”Domedagsvalv” ska skydda mot krig och klimat

Halvvägs mellan det norska fastlandet och Nordpolen tornar den futuristiska betongentrén upp sig ur det snöklädda berget. Ovan jord är växtligheten mycket sparsam. Men under marken, djupt inne i den arktiska permafrosten, förvaras omkring en miljon fröprover, som var och en är en variant av en odlad gröda.

Svalbards globala frövalv i Longyearbyen fungerar som ett slags gigantiskt bankfack för den genetiska mångfalden: ett sätt att säkra världens livsmedelsförsörjning i händelse av sjukdomar, krig och naturkatastrofer.

Den brasilianska genbanken Embrapa är på plats tillsammans med 3 400 fröprover från bland annat ris, lök och melon. För Rosa Lía Barbieri är kontrasterna mellan hemstaden Brasilia och Svalbard stora. De 20 minusgraderna biter i kinderna och det sägs finnas fler isbjörnar än människor här.

– För oss är det väldigt viktigt att ha en reservuppsättning av vår frösamling här, säger Rosa Lía Barbieri till TT:s utsända i Longyearbyen.

– I Brasilien finns många hot mot den genetiska mångfalden. Klimatförändringar och åldrande bönder i kombination med en ung befolkning som inte vill bo kvar på landsbygden leder till genetisk erosion.

"Domedagsvalvet"

Frövalvskoordinatorn Åsmund Asdal tycker dock inte om det smeknamn som medier brukar ge hans arbetsplats: domedagsvalvet. Tanken är inte att kunna återplantera en utplånad värld – även om man skulle kunna komma en bra bit på vägen – utan snarare fungera som en säkerhetskopia för fröer som kan befinna sig i riskzonen på andra platser.

– Vi är inte så glada över den etiketten. Frövalvet har inte byggts för en domedag i en avlägsen framtid, utan det handlar om att aktivt säkra den genetiska mångfalden i morgon, om fem år, om tio år, säger han.

– Om värdesaker förvaras på bara en plats är de sårbara. Här kan världens genbanker säkra kopior av sina fröer.

Sedan 2008 har genbanker från hela världen kunnat skicka fröer till Svalbard. Valvet öppnas några gånger om året för nya insättningar. Den här gången är intresset rekordstort: Över 60 000 fröprover har packats i 170 lådor från 36 genbanker från alla kontinenter.

Bland nytillskotten märks bland annat olika typer av majs, bönor och squash som Cherokee Nation har skickat – det första bidraget som kommer från USA:s ursprungsbefolkning. Evenemanget får draghjälp av Norges statsminister Erna Solberg, som kommer att vara på plats under tisdagseftermiddagens frödeponeringsceremoni.

Vatten läckte in

Frövalvet är byggt för att stå emot katastrofer. Ingången ligger långt ovanför potentiellt stigande havsnivåer, det är jordbävningssäkrat och naturligt isolerat av permafrosten för att garantera att innehållet håller sig fryst i decennier framöver. Det ska till och med kunna klara av en atombomb.
Och visst var det från himlen som hotet kom.

Men det handlade inte om en krigshandling från främmande makt – utan om de stora regnmängder som föll över Spetsbergen i oktober 2016. Plötsligt sipprade vatten in i entrétunneln och de norska myndigheterna insåg att valvet behövde rustas upp för att kunna stå emot vädrets makter.
Svalbard är en av de platser i världen där den globala uppvärmningen sägs gå som allra snabbast och förutom att dagarna har blivit varmare så har de också blivit blötare.

”Den naturliga kylan var en av de främsta orsakerna till att frövalvet byggdes på Svalbard. Varmare temperaturer till följd av klimatförändringen har emellertid gjort att permafrosten inte har lagt sig som planerat runt ingången. Det ledde till att vatten trängde in i den yttre delen av tunneln” skrev förvaltningsmyndigheten Statsbygg i oktober när byggprojektet var färdigt.

