Radar · Miljö

Dåligt läge för fjärilar – bättre för vissa fladdermöss

Tajgafladdermusen (Myotis brandtii) finns i stora delar av Svealand och i Norrland och är en av de nio arter som man tror att det går hyfsat bra för.

Det går dåligt för Sveriges fjärilar. Orsaken: brist på gräsmarker. Däremot har trenden vänt för vissa fladdermöss, visar en stor rapport som Naturvårdsverket har släppt. Men skogsbruk och ljusföroreningar är fortsatt stora problem, enligt fladdermusexperten Jens Rydell.

Hur står det egentligen till med den svenska naturen? I dagarna publicerade Naturvårdsverket en sammanfattande rapport som visar status för arter och naturtyper i Sverige enligt EU:s art- och habitatdirektiv – ett direktiv som listar arter och naturtyper som är viktiga för att säkra den biologiska mångfalden.

Knappt hälften av arterna mår bra

Resultaten visar inte helt överraskande att läget är allvarligt – endast 20 procent av Sveriges naturtyper och knappt hälften av de av Sveriges arter  som omfattas av EU-direktivet mår bra.

– Läget är sämst för fjärilar, medan däggdjur, trollsländor och många kärlväxter klarar sig förhållandevis bra, säger Lena Tranvik, tillförordnad chef på SLU Artdatabanken, i ett pressmeddelande.

Att fjärilar har svårt att klara sig hänger ihop med att de ofta är beroende av gräsmarker, som ängar och betesmarker – en naturtyp som försvinner i rask takt. Det beror på att jordbruket blivit mer storskaligt och att det inte finns någon som tar hand om gräsmarkerna genom att till exempel slå gräset. Många före detta ängsmarker tillåts växa igen. Gräsmarkerna tillsammans med dyner och olika naturtyper i havet, tillhör de som det går allra sämst för.

Många fjärilar i Sverige har dålig status, och särskilt drabbade är de som är beroende av gräsmarker, som gräsfjärilen på bilden
Många fjärilar i Sverige har dålig status, och särskilt drabbade är de som är beroende av gräsmarker, som gräsfjärilen på bilden.  Genom att skapa en "fjärilsrestaurang" i trädgården med arter fjärilen gillar kan vi hjälpa fjärilarna. Foto: Björn Larsson Rosvall / TT /

Allt fler hotade arter

Som Syre skrev om i april, har den så kallade rödlistan för hotade arter blivit allt längre. Då berättade Karin Ahrné, miljöanalysspecialist på SLU Artdatabanken, om det främsta hotet mot svenska arter. Nämligen avverkning av skog och att många miljöer växer igen, som till exempel gräsmarker, sanddyner och våtmarker.

I Naturvårdsverkets rapport är slutsatsen densamma men det konstateras att det går bra för många fladdermusarter, i alla fall nio av 19. Längre och varmare somrar ligger bakom en del av förändringen, enligt rapporten. Men också att särskilda bevarandeåtgärder har satts in lokalt på olika håll.

"Hatar ljus"

Allt är dock inte frid och fröjd för fladdermössen, som är känsliga för olika typer av mänsklig påverkan.

Jens Rydell är Sveriges främsta fladdermusforskare som vigt sitt liv åt att rädda fladdermöss. Han berättar för Syre att när han började med sin forskning på 1980-talet sågs fladdermöss som skadedjur som skulle slås ihjäl. 1988 blev fladdermusen fridlyst och genom åren har dess status stadigt höjts. Många är fascinerade av detta nattens djur.

Jens Rydell har ägnat hela sitt liv hittills åt fladdermöss
Jens Rydell har ägnat hela sitt liv hittills åt fladdermöss.  Och har inga planer på att sluta. Foto: Sune Broman 

– Fladdermöss hatar ljus, och ljusföroreningar är ett av de två största hoten. Tidigare kunde det finnas fladdermöss även i städer, men nu är allt upplyst och de accepterar inte det, säger han.

Mörka korridorer

Han menar att fladdermöss skulle behöva ”mörka korridorer”, på samma sätt som allt fler städer börjat satsa på gröna korridorer för att hjälpa insekter och annat djurliv.

