– Det är klart att det inte ska gå i fel riktning, säger socialminister Lena Hallengren (S) till TT.

Förra veckan testades knappt 28 800 personer för pågående infektion med det nya coronaviruset. Det är cirka 4 000 färre jämfört med veckan före, då antalet var nästan 32 700, enligt Folkhälsomyndighetens statistik.

Samtidigt har Sverige laboratoriekapacitet att utföra 100 000 tester i veckan och det har också varit regeringens uttalade mål.

Lena Hallengren tror att det kan ha spelat in att det var helgdag i torsdags och klämdag i fredags.

"Regionernas ansvar"

– Men vi måste gå i den riktningen att vi kraftigt ökar testerna. Någon annan kommentar har jag egentligen inte, säger Hallengren och återkommer till att de 21 regionerna har ett stort ansvar för det blir mer fart på testningen.

Enligt regionerna har det dock varit svårt att bland annat få logistiken för en utökad testning på plats.

Förra veckan gav regeringen beskedet att fler sjuka ska få provta sig, som en del i att få upp antalet tester. Även personer som inte behöver sjukhusvård, men som varit sjuka länge i misstänkt covid-19, ska kunna vända sig till sin vårdcentral för provtagning.

Det handlar dock inte om att alla med milda symptom ska uppsöka vård, en läkare måste göra bedömningen.

Regeringen har även pekat på att fler i prioritetsgrupp tre, det vill säga anställda inom andra samhällsviktiga yrken än vården och omsorgen, måste testas.

Blev ingen huggsexa

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har presenterat en lista över dessa yrken som totalt omfattar uppemot 200 000 personer.

I dagsläget finns det dock inga stora problem i dessa verksamheter med personalfrånvaro på grund av att många är sjuka.

I helgen uttryckte Lena Hallengren att hon varit ”naiv” när hon utlovade 100 000 tester i veckan.

Hon hade trott att det skulle bli huggsexa mellan regionerna om att få utnyttja den utbyggda analyskapaciteten.

TT söker Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Framtiden för olja, kol och naturgas står i fokus på FN:s klimatmöte COP28. Trycket har varit hårt på världens länder att för första gången enas om en utfasning av alla klimatskadliga fossila bränslen.

Men ländernas olika röda linjer ställer till det för möjligheterna att skriva historia. Oljeproducenten Saudiarabien pekas ut som det land som främst sätter käppar i hjulet, men det finns flera andra som också håller emot.

– Länder argumenterar benhårt för att vi inte ska ha någon utfasning, säger Dan Jørgensen, Danmarks minister med ansvar för global klimatpolitik, till TT.

Ett nytt utkast till överenskommelse publicerades sent på måndagseftermiddagen i Dubai. I det står att konsumtion och produktion av fossila bränslen ska minska på ett rättvist och ordnat sätt till omkring 2050.

Kan inte acceptera

Det finns dock inte längre någon formulering om att fossila bränslen ska fasas ut kvar i texten.

– Det är en besvikelse, anser EU:s klimatchef Wopke Hoekstra.

Det finns några bra saker, men på det stora hela är det otillräckligt, säger han till TT och andra medier i Dubai.

– Vetenskapen är kristallklar över vad som måste göras: högst på listan står att fasa ut fossila bränslen. Nu måste vi fortsätta diskussionerna, den här texten innehåller delar som vi helt enkelt inte kan acceptera.

Harjeet Singh från paraplyorganisationen Climate action network international beskriver utkastet som en rejäl försämring jämfört med tidigare versioner.

”Det är en tydlig indikation på fossilindustrins lobbykraft”, skriver han.

Teresa Anderson från organisationen Actionaid instämmer.

”I stället för att ta oss närmare en fossilfri framtid tar det här utkastet ett gigantiskt kliv bakåt”, skriver hon.

Konsensus krävs

Klimatmötets beslut måste tas med konsensus bland närmare 200 länder. Det gäller alltså för fossiljättar, rika utsläppsbovar och sårbara utvecklingsländer att hitta gemensam grund för planetens bästa. Det brukar innebära beslut som bara blir så starka som de minst ambitiösa länderna kan acceptera.

– Det är frustrerande att det är så många länder som vill göra det här (fasa ut fossila bränslen) och några få som obstruerar och låser förhandlingarna. Vi kommer att behöva förhandla hårt och kompromissa för att ta oss i mål, säger klimatminister Romina Pourmokhtari (L).

Nu ska representanter för världens länder säga sitt om utkastet. Förhoppningen från ordförandeskapet är att man ska kunna avsluta mötet på tisdag, men många bedömare anser att det är alldeles för optimistiskt.

