Radar · Djurrätt

Försökte sälja djurdelar på nätet – döms till fängelse

Arkivbild.

En man i 50-årsåldern döms till ett år och fyra månaders fängelse för grovt artskyddsbrott och smuggling. Domen kommer i det största artskyddsbrottsmålet i Sverige. ”Jag är nöjd med domen”, säger Christer Jarlås, kammaråklagare vid riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål till TT.

På nätet bjöd mannen ut klor av svartbjörn och fjädrar av vithövdad havsörn. Han var sedan barndomen intresserad av den amerikanska urbefolkningen. Men många av djurdelarna kom från skyddade djurarter.

Miljöåklagare Christer Jarlås som drivit målet har tidigare sagt att omfattningen av försäljningen gör det till det största målet i sitt slag i Sverige hittills.

Imponerad av domen

– Jag är imponerad av domen, den är mycket välskriven. Jag tror inte man kan skriva bättre om det här. Man dömer i enlighet med mitt yrkande men drar av några månader för att det tog lång tid, säger han.

Att straffat kortades med två månader jämför med åklagarens yrkande förklaras med att utredningen tagit lång tid bland annat för att åklagaren fick begära hjälp från USA för att komma åt information från mannens Facebook- och Messengerkonton. Målet inleddes redan 2016.

– Jag kommer inte att överklaga självständigt, konstaterar Christer Jarlås.

Kammaråklagare Christer Jarlås
Kammaråklagare Christer Jarlås. Foto: Jonas Dagson/TT

Äkta djurdelar

Tingsrätten har kommit fram till att åklagaren har styrkt att den åtalade mannen lagt ut över 200 annonser, att han sålt de föremål åklagaren påstått och att föremålen som varit aktuella är äkta djurdelar från djur skyddade i den så kallade CITES-konventionen.

Under rättegången har flera experter kallats in, bland annat från Naturhistoriska riskmuseet i Stockholm för att göra artbestämningar. Vissa föremål har DNA-testats.

Ett av skälen till att varje gärning bedömts som grov är att den utgjort ”ett led i en brottslighet som utförts systematiskt”, skriver rätten i sin dom.

Mannen döms också för smuggling av en kungsörn som han köpt från en konservator i Norge och tagit in i Sverige utan rätt dokumentation.

Förnekar brott

Mannen beskriver sig själv som djurvän. Han förklarar att han är emot jakt, och är för djuren och för naturen. Han har hela tiden förnekat brott.

Han har under rättegången hävdat att många av föremålen inte är äkta, och att han ärvt dem från sin mor och från en nära vän. Och att han handlar i god tro.

Men det finns försvårande omständigheter. Bland annat har en kund skrivit i en konversation på nätet: ”Är försiktigare nu också eftersom det faktiskt är olagligt” om köpet från mannen.

Läs även: Specialstyrka inom polisen utreder växande handel mer djur: ”Upptäcker mer och mer”

Fakta: Artskyddsbrott

Artskyddsbrott regleras i miljöbalken men skiljer sig från de mer typiska miljöbrotten. Exempel på artskyddsbrott är illegal handel med hotade arter.
Den mest kända internationella överenskommelsen som handlar om handel med vissa utrotningshotade vilda djur och växter är Washingtonkonventionen. I dagligt tal benämns den ofta som Cites-konventionen efter sitt engelska namn: Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora, och därför talar man ibland om Cites-brott. Konventionen är implementerad i EU genom Cites-förordningen.
Artskyddsbrott innebär att man bryter mot någon av de regler som finns till skydd för vilda djur och växter. Det kan handla om att skada fridlysta djur eller växter i den svenska naturen.
Det kan även handla om att importera, köpa eller sälja sådana arter som är skyddade enligt internationella regler, bland annat CITES-förordningen.
Handel, transport, förevisning och preparering av hotade djur, ägg, bon och växter kan innebära artskyddsbrott om det inte sker i enlighet med svenska och internationella regler.
Källa: Polisen