Större brunfladdermus (tidigare stor brunfladdermus) förekommer upp till Dalälven och längs med Norrlandskusten upp till Västerbotten
Större brunfladdermus (tidigare stor brunfladdermus) förekommer upp till Dalälven och längs med Norrlandskusten upp till Västerbotten. Foto: Jens Rydell

Men det största problemet är det moderna skogsbruket, menar Jens Rydell.

– Särskilt i Norrland är det ett problem. Skogsbruk går att bedriva på ett bra och hållbart sätt, men i dag är skogsbruket det största problemet för fladdermöss, säger han.

Vindkraft då, är inte det ett stort problem?

– Inte nu längre. Jag har forskat på det och kommit fram till att visst dör fladdermöss, men det är under väldigt speciella omständigheter. Det ska vara parningstid, i augusti till september, och dessutom varmt och vindstilla. Numera får vindkraftverk inga tillstånd om de inte kan visa att de tar hänsyn till fladdermöss och till exempel stänger ned verken när sådana omständigheter råder, om de finns i ett område med fladdermöss, säger Jens Rydell.

Vindkraft har tidigare pekats ut som ett stort hot mot fladdermöss
Vindkraft har tidigare pekats ut som ett stort hot mot fladdermöss. Jens Rydells forskning visade dock att det ganska lätt går att undvika fladdermusdöd i vindkraftverk. – Det är inget stort problem idag, säger han. Bilden visar ett vindkraftverk nära Näsudden på Gotland. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Men när fjärilarna blir färre så drabbas också många fladdermöss. Flera arter är nämligen fjärilsätare.

– De arter det går bra för är de som lever av mygg, till exempel pipistreller som det finns tre arter av i Sverige,  men de flyttar också söderut på vintern – precis som flyttfåglar, berättar han.

– Sydfladdermusen och brunfladdermusen är exempel på arter som äter fjärilar. Men hur det påverkar dem att fjärilarna minskar så kraftigt, är inte undersökt än. Det skulle jag gärna titta vidare på.

Behövs fler åtgärder

Sammanfattningsvis visar rapporten att den biologiska mångfalden är hårt trängd i Sverige och att fler åtgärder behövs för att bromsa förlusten av arter och naturtyper.

Såna här ängsmarker skulle vi behöva mer av i Sverige, enligt Naturvårdsverkets rapport
Såna här ängsmarker skulle vi behöva mer av i Sverige, enligt Naturvårdsverkets rapport. Ytorna minskar och de gräsmarker som finns är ofta i dåligt skick. Foto: Kristine Cinate / Unsplash

– Vi ser förbättringar för några naturtyper och arter som resultat av mångas insatser. Men det krävs fortsatt stora insatser för att vända de negativa trenderna i hela landet och hejda förlusten av biologisk mångfald, säger Susann Östergård, enhetschef på Naturvårdsverkets naturanalysenhet.

Rapporten kommer kort efter att Naturvårdsverket strypt det så kallade landsbygdsprogrammet med 200 miljoner kronor för att budgeten höll på att överskridas. Det har drabbat olika våtmarksprojekt som inte kunnat genomföras, och som är viktiga för till exempel insekter och fladdersmöss.

Rapporterar vart sjätte år

För att motverka förlust av biologisk mångfald har EU:s medlemsländer antagit Art- och habitatdirektivet. Tillståndet för de arter och naturtyper som omfattas av direktivet rapporteras vart sjätte år. 2019 års rapport visar:
• Däggdjur, trollsländor och många kärlväxter klarar sig bra.
• Många skalbaggar och fjärilsarter får svårare att överleva på lång sikt. Många av dem är pollinatörer.
• Tillståndet för både arter och naturtyper är bättre i den alpina regionen. Det beror på att stora områden där är skyddade.
• Gräsmarker, dyner och naturtyper i havet har sämst bevarandestatus.
• Stausen är dålig även för skogsnaturtyper och skalbaggar som är beroende av gammal skog och död ved.
• Den tydligaste förbättringen i status gäller fladdermöss. Det beror bland annat beror på att man genomfört åtgärder som gynnar äldre skog och återställt våtmarker. Men också på längre och varmare somrar.
• Den vanligaste anledningen till att arter har dålig status är att livsmiljön försämrats eller utbredningsområdet minskat.
Här hittar du rapporten

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV