Radar · Inrikes

Trendbrott: Sexuella trakasserier i arbetslivet minskar något

Mellan åren 2013–2017 ökade andelen kvinnor som utsattes för sexuella trakasserier på jobbet i Sverige, nu tycks trenden vara bruten, enligt Arbetsmiljöverkets nya rapport.

Andelen kvinnor som utsattes för sexuella trakasserier på jobbet i Sverige minskar. Det visar Arbetsmiljöverkets nya rapport.

Arbetsmiljöverkets nya rapport, Arbetsmiljön 2019, visar att förekomsten av sexuella trakasserier på arbetsplatserna i Sverige minskar.  Där andelen kvinnor som blivit utsatta för sexuella trakasserier de senaste tolv månaderna sjönk från 11 procent till 9 procent.

Bland män var det omkring 2 procent som blivit utsatta. Hos männen var det ingen skillnad mellan de olika åldersgrupperna men bland kvinnor minskade andelen med stigande ålder.

Bland unga kvinnor, 16-29 år, var siffran högre, där närmare en av fyra blivit utsatt någon gång under den senaste tolvmånadersperioden.

Kvinnor oftare utsatta för våld

När det gäller våld eller hot om våld i arbete har inga dramatiska skillnader skett under hela perioden 2011–2019.

Kvinnor är dubbelt så utsatta för våld eller hot om våld som män. Ungefär en av tio män och två av tio kvinnor utsattes under den senaste 12-månadersperioden för våld eller hot om våld.

Enligt rapporten finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan olika åldersgrupper, varken för män eller för kvinnor.

Arbetsmiljöverkets rapport  Arbetsmiljön 2019 mäter en rad arbetsmiljöfaktorer på arbetsplatser i Sverige och publiceras en gång vart annat år.

Axplock från  arbetsmiljöundersökningen 2019:

• Av de drygt 5 miljoner sysselsatta personerna i Sverige under 2019 var närmare tre av fyra nöjda med arbetet i stort.
• 64 procent upplever att de har en för hög arbetsbelastning, med alldeles för mycket att göra.
• 23 procent upplever att de har arbeten med hög anspänning, en kombination av höga krav och liten kontroll över sitt eget arbete.
• 19 procent svarar att de har varit utsatta för luftföroreningar minst en fjärdedel av arbetstiden.
• Fyra av tio kunde inte bestämma när arbetsuppgifterna skulle göras. 45 procent av kvinnorna kunde aldrig eller för det mesta inte bestämma det jämfört med 33 procent av männen.
• Andelen av de som inte kunde bestämma när olika arbetsuppgifter skulle göras var högst bland unga kvinnor 16-29 år (54 procent) och som lägst bland kvinnor i åldern 30-49 år (39 procent).
Källa: Arbetsmiljöverket

Hur rapporten gjordes

• Datainsamlingen sker dels via telefonintervjuer och dels via postenkät alternativt webbformulär. Telefonintervjun görs i direkt anslutning till intervjun för Arbetskraftsundersökningen (AKU).
• Personer i åldern 16-74 år som i AKU-intervjun svarat att de är sysselsatta får frågorna om arbetsmiljö (för definition av sysselsatta se kvalitetsbeskrivningen). De som svarat på frågorna i telefonintervjun tillfrågas om de vill besvara enkäten och i så fall om man vill svara via webb eller pappersenkät. Insamlingen via telefon pågick främst under kvartal fyra 2019 och kvartal ett 2020.
• Enkätinsamlingen påbörjades en dryg vecka efter de första telefonintervjuerna var klara och fortsatte till och med första dagarna i juni 2020. Frågorna gällde i allmänhet förhållanden under de senaste tre månaderna, för några frågor den senaste 12-månadersperioden.
• I Arbetsmiljöundersökningen 2019 ingår ett urval av cirka 9 000 personer. Antalet svarande var omkring 7 000 i telefonintervjun och 3 700 för enkäten.
Källa: Arbetsmiljöverket

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV