder att man skickar en ansökan till en djurförsöksetisk nämnd och inväntar nämndens beslut. I det här försökets ansökan framgår att det handlar om grundforskning, och såhär beskriver forskarna nyttan med försöket:

”Att förstå sånginlärning är av bred vetenskapligt och allmänt intresse eftersom auditiv-vokal inlärning ligger bakom människors språk. Försöket kommer upptäcka hur gener och sociala interaktioner påverkar sånginlärning hos fåglar vilket är vårt modellsystem för att forska på inlärning hos djur.”

Isoleras i en låda i ett år

Forskarna har fått tillåtelse att hålla upp till 400 fågelungar av arten svartvit flugsnappare isolerade i varsin låda under ett år per unge. Varje låda har sittpinnar, ett gömställe, och flera ställen med foder, inklusive levande insekter. Totalt ska försöket pågå i fem år. När året är slut för varje unge, avlivas den genom att nacken slits av.

Storleken på lådorna, 42x79x55,5 cm, ligger något under kravet, men forskarna motiverar mindre lådor med att det är bättre både för försöket och för fåglarna.

Försöket godkändes redan i maj av Linköpings djurförsöksetiska nämnd, men har först nu i dagarna mött kritik efter att Djurrättsalliansen skrivit ett känslosamt inlägg som de delat i sociala medier. I skrivande stund har inlägget mer än 700 kommentarer, och har delats mer än 700 gånger. De ansvariga för försöket, Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet, har som svar skickat ut ett förtydligande som även Syre fått.

Klimatförändringen anges som skäl

Där skriver de bland annat att ungarna ska tas från bon som attackerats av mård och därför har liten chans att överleva ändå, och att försöket är av vikt på grund av klimatförändringen.

– De försöker göra det med så minimal inverkan som möjligt, men de tycker nog att det här är lite jobbigt eftersom de är hårt ansatta från flera olika håll, säger Niklas Aronsson.

Han har själv varit i kontakt med forskarna efter att inlägget delats i gruppen Fåglar inpå knuten. Då fick han också veta att de tänker begränsa antalet fågelungar som hålls fångna till 80–90 totalt.

När det gäller klimatförändringen poängterar forskarna att eftersom det blir varmare i Sverige, ändras arters utbredningsområden. Det gör att olika arter kommer i kontakt med varandra och kan blandas. ”När de två arterna nu förekommer i allt större närkontakt lär sig svartvit flugsnappare läten från halsbandsflugsnappare vilket ökar risken att de reproducerar sig med fel art. Detta kan ha ytterligare negativa effekter på de redan utsatta populationerna av svartvit flugsnappare. Därför kommer resultaten av denna forskning vara mycket viktig för hur separata arter kan bibehållas i naturen.”

Starka reaktioner på reporterns frågor

Frågan om försöket med flugsnapparna tycks vara känslig. Efter att vi skickat våra frågor till  forskningsföreståndaren Jan Alvar Lindencrona och en genforskare på Zoologiska institutionen, Niclas Kolm, får Syres reporter ganska omgående ta emot otrevliga meddelanden av en person med koppling till en central person i projektet. Detta redan innan artikeln börjat skrivas.

”Att jävlas med Tovetorp (stationen där experimentet ska bedrivas, Syres anmärkning) är bara genuint korkat på så många sätt. Och nej, jag är inte partisk. Jag ser också allt lidande i världen. Du stressar o jävlas m bra människor. Men sure… om det får dig att må bättre så go a head. Din nattsömn.”

"Finns inte alltid en direkt praktisk tillämpning"

Några timmar senare får vi svar från Zoologiska på våra frågor.

Ni pekar på att det här är viktigt att undersöka på grund av klimatförändringens effekter på fåglarna. Hur ska man rent praktiskt kunna separera halsbandsflugsnappare och svartvit flugsnappare i naturen? 

– Grundforskning syftar till att öka mängden kunskap vilket gör att man inte alltid ser en direkt praktisk tillämpning. Genom att veta hur fåglar lär sig sjunga kan vi i framtiden förstå om förändringar i sång beror på naturlig variation eller mänsklig påverkan på deras boendemiljö. Om vi inte utför den här typen av forskning så finns det ingen möjlighet att upptäcka en lösning på dylika problem. Sånginlärning hos fåglar är dessutom ett viktigt modellsystem för att forska om språkinlärning och lära sig om generella processer som sedan testas vidare hos människa från perspektiven av språkutveckling, neurobiologi, och genetik.

Vilka är riskerna med att klimatförändringar kan få halsbandsflugsnappare att para sig med svartvita flugsnappare? 

– Avkomman blir steril och kan inte fortplanta sig vilket gör att föräldrafåglarnas ansträngningar varit förgäves. Avkomman har också mycket lägre överlevnad , man tror att de migrerar på fel väg till Afrika och dör på grund av svält.

I sitt beslut skriver Linköpings djurförsöksetiska nämnd: ”Nämnden anser att försökets betydelse uppväger lidandet för djuren och att uppställda villkor är nödvändiga för att begränsa djurens lidande.” Nämnden bedömer också försökets svårighetsgrad som ”lätt”. Svårhetsgraden är ett  mått på lidande och andra negativa effekter på djuren.