Samma politik – men med nytt tilltal. Med förslaget att göra Märta Stenevi till nytt språkrör hoppas valberedningen att Miljöpartiet ska övertyga väljarna.
Kompetenta och kunniga, men lite torra och föga slagfärdiga i debatten. Så har flera av Miljöpartiets senaste språkrör uppfattats. Det gällde Åsa Romson, det gäller Isabella Lövin och även Per Bolund vars nya parhäst nu ska utses. Om Märta Stenevi blir vald till språkrör på kongressen är förhoppningen att hon ska göra partiet tydligare i konturerna i ett intensivt mediebrus.
Miljöpartiet skvalpar runt fyraprocentspärren till riksdagen och frustrationen växer i partiet över det prekära läget. Att föreslå Märta Stenevi kan på vissa sätt ses som att välja motsatsen till Isabella Lövin, eller åtminstone hoppas att göra det. Lövin har hyllats för sitt politiska hantverk och förmåga att nå sakpolitiska segrar, men kritiserats för sin förmåga att kommunicera både med väljare och medlemmar. Märta Stenevi har ett annat tilltal än många andra ledande miljöpartister. Ett lite mer vardagsnära, mindre akademiskt språk. Kryddar gärna med någon lagom svordom.
Märta Stenevi har gjort raketkarriär i Miljöpartiet. Efter en kort tid som medlem blev hon först regionråd i Malmö efter valet 2014 och 2016 kommunalråd i Malmö. Innan dess arbetade hon i förlagsbranschen. Vissa i partiet muttrar över ”karriärism”, men hon är långt ifrån ensam i Miljöpartiet om att inte ha gått ”den långa vägen” via fester i ungdomsförbund och kaffekokning i lokalavdelning. Det samma gällde i högsta grad företrädaren Isabella Lövin.
Det är svårt att se att Märta Stenevi som språkrör skulle innebära någon stor förändring av det politiska innehållet. Hennes kandidatur har handlat just om kommunikation. Men också om att försöka bredda partiet genom att i högre utsträckning lyfta fram sociala frågor vid sidan av miljö– och klimatfrågorna. ”Man måste inte välja mellan klimat och rättvisa”, som hon uttryckte det på torsdagseftermiddagens presskonferens.
Är kampen avgjord nu? Nej, Miljöpartiet är inte Socialdemokraterna, inte ens efter sex år i regeringskansliet. Gröna kongressombud nöjer sig inte med att applådera. De vill välja. Det är ingen djärv gissning att åtminstone Rebecka Le Moine kommer att fortsätta kandidera ända fram till kongressen, om inte annat för att påverka den interna debatten. Hon är den som sticker ut som det radikala alternativ som skulle ge både statsminister Stefan Löfven och Miljöpartiets nuvarande partiledning skrämselhicka.
Läs även: Isabella Lövin om Märta Stenevi som förslag till nytt språkrör
