Så ska vaccinen levereras till regionerna

Om snart en månad, den 1 januari, ska Folkhälsomyndigheten vara klar med den nationella upphandlingen om hur ett vaccin ska levereras inom Sverige. Två veckor senare rullar de första leveranserna ut till regionerna, enligt upphandlingsdokument som myndigheten publicerat.

Den svenska regeringen har i dagsläget godkänt fyra vaccinavtal inom ramen för den EU-gemensamma upphandlingen. Arbetet med att få in vaccinen till Sverige sköts av den nationelle vaccinsamordnaren Richard Bergström.

Främst kommer doserna med vägtransporter från de olika företagens stora lager nere på kontinenten till ett centrallager som etableras i Sverige. Var detta lager ska ligga är inte bestämt och kommer att omgärdas av sekretess.

25 leveranspunkter

Det är här Folkhälsomyndigheten tar över. Myndigheten avslutade första delen av sin upphandling den 9 november genom ett så kallat påskyndat förfarande. I den ingår vägtransport, lagerhantering och förvaring, samt returnering av covid-19-vaccin i ett år framåt, med möjlighet till förlängning ytterligare två år.

– För hela vaccinpaketet och alla avtal som vi inte ens har sett ännu ska vi ha beredskap för att det ska komma till årsskiftet, säger Anette Richardson, enhetschef för beredskap och krishantering på Folkhälsomyndigheten.

Myndigheten kräver att leverantören ska ha möjlighet att lagerhålla stora volymer, preliminärt 50 pallplatser i en kyltemperatur av 2–8 grader.

Kapacitet behövs också för lagerhållning i frystemperatur nedåt minus 20 grader, och även om det inte skrivs i upphandlingsdokumenten ser Folkhälsomyndigheten ett behov av ännu extremare temperaturer: minus 70 grader.

25 primära leveranspunkter, eller ”hubbar”, har pekats ut i Sveriges 21 regioner. Vissa regioner har två punkter beroende på yta eller storlek. Dit transporteras också vaccinet via lastbil, men båt och flyg kan bli aktuellt i undantagsfall. Dessa hubbar kan exempelvis vara sjukhusapotek eller andra distributörer.

Detaljer i leveranskedjan hålls hemliga och den leverantör som vinner upphandlingen kommer att få delar av personalstyrkan säkerhetsgranskad, samt ingå ett säkerhetsskyddsavtal med Folkhälsomyndigheten.

Obruten kylkedja

EU-kommissionen har under hösten slutit förköpsavtal som omfattar 1,25 miljarder vaccindoser. I regel kommer Sverige att få två procent av de vaccin EU köper in, baserat på befolkningsmängd.

Lars Schenatz, vd för en av landets stora läkemedelsleverantörer Tamro samt ordförande i Läkemedelsdistributörsföreningen, säger att mängden vaccin kommer att sätta transportkedjan på prov. Hans företag är också en potentiell kandidat i upphandlingen.

– Vi måste komma ihåg att volymerna, beroende på i vilken takt vaccinen kommer, är vida överstigande affärsvolymerna ett normalt år, säger han och drar en parallell till den debatt som uppstått kring bristfällig testningskapacitet i Sverige.

Samtidigt uppstår vad många aktörer i processen beskriver som en komplicerad utmaning: den obrutna kylkedjan av vaccin som ska förvaras i minus 70 grader. Pfizers vaccinkandidat baseras på den nya gentekniken med budbärar-RNA, eller mRNA, och är det vaccin som kräver kylning lägre än medeltemperaturen på Antarktis.

– Det är naturligtvis så att detta är en stor utmaning i alla led. Distribution i olika temperaturer är ju vanligt förekommande men minus 70 är extremt, säger Lars Schenatz.

Bedömningen som både han och Folkhälsomyndigheten gör är att det kommer att öka kostnaden i leveranskedjan. Budgetutrymmet från regeringen för vaccininköp uppgår nu dock till 4,5 miljarder kronor.

Pfizer har en lösning i form av att vaccinen transporteras i kylboxar med kolsyreis. Boxarna håller en temperatur på minus 70 grader i tio dagar. Levererade vaccin klarar sedan att förvaras i kyltemperatur i fem dagar.

Sverige får enligt EU:s förköpsavtal del av fyra miljoner doser från den amerikanska läkemedelsjätten med en första leverans om 20 000 doser inplanerade redan i januari 2021.

"Får bara fixas"

Folkhälsomyndigheten har för varje region satt ett maxtak för hur mycket vaccin de kan ta del av i varje leverans, baserat på befolkningsmängd, demografi och personaltäthet. Man väger också in hur effektivt vaccinet är för äldre och hur många doser som behövs.

När vaccinet levererats ut till regionerna övergår ansvaret från Folkhälsomyndigheten till just regionerna, vars leverantör kör det vidare till vaccinationsplatsen.

– Det här är ju en jättelogistikutmaning om vi tänker hypotetiskt att vi i slutändan har 14–15 vaccin att hantera. Men nu i början hoppas vi att något blir godkänt, säger Anette Richardson.

Den nationelle vaccinsamordnaren Richard Bergström säger att leveranserna kommer att behöva anpassas kontinuerligt för varje EU-land beroende på hur stort vaccinupptaget är eller hur utbredd vaccinskepsis medborgarna har.

– Du kan inte skicka ut vaccin till ett land som inte ska använda det. Och det är inte som att du kan lagra det här i flera år, säger han.

Richard Bergström kommer att behöva uppdateringar från regionerna nästan i realtid av hur användningen ser ut för att kunna göra prognoser över om vaccin behöver skickas tillbaka eller om mer ska beställas.

– Att organisera det här rent praktiskt är en utmaning. Allt är görligt och det är en fråga om planering. Men har vi lyckats få fram vaccin på nio, tio månader i hundratals miljoner doser, då får det här bara fixas helt enkelt, säger han.