Med runt 50 000 följare på Facebook och 40 000 på Instagram har Livrustkammaren, med sin historiska folkbildning, blivit en av tre nominerade till Årets pedagogiska pris 2019. Skolvärldens läroböcker i historia får däremot kritik från forskar- och myndighetshåll.
Det är föreningen för pedagogisk utveckling i Svenska museer, FUISM, som arrangerar tävlingen Årets pedagogiska projekt. Föreningen arbetar för att stärka musei- och kulturpedagogiskt arbete. Under museernas vårmöte i Visby i slutet av april kommer en vinnare att presenteras.
Med tävlingen vill de lyfta fram nyskapande och framgångsrika projekt inom museibranschen. De två andra finalisterna är Koldioxidteater på Västmanlands läns museum och Human nature skola på Världskulturmuseerna.
Motiveringen till Livrustkammarens finalplats är: ”Med humor som metod når Livrustkammarens sociala medier ut brett och har både vidgat sin publik och sänkt trösklarna till historien. Genom att kommentera samtiden görs det förflutna dagsaktuellt samtidigt som de egna samlingarna synliggörs. Allt med syfte att skapa ett intresse för historia hos besökaren.”
– Det känns extra roligt att vårt arbete i sociala medier nu uppmärksammas som just pedagogik, och inte som ren underhållning. För oss i Livrustkammaren har sociala medier varit ett sätt att nå ut om kunskap om Sveriges historia i ett helt nytt format. Vi kan nå ut bredare och skapa nya vägar in i museet, i fysisk eller digital form, säger Malin Grundberg, museichef på Livrustkammaren i ett uttalande till FUISM.
Brister i skolan
Samtidigt är historieundervisningen i grund- och gymnasieskolan kritiserad av till exempel forskare. Läroböcker lyfter fortfarande fram mest män och kommunicerar inte på målgruppens, elevernas, villkor. Det visar olika undersökningar.
I till exempel Annie Olssons avhandling som berör gymnasiet, Läroboken i historieundervisningen: En fallstudie med fokus på elever, lärare och läroboksförfattare, framkommer att ”… läroboken används flitigt i skolan, samtidigt som många elever uppfattar den som tråkig, ointressant och svår att förstå.”
Och en myndighet konstaterar: ”Skolinspektionen har granskat om historieundervisningen i årskurs 7–9 skapar samband mellan de olika tidsdimensionerna dåtid, nutid och framtid. Granskningen visar att eleverna inte får tillräckliga möjligheter att reflektera över sin egen roll i historien och hur historia kan användas i exempelvis politiska syften.”
I höstas fick Skolverket mycket kritik för att vilja plocka bort antiken i grundskolans historieundervisning på grund av plats- och tidsbrist. De drog sedan tillbaka det förslaget. I december lämnade myndigheten in samtliga förslag till regeringen om förändrade kurs- och ämnesplaner i olika ämnen.
Regeringen ska nu ta beslut om när de nya planerna börjar gälla i klassrummen. Skolverket anser att det skulle kunna fungera från och med hösten 2020 men rekommenderar istället 2021.
För att nå ut till sin målgrupp, med alltifrån skolelever till äldre personer, har Livrustkammaren använt sig av humor under flera år. Och de ser ut att göra det som Skolinspektionen efterfrågar: ”… skapar samband mellan de olika tidsdimensionerna dåtid, nutid och framtid.”
Hur då? Livrustkammaren kan till exempel publicera en bild på en hyttliknande och sirligt utsmyckad bärstol från 1700-talet, tillsammans med texten ”Promenad för pollenallergiker”. Och i semmeltider dök det bland annat upp ett filmklipp där intendenten Sofia Nestor berättar om när semlan, även kallad hetvägg, beskylldes för att ha begått kungamord.
Museiintendenten Jonas Lindwall är sedan ungefär sju år tillbaka ansvarig för att skapa innehåll i Livrustkammarens sociala kanaler, med filmklipp, bild och text i samverkan. Det har resulterat i fler besök och fullbokade visningar på museet.
Han och hans kollegor får numera också föreläsa för till exempel myndigheter om hur kunskap kan nå fram på ett både pedagogiskt och engagerande sätt. Om de även har föreläst för Skolverket har däremot inte framgått vid den här tidningens pressläggning.
