I Knivsta är en ny slamanläggning på gång som ska omvandla bajs och kiss till gödsel. Kommunen är en av få i Sverige som använder den relativt nya tekniken med kemikalien urea för att rena slammet och hoppas kunna visa vägen för andra kommuner – trots att frågan om slam som gödningsmedel är kontroversiell.
– Urea är en naturlig produkt som redan används på sina håll i jordbruket som gödningsmedel. Så den har både en gödningseffekt och en reningseffekt och därför tyckte vi att det var det bästa valet, som gör att vi kan minska behovet av konstgödsel, säger Tomas Colm avfallschef i Knivsta kommun.
Frågan om huruvida det är bra att sprida avloppsslam på åkrar är omdiskuterad, men Tomas Colm menar att fördelarna överväger.
–Slammet hygieniseras så att smittspridning inte ska kunna ske och följer de krav som ställ i certifieringssystemet SPCR 178. Innan spridning sker kommer slutprodukten först att analyseras, säger han.
Omkring 500-800 kubikmeter slam per år kommer den nya anläggningen ta hand om. Då handlar det om att ta enbart toalettavfallet från enskilda avlopp i kommunen som har sluten tank. Man låter alltså bad- och tvättvatten vara.
– Vi kommer också ha en överkapacitet för framtiden, så att andra närliggande kommuner kan ansluta sig framöver. Genom ett samarbete med miljöförvaltningen i kommunen vill vi också verka för att fler slutna tankar etableras i kommunen.
Slammet kommer sedan att spridas på åkrar där det ska odlas vall för bete.
– Det är ju ett kontroversiellt ämne där en del menar att man inte ska sprida slammet på åkrar för människoföda, så vi gör det av säkerhetsskäl, säger Tomas Colm.
En annan kritik som brukar komma upp är risken för lukt.
– Men vår anläggning kommer att vara täckt. Möjligen kommer det att bli små mängder av ammoniakångor, men anläggningen ligger också långt ifrån bebyggelse, så det kommer inte bli några luktproblem.
I höst förväntas anläggningen stå klar, och någon gång under nästa år beräknas den vara i bruk.
– Jag tror vi kommer se mer av detta framöver. Vi behöver sluta kretsloppen och försöka återföra så mycket näring som möjligt till jorden, säger Tomas Colm.
