Krönikor

En död humla i gula pollenbyxor

Kanske minns någon den tid då man på längre bilresor var tvungen att tvätta framrutorna vid varje bensinmack. Rutorna var igenklistrade med döda insekter i alla storlekar som hindrade sikten. Förargligt, tänkte jag som barn och senare som bilförare.

I förrgår låg en humla i hallen, den var död. Som gula stövlar lyste blommornas pollen på djuret. Jag tyckte synd om humlan!

Humlor, vilda bin och andra insekter är de bästa pollinerarna för våra fruktväxter, skriver den norska insektforskaren Anne Sverdrup-Thygesson i sin oerhört kunniga och inspirerande bok Insekternas planet, Om småkrypen vi inte kan leva utan. Till skillnad från de väderkänsliga bina flyger humlor också ut vid kallare temperaturer, även i regn och blåst. Därmed kan årets fruktskörd räddas.

Är inte Naturskyddsföreningens kampanj Operation: Rädda bina – bina behöver din hjälp ändå för smal och ensidig? Som om dessa djur bara hade sitt existensberättigande för att ge våra trädgårdar rikligt med frukt och frodiga blommor. Bygg bihotell för vilda bin, uppmanar föreningen. Plantera blommor och gör om din gräsmatta till en blomsteräng, låter uppmaningen. Ett plåster för att vi inte kan få grepp om det stora såret, dagens jordbruk. Och förresten kan insekter dö av svält mitt i nektarns överflöd, har jag nu lärt mig. Insekterna behöver också mineraler, det hittar de i gyttja av växt- och djurrester i någon vattenpöl. Mitt sunkiga fågelbad besöks av getingar och fjärilar!                                                                                                      

I Tyskland har den samlade mängden av alla insekter som fångats på drygt sextio platser över hela landet gått tillbaka med 75 procent på knappt trettio år. Det må vara något liknande i Sverige. Hoten mot insekternas liv är både lokala och globala. Gifter, matbrist, ett förändrat landskap och klimatförändringar hotar våra vilda trädgårdsmästare, skriver Naturskyddsföreningen.

Om en art nästan är på väg att utrotas är det för sent. En art slutar fungera långt innan den sista individen har försvunnit, påpekar Sverdrup-Thygesson. Här får Naturskyddsföreningens vildbihotell – som även kan vara bostad för humlor – sin djupa mening. Vi kan bidra till att förhindra utrotningen av dessa insekter här och nu. Och förhoppningsvis ökar även medvetenheten hos fler människor.

I större skala har tyska delstaten Schleswig-Holstein agerat. Sedan 2017 finns där en förordning från ministeriet för energiomställning, jordbruk, miljö och landsbygd för att etablera skyddshäckar kring åkrar. Häckarna – låga träd och buskar – håller jorden tillbaka vid hårda vindar, de ger liv åt småkryp som insekter och fåglar som följd. Cirka trettio fågelpar häckar på en mil. Danmarks Naturfredningsforening arbetar åt samma håll. Jag skulle vilja se ett gemensamt EU-projekt i Tyskland, Danmark och Sverige med målet att komma fram till en liknande lagstiftning som i Schleswig-Holstein för den biologiska mångfaldens skull.

Medmänsklighet finns.

Brist på förändringsvilja.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV