Därför vill LRF ta bort lag om sommarbete för kor

När det stod klart att LRF röstat för att få bort det lagstadgade sommarbetet,  lät reaktionerna inte vänta på sig.

– Skamligt om man skulle vända utvecklingen, när vi snarare borde gå åt andra hållet och utvidga beteskravet att gälla fler djur än mjölkkorna, sa till exempel ekobonden Adam Arnesson till tidningen Altinget.

Förslaget som fattades på riksförbundsstämman i månadsskiftet september/oktober gällde enbart kor i lösdrift. Det vill säga 80 procent av alla kor i Sverige, en andel som stadigt ökar. Uppbundna kor ska få fortsätta komma ut, tycker LRF.

Djurrätts-, djurskydds- och miljöorganisationer, men alltså även enskilda lantbrukare, har fördömt beslutet. Det beskrivs som att gå tillbaka i utvecklingen, inte förenligt med djurskyddslagen, men också korkat i och med att det skulle ta bort den unika konkurrensfördelen för svenska mejeriprodukter. Och dessutom säger forskningen att betande kor ger mer mjölk, är friskare och behöver mindre antibiotika.

Syre frågade Palle Borgström, ordförande i LRF, hur förbundet resonerar. Han valde att svara per mail.

Ni vill ändra lagen så att kor i lösdriftssystem inte ska ha rätt att gå ut. Hur motiverar ni det?

– Dagens beteslagstiftning antogs 1988 då vi hade en helt annan djurhållning än i dag med dagens moderna lösdriftsstallar som skapar bättre förutsättningar för en god djurvälfärd under årets alla dagar. Vi ser därför att regelverket nu behöver anpassas och ligga i linje med livsmedelsstrategins mål om en god kombination av konkurrenskraft och god djuromsorg, svarar Palle Borgström.

Kor mår bättre av att komma ut på bete. Vad säger ni om att ni berövar många kor den möjligheten?

– Oavsett om korna är inomhus eller utomhus är djurvälfärden den högsta prioriteten. Och oavsett hur beteslagen kommer att se ut kommer våra djur fortsätta komma ut på bete som är en viktig del i svensk djurproduktion. De öppna landskapen och den biologiska mångfalden förutsätter också en välmående svensk mjölkproduktion och genom att förena god djuromsorg med möjlighet att utveckla företaget kan dessa målsättningar förenas.

En del av kritiken handlar om att svenskproducerade mejerivaror förlorar en stor del av sin konkurrensfördel om sommarbetet inte är obligatoriskt. Finns det inte en risk att svenska produkter tappar i popularitet?

– Varje vecka läggs i snitt två mjölkgårdar i Sverige ned på grund av bristande konkurrenskraft. Betesdrift är en dyrare produktion och det krävs merbetalning för att vi inte ska tappa konkurrenskraft. Vi behöver kunna konkurrera på lika villkor inom EU och mjölkbönderna behöver få en betalning som innebär att de kan leva på sitt arbete. Dessutom är det svårt att ta mer betalt i Sverige när själva mervärdet är lagstadgat hos oss.

– Sverige är det enda landet som har lagstadgat beteskrav i EU. Det innebär att vi inte kan söka EU-stöd för något som konkurrerande länder har möjlighet att göra. Att öka flexibiliteten gällande lagstiftningen om bete innebär ett steg mot jämnare konkurrenskraft. Sedan ska det självklart vara tydligt för konsumenten vad man väljer för produkt och vilka mervärden man betalar för.

Hur bedömer du att era medlemmar skulle hantera sommarbetet om lagkravet togs bort?

– Vår bedömning är att våra mjölkdjur fortsatt kommer att vara på bete då det är en naturlig del i svenskt jordbruk oavsett lagstiftning. Därför tror jag att de flesta skulle fortsätta släppa ut sina mjölkkor, det visar även undersökningar som LRF har gjort i branschen.

– En del större gårdar som har nya moderna stallar med lösdrift kommer sannolikt att hålla sina mjölkande kor inomhus mer än de gör i dagsläget. Även när lösdriftsstallarna öppnar sina dörrar visar det sig att korna ofta föredrar att stanna kvar inomhus. Samtidigt kommer ungdjur, dräktiga kor och sinkor fortsatt gå ute, avslutar Palle Borgström.

Arla vill också ta bort lagkravet

LRF är inte ensamma om att tycka att lagkravet bör tas bort. Även Arla och Sveriges mjölkbönder har samma inställning, och fem kristdemokrater har lämnat in en motion med samma förslag som LRF.

I våras skrev Stefan Gunnarsson, universitetslektor i uthållig animalieproduktion vid SLU, en debattartikel som kritiserade Sveriges mjölkbönders inställning. Han jämförde med hur marknaden drivit på så att burhönor nästan försvunnit, för att konsumenter inte vill ha ägg från hönor i burar. På samma sätt kommer konsumenterna inte att vilja köpa mjölk från kor som aldrig får gå ute, menade han. Stefan Gunnarsson varnade därför mjölkbönderna för att bygga in sig i betesfria system.