Zoom

Svenskt dubbelspel om vapen och fred

Globaleye är ett luftburet övervakningssystem tillverkat av Saab.

Sverige är både en framgångsrik fredsmäklare och vapenexportör. Men trots skärpta regler ökade exporten i fjol och nu i april ska stridsledningssystemet Globaleye levereras till Förenade Arabemiraten. ”Att fortsätta leverera krigsmateriel samtidigt som man ska vara en trovärdig röst i fredsförhandlingar – det går ju bara inte” säger Karin Wall Härdfeldt, generalsekreterare på Svenska freds.

Senaste gången Sverige befann sig i krig brukar ofta sägas vara under fälttåget mot Norge 1814. Det är över 200 år sedan. Men även om Sverige inte befunnit sig i krig har svenska vapen, radarsystem och annat så kallat krigsmateriel befunnit sig vid frontlinjer och använts vid krigsförbrytelser. I krigets Jemen har svenska fartyg och stridsledningssystem bidragit till krigsförbrytelser samtidigt som Sverige har varit värd för samtal om vapenvila.

I höstas uppdagades det också att svenskt pansarstål skyddat potentiella krigsförbrytare i nordöstra Syrien efter att ha exporterats till Turkiet. Och nu i april planeras en leverans av stridsledningssystemet Globaleye från Saab till Förenade Arabemiraten. Lars Tossman, dåvarande chef för flygburna övervakningssystem hos Saab, har sagt till SvD att stridsledningssystemet är så effektivt att det ersätter minst fyra–fem stridsplan.

– Här finns en tydlig målkonflikt. Sverige försöker med ena handen medla fred och vara en trovärdig aktör för att få slut på konflikter och bygga hållbar fred, och med den andra handen fortsätter vi göda samma konflikter med vapen och krigsmateriel. Det går inte att få ihop hur man än vrider och vänder på det, säger Karin Wall Härdfeldt, Svenska freds- och skiljedomsföreningens generalsekreterare.

Sverige är i dag en av de största vapenexportörerna i världen per capita. Svenska politiker och företag framhåller ofta att Sverige har ett av de striktaste regelverken för vapen-
export i världen. Alla affärer som godkänns av den ansvariga myndigheten, Inspektionen för strategiska produkter, ISP, är undantag från en förbudslagstiftning. Undantagen är dock många och kritiker menar därmed på att argumentet att Sverige har ett av de striktaste regelverken faller platt.

Nya exportregler

2018 skärptes de svenska reglerna för vapenexport och ett demokratikriterium infördes. Sverige ska enligt kriteriet som regel inte leverera vapen och krigsmateriel till odemokratiska länder. Exakt vad demokratikriteriet kommer ha för betydelse är det ännu för tidigt att sia om.

– De affärer som blev godkända innan det nya regelverket omfattas inte av demokratikriteriet. Och alla affärer som anses ha en koppling till affärer som beviljades innan demokratikriteriet trädde i kraft kan klassas som så kallad följdleverans och därmed undkomma den nya prövningen. Och det vet vi ju – att följdleveranser av krigsmateriel kan pågå i många, många år. Ibland decennier, säger Karin Wall Härdfeldt.

Export skadar förtroende

Peter Wallensteen är professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet. Han har intresserat sig mycket för medlingsinsatser och menar att Sverige har en tradition av många duktiga diplomater. Som fredsmäklare kan Sverige ofta gå in i rollen med hög trovärdighet.

Men denna trovärdighet är skör och kan lätt skadas, menar Peter Wallensteen. I Sveriges fall skadar exporten av vapen och krigsmateriel förtroendet och kan också göra att de svenska medlarna kämpar i uppförsbacke. Särskilt när det som i fallet med konflikten i Jemen rör sig om dubbelspel.

– Därför tycker jag att det är väldigt viktigt att vara väldigt restriktiv – svenska vapen ska inte förekomma i konfliktsituationer. Det påverkar vår trovärdighet som fredsaktör.

”Bofors är ju ett ord i Indien numera, för korruption
”Bofors är ju ett ord i Indien numera, för korruption. Även jag som är akademiker fick höra det när jag var där – att ’ni har ju ingen trovärdighet, ni stod ju för det här med Bofors’” säger Peter Wallensteen är professor i freds- och konfliktforskning. Här övningsskjuter soldater i indiska armén med en Boforskanon.Foto: Ajit Kumar/AP/TT

Ett exempel på skadat förtroende är en händelse som gått till historien som Boforsskandalen. I själva verket rör det sig om två parallella affärer, varav det ena var en smugglingshärva av luftvärnsroboten Robot 70 via Singapore till Förenade Arabemiraten och Bahrain.

Den andra delen av Boforsskandalen var en mutaffär. Indien ville köpa tungt artilleri från svenska Bofors och tävlade om en order motsvarande 8,4 miljarder kronor med ett franskt företag. Via bankkonton i Schweiz mutade Bofors de indiska beslutsfattarna att välja deras produkter framför de franska, något Sveriges Radios Ekoredaktion avslöjade 1987. I dag lever minnet av mutaffären kvar, menar Peter Wallensteen.

– Bofors är ju ett ord i Indien numera, för korruption. Även jag som är akademiker fick höra det när jag var där – att ”ni har ju ingen trovärdighet, ni stod ju för det här med Bofors.”

Corona kan förändra

Vapenexport får samtidigt inte ligga i vägen för fredssträvanden, enligt Peter Wallensteen. Något han menar att Sverige också är bra på, exempelvis genom att driva på för en feministisk utrikespolitik under tiden som ordförande i FN:s säkerhetsråd.

– Vapenexporten är ett ständigt problem – men det är den som behöver minska, inte våra fredsinsatser. De behöver stärkas, säger Peter Wallensteen.

Sverige har länge haft en säkerhetspolitisk linje som säger sig värna militär alliansfrihet och neutralitet. År 2020 är Sveriges främsta försvarslinje diplomati, enligt utrikesminister Ann Linde. När utrikesministern i februari i år presenterade årets utrikesdeklaration, där regeringen sammanfattar Sveriges utrikespolitiska mål, sa hon bland annat att ”Sveriges utrikespolitik förs med syftet att skapa trygghet i vårt land och i vår omvärld.”

Ann Linde hänvisade till de senaste årens utmaningar med konflikter och flyktingströmmar som påverkat även Sverige. Hon kommenterade också coronaviruset.

– Världen blir mer oförutsägbar – och den kommer närmre. Det pågående coronavirusutbrottet visar hur sammanlänkad världen är, sa Ann Linde när hon presenterade utrikesdeklarationen den 12 februari.

Svenska freds Karin Wall Härdfeldt hoppas att coronapandemin kan sätta igång en diskussion om vad säkerhet är. Hon önskar att vår utrikes- och säkerhetspolitik istället utgick från mänsklig säkerhet. Ju fler människor som är trygga i världen, desto tryggare är också de människor som lever i Sverige.

– Vi behöver se på säkerhet på ett annat sätt. Vi kan inte låta det militära perspektivet definiera alla problem och utmaningar som världen står inför.

Ur ett säkerhetsperspektiv, vad kan det innebära att så många länder i och med coronapandemin stänger sina gränser?

– Det är talande för hur man ser på säkerhet och vad som skapar säkerhet. Pandemin känner inga gränser. Men många makthavare använder sig ändå av en retorik som säger att vi är i krig och att människor kan räkna med att se militär vid gränserna. Det visar på hur snävt definierat säkerhetsbegreppet är och att det mesta av säkerhetspolitiken förminskas till att handla om det militära försvaret, säger Karin Wall Härdfeldt.

En annan ordning möjlig

Men det finns också ett par ljusglimtar. Att FN:s generalsekreterare Antonio Guterres gått ut och uppmanat till global vapenvila under coronapandemin är enligt Karin Wall Härdfeldt ett viktigt tecken på att förändring är möjlig.

– Det visar att det är politiska beslut och politisk vilja som krävs för att få stopp på krig eller för att som här i Sverige ställa in militärövningar som Aurora 20, säger Karin Wall Härdfeldt.

I april 2019 bekräftade den franska grävorganisationen Disclose och tidningen The Intercept att europeiska vapen och stridsledningssystem används av den Saudi-ledda koalitionen i Jemen
I april 2019 bekräftade den franska grävorganisationen Disclose och tidningen The Intercept att europeiska vapen och stridsledningssystem används av den Saudi-ledda koalitionen i Jemen. Bland annat Saabs radarsystem Erieye, Globaleyes föregångare. Erieye kan enligt rapporten ha använts för att styra stridsflygplan som sedan 2015 bombat civila mål i Jemen. Foto: Hani Mohammed/AP/TT

Om säkerhetspolitik fick utgå från mänsklig säkerhet istället för territoriell säkerhet skulle prioriteringarna förändras, menar Karin Wall Härdfeldt.

