Den som flyr är på flykt, den som är på flykt är en flykting. Du kanske flyr från förföljelse på grund av dina politiska åsikter. Eller på grund av din kärlek eller din könsidentitet, din religion eller färgen på din hud. Du kanske flyr från dödsstraff eller för att rädda dig och din familj från fallande bomber.
Enligt Genevekonventionen har du rätt att söka asyl i alla dessa situationer, men inte samma rättigheter när du väl har fått uppehållstillstånd. Det är därför man kallar vissa flyktingar och andra alternativt skyddsbehövande och ger dem olika villkor trots att behoven rimligtvis är desamma. Trygghet, kanske sjukvård, bostad, mat, kärlek, vänskap och gemenskap, frihet, utbildning.
När du har fast mark under fötterna kan du gå vidare, bli en del av något nytt, låta det nya bli en del av dig. En större och större del allteftersom tiden går. Men om du inte får någon fast mark under fötterna, då? Om du bara får stanna i tretton månader, om din familj inte får komma hit för att du under den här korta tiden inte hinner lära dig språket och få ett jobb med en lön som räcker för att försörja dem eller en bostad som är så stor som myndigheterna säger att ni behöver. Om du kommer till ett land som inte vill att du ska bli en del av det.
Den parlamentariskt sammansatta migrationspolitiska kommittén ska lägga fram sitt förslag i augusti, och det som hörs därifrån låter oroväckande. Ingen rätt att se en framtid i sitt nya land såvida du inte är kvotflykting. En ”vanlig” flykting ska få stanna tre år, med möjlighet till förlängning i tre år till. En vanlig enkel alternativt skyddsbehövande får tretton månader. Tretton månader? Är det ens värt att börja lära sig svenska då? Med möjlighet till förlängning i två år till, visserligen. Men ändå.
Det hade kunnat se ännu värre ut om inte goda krafter hade hållit emot. Men det märks ändå alltför väl att Jimmie Åkesson och hans anhang finns med i den där kommittén. Till hans anhang hör alltså numera även Moderaterna och Kristdemokraterna. Åtminstone.
Den som klassas som flykting ska kunna återförenas med sin familj i Sverige – FN tillåter inte att man ställer villkor om försörjning för den gruppen. Men återigen, är det bara krig, tortyr och dödsstraff du flyr ifrån är det inte så noga. På tretton månader ska du läka dina tortyrskador, lära dig svenska så bra att du kan få ett jobb med hyfsad lön och ordna fram en rymlig bostad. Sen kanske familjen kan komma hit i ett par år om du får stanna så länge.
Avsikten är inte att ta emot så många som möjligt och se till att det funkar för dem och för oss. Avsikten är helt uppenbart att göra minsta möjliga och avskräcka människor från att komma hit. Folk som flyr från allt det där jag nämnde i början. Det är ohemult och skamligt.
Jag tänker på Berlinmuren och Östtyskland. Ett land som byggde en mur och hade soldater med vapen riktade mot det ingenmansland som måste passeras och var beredda att skjuta folk som försökte ta sig ut. In ville ingen. Vi borde ha bättre förebilder.
Katten älskar värmen.
31 grader? Ska det vara nödvändigt?
