Radar · Integritet

En dag för att minnas alla nazismens offer

Tobias Rawet, överlevande från koncentrationslägret i Ravensbrück, talar efter minnesstunden i Sveriges riksdag på 70-årsdagen av befrielsen av Auschwitz.

I dag, den 27 januari, inträffar Förintelsens minnesdag till minnet av de miljoner människor, varav sex miljoner judar, som nazisterna dödade.

I år har det gått 75 år sedan den 27 januari 1945 då fångarna befriades i koncentrationslägret i Auschwitz, ett av Nazitysklands största koncentrations- och förintelseläger.

Nyligen besökte statsminister Stefan Löfven (S) Israel för en internationell konferens kallad ”Att minnas Förintelsen, att bekämpa antisemitism” i Jerusalem.

– Antisemitismen ökar runtom i världen, sa han på plats, till Expressen.

Minnesceremoni med överlevande

Forum för levande historia har regeringens uppdrag att arbeta med att främja arbetet med Förintelsens minnesdag runt om i landet.

– Förintelsens minnesdag är en dag då vi hedrar alla de som mördades under Förintelsen. Judar, romer, homosexuella, funktionsnedsatta och andra grupper som föll offer för den nazistiska regimen. En dag för alla som vill uttrycka sitt stöd för alla människors lika värde, säger Forum för levande historias överintendent Ingrid Lomfors i ett pressmeddelande.

Dagen uppmärksammas genom olika manifestationer, arrangemang och utställningar. I Stockholm arrangerar Forum för levande historia en minnesceremoni med ljuständning, tal och musik på Raoul Wallenbergs torg. Medverkar gör Tobias Rawet, som överlevde ghettot i Lodz och Ravensbrück-lägret som barn, historikern Jan Grabowski och inrikesminister Mikael Damberg (S).

Sedan Tobias Rawet gick i pension har han föreläst om sina upplevelser och Förintelsen.

"Personliga öden och berättelser"

Forum för levande historia har tagit fram en minnesdagsutställning, Jag kom ensam – Judiska flyktingbarn i Sverige, som handlar om 500 flyktingbarn som kom till Sverige genom en internationell räddningsinsats. Barnen mottogs av till exempel familjer och barnhem i Dalsland, Dalarna och Skåne.

– Utställningen belyser en del av svensk, och europeisk, historia genom personliga öden och berättelser. Den handlar om barnens livsvillkor och de känslomässiga konsekvenserna av att skiljas från sina familjer, säger Ingrid Lomfors.

I pressmeddelandet står: ”I utställningen finns berättelsen om ett Sverige med flyktingkvoter, tillfälliga uppehållstillstånd och en tydlig målsättning att undvika en judisk flyktingvåg. Och samtidigt ett Sverige där civilsamhället visar engagemang och bereder plats för flyktingbarnen.”

Utställningen kan laddas ned och sättas upp. Den visas på Sergels torg i Stockholm den 27 januari–27 februari och i ett utökat format i Forum för levande historias lokaler i Stockholm den 25 januari–15 september.