– Vad gör människor trygga och säkra? frågar hon retoriskt och fortsätter:

– Där handlar det om saker som någon trygg stans att bo, att man har möjligheter att försörja sig, att barn får gå i skolan, att det finns tillgång till sjukvård och så vidare. I en sån analys skulle man komma fram till andra slutsatser om vilka verktyg det är vi ska använda och hur våra resurser ska fördelas. Är det till exempel rimligt att vi lägger fem gånger så mycket på ett militärt försvar som på att försöka hantera den utmaning som klimatförändringarna innebär om man utgår från mänsklig säkerhet och vad som hotar människors säkerhet? Det tycker inte Svenska freds.

”Neutralt och alliansfritt”

Freds- och konfliktforskaren Peter Wallensteen menar att mänskliga rättigheter i sig bidrar till hållbar fred. Han anser samtidigt att det stämmer att Sveriges främsta försvarslinje är diplomati – men vad Sverige gör och kan göra borde få mer utrymme i debatten. Det går inte att luta sig tillbaka och vara nöjd utan att sträva vidare. Peter Wallensteen betonar också att diskussionen om att ställa om militär industri till civil industri var mycket mer levande på 80-talet än i dag.

– I botten ligger att stå upp för mänskliga rättigheter i olika sammanhang. För det vet vi – att mänskliga rättigheter bidrar till fred.

Det paradoxala med den svenska vapenexporten är att anledningen till att den blivit så omfattande är viljan att stå utanför militära allianser och krig. Sverige har de senaste 100 åren, med det uttalade syftet att vara neutrala och alliansfria, mer eller mindre samarbeta med alla och ingen – som med Nazityskland under andra världskriget.

Att exportera vapen gör rent krasst att det svenska försvaret blir billigare, eftersom länderna som köper produkterna hjälper till att bekosta utvecklingen av dem.

– Argumentet om att export är ett sätt för oss att minska våra försvarskostnader fortsätter. Det är ett ganska egocentriskt argument. Det går också rakt emot fredssträvanden, säger professorn Peter Wallensteen.

Ökad export

Den svenska exporten av vapen och annan krigsmateriel har ökat stadigt sedan 2000-talets början. Sverige exporterade 40 procent mer krigsmateriel 2019 jämfört med 2018. 2019 exporterade Sverige vapen och krigsmateriel till ett värde av totalt 16,3 miljarder kronor. Vapenexporten var 2019 mer än fem gånger så stor som i början av 2000-talet, enligt en sammanställning från Svenska freds.

I Sverige är det myndigheten Inspektionen för strategiska produkter (ISP) som fattar beslut om vapen- och krigsmaterielexporten. Regeringen kan dock välja att stoppa leveranser och beslut. Som till Turkiet i höstas efter att de inlett en offensiv i nordöstra Syrien och gjorde sig skyldiga till folkrättsliga brott. Regeringen klev då in och stoppade all export som godkänts av den ansvariga myndigheten ISP.

– Politiska ställningstaganden skulle behövas även i fråga om Jemen, säger Karin Wall Härdfeldt, Svenska freds generalsekreterare.

Följdleveranser

Men ett sådant ställningstagande tycks vara långt bort. ISP avböjer en telefonintervju och svarar istället på frågor via mejl. Karl Evertsson är chef för ISP:s Krigsmaterielgrupp och skriver i mejlkonversationen att de svenska riktlinjerna för följdleveranser tillåter sådana så länge det inte finns ett ”ovillkorligt hinder”.

Demokratikriteriet, som gäller från i april 2018, är inte heller ett absolut villkorat krav som förbjuder all export till odemokratiska länder.

Agnes Hellström på Svenska freds var för någon vecka sedan på Saabs årsstämma
Agnes Hellström på Svenska freds var för någon vecka sedan på Saabs årsstämma. Saab är den största svenska krigsmaterielexportören och Svenska freds äger en aktie i företaget. De äger aktien för att kunna gå på årsstämmorna och ställa kritiska frågor.Foto: Ingrid Heller

Säkerhetspolitiska skäl och Sveriges försvarsförmåga ska vägas mot bland annat mänskliga rättigheter och mottagarlandets demokratiska status.

– Alldeles för ofta trumfar Sveriges säkerhetspolitiska intresse över mänskliga rättigheter. Förenade Arabemiraten checkar av väldigt många av de saker som ska utgöra hinder för export. Det är en diktatur inblandad i ett krig som kallas vår tids värsta humanitära katastrof, säger Agnes Hellström, ordförande för Svenska freds.