Global översyn

Länderna har fortfarande mycket arbete kvar att göra, understryker ordförande Sultan al-Jaber.

– Ni vet att jag vill se den högsta ambitionen på alla delar, inklusive formuleringar om fossila bränslen, säger han till delegaterna.

I fokus för årets klimatmöte står den globala översynen, som beskrivs som en hälsokontroll av hur Parisavtalet mår.

Att ländernas klimatarbete är otillräckligt och inte på långa vägar räcker till för att bromsa den snabba klimatförändringen är ingen nyhet. COP28 är tänkt att resultera i att länderna enas om hur de ska höja sina ambitioner. Sedan har de fram till klimatmötet 2025 på sig att uppdatera sina klimatlöften.

– Nu är tiden inne för maximal ambition och maximal flexibilitet, säger FN:s generalsekreterare António Guterres.

Den 3 december lägger Världshälsoorganisationen WHO ut en video på X med hälsoarbetare som under COP28 i Dubai beskriver hur klimatkrisen påverkar vår hälsa. Till videon skriver organisationen ”klimatförändringarna äventyrar vår hälsa och vårt välstånd”. Men det är långt ifrån ett enskilt inlägg – organisationen har i en rapport definierat klimatkrisen som det största hotet mot vår hälsa. Men från FHM som är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa, har det varit desto tystare om kopplingen mellan hur vi destabiliserar klimatet och vår hälsa, enligt Björn Paxling, psykolog och aktiv inom Extinction rebellion.

– De har inte i någon kanal skrivit ett ord om att klimatkrisen är ett allvarligt hot mot vår hälsa på det sätt som Världshälsoorganisationen har gjort mer än fem gånger på sociala medier bara i höst, säger han.

Under en längre tid har Extinction rebellion bedrivit en kampanj mot FHM för att få dem att bli tydligare i sin kommunikation.

– Vi skulle vilja att de till en början kallar till en presskonferens, på det sätt som vi såg att de gjorde under pandemin. Att de håller befolkningen informerad om vad forskningen visar, hur pass mycket klimatkrisen inverkar på liv och hälsa redan idag, säger Björn Paxling.

Syre: Vad skulle det göra för skillnad tror ni?

– De skulle ju kunna fungera som en form av ledstjärna för befolkningen, beslutsfattare och andra myndigheter. Att man ser att det är en expertmyndighet som vågar kommunicera vad forskningen visar.

SMHI är nationell kontaktpunkt för FN:s klimatpanel. Räcker inte det?

– SMHI gör ju ett helt hyggligt arbete med att informera om vad man klimatmässigt och meteorologiskt kan observera idag. Men det är inte SMHI:s uppgift att informera om hälsodimensionerna av klimatkrisen. Det hade vi velat se att vår expertmyndighet på området faktiskt talade om.

Trots flera påhälsningar har någon dialog inte skett med myndigheten – fram till idag, då chefer från myndigheten för första gången bjöd in till ett samtal. Det i samband med en aktion utanför myndigheten. Men även om de lyssnade, misstror Björn Paxling som var en av två aktivister som deltog i mötet, att det kommer att leda till någon förändring.

– Vi upplever att de på ett ganska skickligt politikermässigt sätt duckade frågan.

Lyfte anklagelse om tystnadskultur

I en artikel i DN i höstas vittnade flera anställda om att de tystats av ledningen, efter att de önskat att Folkhälsomyndigheten skulle tala mer om klimatkrisens hälsoeffekter. Men att det skulle varit ett sätt att tysta medarbetarna tillbakavisades av myndigheten. I tidningen bemöter Johan Kaarme, chef för avdelningen för smittskydd och hälsoskydd, också kritiken om att myndigheten inte tar klimatkrisen på allvar med att ”Folkhälsomyndigheten arbetar brett med kunskapsstöd, analys och uppföljning om klimatförändringens påverkan på hälsa.”

Björn Paxling passade under dagens möte på att fråga om den omvittnade tystnadskulturen på myndigheten blivit utredd.

– Då svarade de först att de har en pågående och livskraftig dialog så det var inget problem. Jag blev lite förvirrad för om det råder en tystnadskultur så är det ju svårt att ha en livskraftig dialog. Hur kan de veta det om de inte utrett de här allvarliga anklagelserna?

Polens nuvarande regering med premiärminister Mateusz Morawiecki och partiet Lag och rättvisa har förlorat en förtroendeomröstning i parlamentet och förlorar därmed i praktiken makten.

Omröstningen innebär att det nuvarande oppositionsblocket med Donald Tusk i spetsen får möjlighet att försöka bilda regering.