Radar · Miljö

Klimatforskare: Vi får mer av den här varan

Det har slagits flera lokala värmerekord under veckans värmebölja – men i landet som helhet har temperaturen varit normal.

Den senaste tidens värmebölja är inte onormal för den svenska sommaren – men den ingår i ett större mönster där somrarna blir allt varmare och längre, och vintrarna kortare, mildare och blötare.

– Problemet är den långsiktiga uppvärmningen och de olika följdeffekter som den medför, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.

Trots flera rapporter om lokala värmerekord i Sverige har det inte varit onormalt varmt i landet som helhet under den senaste veckans värmebölja. Svenska somrar brukar bjuda på en blandning av varma högtrycksdagar och kyligare perioder då kalla luftströmmar drar in från Atlanten – ofta med regn – förklarar Erik Kjellström.

– Visst har det varit väldigt varmt i stora delar av landet nu, men det är ju något vi ser på somrarna. Så det är inget konstigt. Men det vi ser både globalt och i Sverige är ju att den här typen av händelser blir vanligare.

Fler högsommardagar

Om man höjer blicken och jämför somrarna över en längre tid syns ett tydligt mönster. Under den senaste trettioårsperioden har till exempel antalet högsommardagar, då temperaturen sticker upp över 25 grader Celsius, ökat med ungefär en vecka i stora delar av Götaland och i Stockholmsområdet jämfört med perioden 1961–1990. Det framgår av SMHI:s statistik, som även visar att nätterna har blivit varmare, vilket påverkar kroppens förmåga att återhämta sig.

Där ser man till exempel att antalet tropiska nätter har ökat, då temperaturen aldrig faller under 20 grader. Det märks framför allt längs kusterna. När havsvattnet har blivit 20 grader varmt så kan nattemperaturen också hålla sig där, säger Erik Kjellström.

TT: Men det här kan ju låta som drömväder för många, så här i semestertider. Vad är problemet?

– Man ska komma ihåg att de här värmeböljorna ofta hänger samman med ganska lite nederbörd, så det kan bli väldigt torrt och leda till vattenbrist i delar av landet. Dessutom ökar risken för algblomningar, eftersom alger gynnas av värme, säger Erik Kjellström.

Han tillägger att värmeböljor även innebär en stor påfrestning för äldre och sköra personer, med en ökning av överdödligheten.

Tydligast under vintern

Även om det inte går att koppla enskilda värmeböljor till klimatförändringarna, så går den här utvecklingen helt i linje med forskarnas klimatscenarier, förklarar Erik Kjellström. I Sverige syns förändringen egentligen mest under vintrarna. De har blivit både varmare och kortare, och snösäsongen har minskat med upp till tre veckor. Just snöminskningen gör att temperaturförändringen förstärks ytterligare. Skillnaden blir extra stor när det inte ligger ett kylande snötäcke på marken som hjälper luften att behålla kylan.

– Men även på sommaren handlar det om en så pass stor förändring att den nu är märkbar. Man kan själv tänka tillbaka och märka att det har ändrats. Och temperaturökningen stämmer med klimatscenarierna, så vi får mer av den här varan i framtiden, säger Erik Kjellström

Under den kommande veckan förutspås lågtryck, som för med sig svalare luft från Atlanten och ger ett kyligare sommarväder.

– Det är inga konstigheter, det är normalt att vädret varierar under sommaren. Men klimatförändringen finns ju ständigt där i bakgrunden, och vi ser att även de svalare perioderna har blivit varmare. Så det går inte att pusta ut bara för att det blir mildare väder, säger Erik Kjellström.

Fakta: Värmeböljor och högsommardagar

SMHI har lite olika definitioner av begreppet värmebölja, men en av de enklaste är att fem sammanhängande dagar då den maximala dygnstemperaturen överstiger 25 grader Celsius, så kallade högsommardagar.
I stora delar av Götaland, Svealand och sydostligaste Norrland förekommer i genomsnitt drygt 15 högsommardagar per år, och lokalt ända upp till 25.
Under perioden 1991–2020 har antalet högsommardagar ökat i ovanstående områden. Skillnaden är störst i delar av Götaland, där antalet högsommardagar ökat med en dryg vecka.
Globalt har elva av de tolv varmaste uppmätta åren inträffat sedan millennieskiftet, varav åtta inträffat under det senaste årtiondet.
Jämfört med förindustriell tid har den globala medeltemperaturen ökat med 1,1°C.
Källa: SMHI, WMO
TT