Med dagens regelverk kan ”stater som av allmänheten kan uppfattas som stater som har grava brister i sin demokratiska status kommer därför troligen, efter en bedömning från fall till fall, att vara mottagare av svensk krigsmateriel i form av följdleveranser i flera årtionden framöver”, enligt ISP:s Karl Evertsson.

En stat som av allmänheten kan uppfattas ha vad ISP kallar för ”grava brister i sin demokratiska status” är just Förenade Arabemiraten. Landet har, om än att de sagt att de dragit sig ur, i flera år varit en del av den stridande Saudi-ledda koalitionen i Jemen. I Jemen har civila mål bombats och krigsbrott förekommit. Men under april kommer Saabs stridsledningssystem Globaleye levereras till landet. Förutom att vara delaktiga i Jemenkriget stöttar Förenade Arabemiraten stridande parter i Libyen, där inbördeskriget intensifierats sedan i april i fjol.

Justitieminister Morgan Johansson menar att Sverige har ”ett av världens mest strikta regelverk för kontroll av krigsmaterielexport”, enligt en interpellationsdebatt med Liberalernas Allan Widman hösten 2019.

– Om det är så att vi har det striktaste regelverket i världen – hur kommer det sig då att vi exporterar krigsmateriel till en diktatur som för krig där det återkommande rapporteras om krigsbrott? Om inte det kan stoppas, vad för affärer kan då stoppas? frågar sig Agnes Hellström.

Freds- och konfliktforskaren Peter Wallensteen vill inte uttala sig närmare om Sverige håller sig till sina egna regler. Men han skulle vara väldigt skeptisk till en sådan affär som den där Globaleye levereras till Förenade Arabemiraten.

– När man väl har släppt iväg en sådan här anläggning så har man ingen aning om hur den används, säger Peter Wallensteen.

Saabs årsstämma

Agnes Hellström var för någon vecka sedan på Saabs årsstämma. Saab är den största svenska krigsmaterielexportören och Svenska freds äger en aktie i företaget. De äger aktien för att kunna gå på årsstämmorna och ställa kritiska frågor.

– I år tog vi chansen att försöka få upp ett ärende på dagordningen och det gick vägen, säger Agnes Hellström.

Ärendet handlade om att föreslå för Saabs aktieägare att stoppa alla leveranser av krigsmateriel till krigförande länder. Agnes Hellström tog i sitt anförande upp Saabs egen uppförandekod och att de själva hänvisar till målen i Agenda 2013. Saab vill motverka våld och stärka mänskliga rättigheter. Genom att fortsätta med export i form av följdleveranser till exempelvis Förenade Arabemiraten bidrar företaget Saab istället med att öka våldet i världen, enligt Agnes Hellström.

Efter att hon presenterat Svenska freds ärende på årsstämman fick aktieägarna rösta. En majoritet röstade emot Svenska freds förslag. Något de var förberedda på.

– Att stämman röstade nej till att sluta sälja vapen till krig visar tydligt att vinst är det viktigaste för Saab. För att stoppa vapenexporten till kriget i Jemen krävs politiska beslut, säger Agnes Hellström

Globaleye i åtanke

När Svenska freds bestämde sig för att försöka få upp ett ärende på årsstämman hade de framförallt Förenade Arabemiraten och följdleveransen av Globaleye i åtanke. Exporttillståndet för affären beviljades 2016, skriver ISP:s Karl Evertsson i mejlkonversationen. För detaljer om specifika leveranser kommer genomföras hänvisar han till företagen själva, vilket i det här fallet är Saab.

Saab hänvisar å sin sida till ISP, som har godkänt affären enligt det regelverk som finns:

”Saab är stolta över att Förenade Arabemiraten har valt GlobalEye för sin luftburna övervakning. Varje land har rätt att skydda sina gränser och sin befolkning från yttre hot. Varje land har rätt till ett försvar. Sverige har i dag en strikt reglerad kontroll av export av försvarsmateriel som är väl förankrad i Sveriges riksdag. All vår försäljning och åtaganden sker naturligtvis med nödvändiga tillstånd från ISP” skriver Charlotte Nilsson, pressansvarig på Saab, i ett mejl skickat till Syre.

Karin Wall Härdfeldt, generalsekreterare för Svenska freds, menar att den svenska modellen för hur vapenexporten fungerar gör det svårt att ställa någon till svars. Myndigheten hänvisar till regelverket som politiker beslutat om och politiker till myndigheten. Vapenhandeln omgärdas av prestige och politisk legitimitet, samarbetet mellan de olika aktörerna är tätt och sekretessen stor.

