Nyheten att många som dött i Stockholm av coronaviruset är från utanförskapsområden som Rinkeby och Tensta möttes av gifar med dansande hamstrar, folk som skålar och kommentarer som ”bra om vi kan bli av med dem” på Fria tiders Facebooksida. Kommentarerna får ligga kvar.
Säkerhetspolisen går ut med en varning om hur det högerextrema våldet ökar markant. ”Flera individer radikaliseras via internet utifrån rasism, främlingsfientlighet och andra konspirationsteorier”, säger Säpo-chefen Klas Friberg till SVT.
”Tack för att du visar vilken rasistisk jävla smutshora du är! Jag hoppas att du gör det enda rätta och tar livet av dig själv! Jag ser framemot din död då din födsel var ett misstag. Gör världen den tjänsten” skriver en person till Teskedsordens generalsekreterare Lovisa Fhager Havdelin, ett av hundratals meddelanden efter en debattartikel i Aftonbladet om rasism och vithetsprivilegier.
De politiska partiernas tävlan om vem som kan visa störst avstånd mellan sig själva och flyktingar, invandrare och rasifierade svenskar har pågått sedan valrörelsen. Nu skördar högerextremisterna frukterna, understödda av folks oro över coronaviruset. Ju längre krisen pågår, ju djupare konflikter, ju extremare behov av att skylla på någon och trampa på andra för att behålla sina privilegier.
Det är nu vi måste prata om rasism, om strukturell diskriminering, om de privilegier som kommer med att tillhöra majoritetssamhället. Det är nu vi måste försvara de trångboddas utsatthet, dem som måste lämna barnen hos äldre släktingar för att de inte kan jobba hemifrån, som inte kan slänga ut mormor och farmor ur lägenheten de delar tillsammans. Nu måste vi ifrågasätta det koloniala idéarvet att vita svenskar är rena, moraliska och sansade och att det bara är de groteska, obildbara och smutsiga invandrarna som dör av corona.
Jag stannar artigt och väntar med min cykel för att låta ett äldre par gå över gatan. Jag ler vänligt men möts av snörpta munnar och den där blicken som är en blandning av avsky och rädsla, och jag vet inte om det är för att jag är östasiat eller för att de inte gillar cyklister. En sådan där tanke som tillhör det vita privilegiet att aldrig behöva fundera på.
Alla som sliter för att hålla samhället igång.
De som spär på motsättningar och hat.