"Inte klimatberoende"

Det kan tyckas ironiskt att valvet har blivit ännu ett offer för ett av de problem som det är tänkt att skydda andra från. Men fröerna var aldrig i fara, understryker Åsmund Asdal. Och dessutom har Norges regering plöjt in miljoner för att göra tunnlarna vattentäta och uppgradera motståndskraften mot allehanda störningar.

– En hög nivå av säkerhet är nödvändig. Nu är det inte så hög omsättning av fröer på svarta marknaden, så ekonomiskt motiverade inbrott är inte så troliga. Men det är viktigt att vi är förberedda på terrorism, naturkatastrofer och liknande, säger Asdal.

– Men även om klimatförändringarna förvärras kommer frövalvet att vara säkert. Det är inte beroende av klimatet. Vi har ett kylsystem på plats som fungerar även om permafrosten försvinner.

Frövalv på Svalbard räddade syrisk genbank

Ett enda uttag har gjorts från frövalvet på Svalbard. Och förhoppningen är att det aldrig ska behövas igen. Men när kriget i Syrien hotade Aleppos genbank var det tur att det fanns reservfröer i den arktiska permafrosten.
Bomberna som faller över Syrien har tagit många människoliv. Men kriget skördar också andra offer. I Aleppo hotades verksamheten hos genbanken Icarda när de intensiva striderna kom allt närmare.

Flera år innan kriget bröt ut, 2008, hade den syriska genbanken dock börjat skicka kopior av sin frösamling till Svalbards globala frövalv i Longyearbyen – av medier kallat domedagsvalvet på grund av sin roll som säkerhetslager för världens fröer i händelse av kris.

Då var det ett rutinförfarande om något oförutsett skulle hända. Ingen kunde ana vad som väntade.

– Det är lite som att teckna en bilförsäkring, man gör ju det utan att veta när eller om bilen ska gå sönder. Ingen kunde förutse kriget, säger Zakaria Kehel från Icarda till TT:s utsända i Longyearbyen.

Olika hot

Hoten mot världens omkring 1 700 genbanker kan vara av olika karaktär. Det kan handla om brist på pengar som gör att ett kylsystem stängs av på grund av en obetald elräkning. Eller så är det av mer allvarlig natur. Som bomber och artilleri som riskerar både människors och fröers överlevnad.
2015 var striderna så pass allvarliga att de anställda inte längre kunde ta sig till genbanken några mil söder om Aleppo. Det var inte längre säkert – och lokalen har varit övergiven sedan dess. Personalen har aldrig kunnat återvända.

– Vi har ingen aning om vad som har hänt med fröerna. Hur det ser ut. För två veckor sedan tog regimstyrkorna kontroll över området så det är fortfarande inte möjligt för civila att ta sig dit, säger Mariana Yazbek från Icarda.

Icarda hade observerat hur striderna ökat i styrka och redan börjat planera för två nya genbanker, i Terbol i Libanon och i Rabat i Marocko. Det var möjligt tack vare ett uttag från det globala frövalvet.

"Unik samling"

Fröer från olika typer av spannmål, baljväxter och fodergrödor hämtades från lagerhyllorna på Svalbard i september 2015 och 128 lådor transporterades tillbaka till regionen. Fröerna såddes redan i november samma år – och sedan dess har delar av skörden kunnat skickas till Longyearbyen för förvaring igen.

– Om någon vet varför det globala frövalvet är viktigt så är det vi på Icarda, säger Mariana Yazbek.

– Vår frösamling är en av de största och mest unika i världen. Men om den inte används och inte går att komma åt finns ingen anledning att bevara den. Vi driver inget museum, utan forskare, bönder och andra ska kunna ta del av våra resurser.

"Dåligt tecken"

Nordgen som sköter driften av Svalbards globala frövalv hoppas att ingen ska behöva hamna i samma typ av dramatiska situation som Icarda och behöva göra ett uttag.

– Men det går inte att utesluta med tanke på klimatförändringar, översvämningar, bränder och krig. På ett sätt är det ett dåligt tecken om någon behöver plocka ut frön från valvet, men det är också tur att möjligheten finns så att det går att bygga upp genbanker igen, säger Nordgens chef Lise-Lykke Steffensen.