– Det blir svårt med demokratiskt ansvarsutkrävande. Det finns ett stort motstånd mot vapenexport i Sverige men hur ska man se till att den opinionen får genomslag när det är så svårt att ställa någon till svars? säger hon.

Du säger att det finns ett motstånd mot vapenexport i samhället, och Ann Linde fick stort stöd när hon uttalade sig om exportstopp till Turkiet. Tror du att människor i Sverige har en bild av att vi tar mer ställning i frågan om vapenexport än vad vi faktiskt gör?

– Det tror jag absolut, att det finns en skev bild av vad Sverige faktiskt gör och bidrar med. Det är också det här med synen på krigsmateriel och vad det är för någonting – vad det är som skulle vara farligt att exportera och inte. En massa materiel krävs för att bedriva ett krig. Allt det bidrar till att upprätthålla kriget – det handlar inte bara om att bomber och granater riskerar människors liv och säkerhet, säger Karin Wall Härdfeldt.

Vad är vapenexport?

De affärer som sammanfattas som vapenexport är egentligen export av olika produkter som delas in i tre kategorier: krigsmateriel för strid (KS), övrig krigsmateriel (ÖK) och därutöver finns produkter med dubbla användningsområden, förkortat PDA. Uppdelningen mellan KS och ÖK gjordes 1993. Skillnaden mellan kategorierna är att krigsmateriel för strid har ”förstörelsebringande verkan” medan övrig krigsmateriel inte anses ha det.
Radar- och stridsledningssystem, som Saabs Globaleye, är ett exempel på övrig krigsmateriel som tillsammans med en kanon (krigsmateriel för strid) från BAE Systems Bofors kan orsaka stor skada, även om systemet enligt lagtexten om krigsmateriel inte har ”förstörelsebringande verkan” i sig. Det är generellt lättare för företag att få exporttillstånd för ÖK än KS.
All slags krigsmateriel, oavsett vilken kategori det faller under, är produkter ”särskilt utvecklad för militärt bruk”. PDA är i sin tur produkter med dubbla användningsområden, som kan användas för militärt bruk men som inte utvecklats särskilt för militärt bruk.
Utöver de faktiska produkterna som exporteras kan Sverige bidra med tekniskt bistånd, det vill säga, den expertis och hjälp som krävs för att producera, installera, reparera eller använda en exporterad produkt. Lagen (1992:1300) och förordningen (1992:1303) reglerar vad som avses med krigsmateriel och vilka regler som gäller.
Källa: Svenska freds, Riksdagen, boken ”Den svenska vapenexporten”, författare: Linda Åkerström.

Svenskt krigsmateriel i krig

Jemen

I april 2019 bekräftade den franska grävorganisationen Disclose och tidningen The Intercept att europeiska vapen och stridsledningssystem används av den Saudi-ledda koalitionen i Jemen. Bland annat Saabs radarsystem Erieye, som Globaleye också använder. Erieye kan enligt rapporten ha använts för att styra stridsflygplan som sedan 2015 bombat civila mål i Jemen. 
Sommaren 2019 kunde TV4 Nyheterna avslöja att dessa svenska fartyg, kanoner och stridsledningssystem använts för att blockera viktiga hjälpsändningar från hamnen Assab i Eritrea. Patrullfartygen kommer från Swedeship, 28 fartyg (varav sju tillverkats i Sverige) såldes med tillstånd från myndigheten ISP till Förenade Arabemiraten mellan åren 2002 och 2014.
Satellitbilder och geolokalisering kunde visa att de svenska skeppen och krigsmaterielen hade funnits i området i flera år. Fartygen har minst två kanoner från Bofors ombord som sålts till Förenade Arabemiratens kustbevakning. Att stoppa hjälp och stöd till civila under en pågående konflikt kan utgöra ett krigsbrott.

Turkiet

Efter en granskning från tidskriften Kvartal hösten 2019 framkom att pansarplåt från det svenska stålföretaget SSAB skyddat syriska rebeller som kan ha gjort sig skyldiga till krigsbrott i Syrien. De syriska rebellerna backas upp av Nato-landet Turkiet och är en av många stridande parter i det blodiga kriget i Syrien, där Ryssland backar president al-Assad och Turkiet en del rebellgrupper. Pansarstål på bulk är undantaget från kravet på slutanvändarintyg. Slutanvändarintyget är ett dokument där mottagaren förbinder sig till att använda produkterna på ett sådant sätt som avtalat innan Sverige exporterar.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV