Greenwashpriset 2020: ”Vi löser inte miljöproblemen med hisspitchar”

I år fyller miljöorganisationen Jordens vänners greenwashpris tio år. Än pågår omröstningen, och på digitala bokmässan på söndag 27 september koras vinnaren.

Syftet med priset är att uppmärksamma samhällsaktörer som försöker framstå som grönare eller mer miljöanpassade än de är, eller som försöker dölja verksamhet genom att framställa sig som positiva, berättar miljöorganisationen Jordens vänners ordförande Mikael Sundström:

– Det undergräver ett seriöst miljöarbete. Vi kan inte låta kommunikationsavdelningars önskedrömmar styra samtalet. För vi löser inte miljöproblemen med hisspitchar, utan det krävs seriösa analyser.

Förhoppningen är att priset ska göra begreppet greenwash, eller grönmålning allmänt känt.

– Då ökar fokus på frågan, och förhoppningsvis medvetenheten om att det förekommer, att man inte ska tro på allt företagen säger. Det skapar en press på företagen att faktiskt leverera, för att slippa negativ uppmärksamhet, säger Mikael Sundström.

Greenwashpriset delas ut för tionde året i år. Under det senaste decenniet upplever Mikael Sundström att företags gröna kommunikation har ökat, vilket han ser som ett gott tecken.

– Det visar att företagen känner en press att de måste agera inom miljöområdet. Jag tycker att miljörörelsen har lyckats flytta fokus från vad enskilda individer kan göra till de riktigt stora utsläppen. Pressen har ökat på företagen.

Sveaskog inte överraskade

Omröstningen pågår till och med 27 september klockan 15. Samtliga tre nominerade (se faktaruta) har tackat nej till att närvara då. Däremot deltog representanter för alla tre i ett webinarium som Jordens vänner arrangerade den 22 september. De fick då chans att ge sin egen syn på att de blivit nominerade.

Den första nominerade är Sveriges största skogsbolag Sveaskog, som enligt Jordens vänner ”framställer sin verksamhet som hållbart skogsbruk när den bidrar till stora skador på mark och den biologiska mångfalden”.

Olof Johansson, skogspolitisk chef för statligt ägda Sveaskog sade under webinariet att skogsbruket i Sverige historiskt sett varit dåligt medvetet om sin miljöpåverkan, men att det är på väg att förändras, sedan 20–30 år tillbaka.

– Skogen har en nyckelroll i omställningen från ett fossiloberoende samhälle, och samtidigt är det alldeles nödvändigt att det sker på ett sätt som gör att vi långsiktigt bevarar den biologiska mångfalden. Det är vår uppgift tycker vi, och vår strävan att klara båda målen, sade Olof Johansson, och fortsatte:

– Med tanke på att vi har flera samtidiga mål och vi har rättmätiga förväntningar på oss är det kanske inte så konstigt att Sveaskog har hamnat i sökarljuset när Jordens vänner delar ut sitt pris. Det understryker väl de utmaningar vi har.

Svemin: Sverige är bra på hållbar gruvdrift

Den andra kandidaten till priset är gruvindustrins branschorganisation Svemin ”för sina hållbarhetsbudskap i kampanjen #mineralbidraget – trots att de är en av Sveriges miljöfarligaste verksamheter”.

– Jag måste erkänna att vi blev ganska förvånade när vi blev nominerade, sade Svemins vd Maria Sunér Fleming under webinariet.

Gruvbranschen står i dag för ungefär åtta procent av Sveriges klimatutsläpp, men  har en tydlig plan för hur den till år 2045 ska få bort utsläppen från gruvdrift och processandet av metaller och mineral i dag, enligt Svemins vd.

– Det är klart att en gruva blir ett ingrepp i miljön och den har en viss påverkan. Men vi försöker på alla fronter jobba aktivt för att minska vår påverkan och för att kunna existera i harmoni med miljön och naturen, fortsatte Maria Sunér Fleming.

Som exempel tog hon upp branschens färdplan för biologisk mångfald, enligt vilken gruvverksamheten ska bidra med en nettopositiv effekt på den biologiska mångfalden i den region den bedrivs.

Maria Sunér Fleming påpekade även att gruvbranschen har en viktig roll att spela för att klara klimatomställningen, eftersom batterier och förnybar energi kräver kritiska mineraler och metaller. I dag utvinns de ofta i konfliktområden som Kongo, påminde hon.

– Vi vill hävda att vi är bra på att skapa hållbar gruvdrift i Sverige.

Klimatkompensationsföretag: Fel i nomineringstexten

Den tredje nominerade till greenwashpriset 2020 är klimatkompensationsbranschen, vars verksamhet Jordens vänner beskriver som ”avlatsbrev för företag som inte vill jobba aktivt för att minska sina utsläpp”.

Näst största bolaget på svenska marknaden för klimatkompensation är Tricorona, som alltså inte nominerats enskilt. Joel Nord är analyschef på företaget. Eftersom klimatkompensation är ett komplicerat område är det bra att frågan lyfts, sade han under webinariet. Men han är samtidigt kritisk till hur branschen inramats.

– Att den här nomineringstexten om att det är ”för företag som inte vill hantera klimatpåverkan” – det är inte alls det vi ser utan det är snarare tvärtom: de företag som vill klimatkompensera reducerar sina utsläpp mycket snabbare. Så jag delar inte den bilden av att det är så det ser ut hos företagen, sa Joel Nord.

På Jordens vänners fråga om branschen inte i stället borde satsa på utsläppsminskningar än kompensation för utsläpp svarade han så här:

– Alla åtgärder som är klimatbra är såklart bra åtgärder. Utsläppen av fossila drivmedel avstannar ju inte bara för att man inte klimatkompenserar, utan man får väl göra det som går att göra. (…) Det är bra att ha i åtanke att klimatkompensationen också har bidragit till att skala upp grön elproduktion.

Bättre grön kommunikation

Efter sina ”försvarstal” fick alla nominerade mothugg från inbjudna forskare, politiker och representanter från miljörörelsen. Jordens vänners Mikael Sundström, som modererade samtalen med Sveaskog, Svemin och klimatkompensationsbranschen tycker att diskussionen synliggjorde svagheter hos samtliga, säger han till Syre.

– De har ganska svårt att försvara varför de uttrycker sig som de gör. Det är som att det finns ett ganska stort glapp mellan kommunikatörerna hos respektive nominerade och vad deras experter sedan vill prata om.

Men hur kan då företag som vill slippa hamna på prispallen kommunicera kring sitt hållbarhetsarbete? Mikael Sundström delar med sig av ett par tips:

– Först och främst att leverera först och snacka sen. Och sen att våga vara öppna och ärliga, och även kommunicera problemen.

Själva dialogen med miljörörelsen är viktig, menar Sundström, som uppskattar att de som anklagats för greenwash vågar ta diskussionen, i år liksom 2019, då Preem kammade hem Greenwashpriset.

– Både i fjol och i år har samtliga nominerade ändå ställt upp och diskuterat problemen med att kommunicera miljöfrågor med oss. Det tycker jag att de ska ha en eloge för.

Läs även: Syre förklarar greenwashing (artikel från 24 september 2020).