Professor: Regeringen kan säga nej till Preem

– Preems ägare sitter i Saudiarabien och suger ut vinsterna. Han har aldrig betalat skatt i hela sitt liv. Och nu säger Preem att det blir 250 nya jobb. 100 jobb sa man från början, men de ökar på det hela tiden.

Inge Löfgren ger milt sagt inte mycket för talet om att Lysekils utveckling hänger på Preems utbyggnad. Han är ordförande i den lokala Naturskyddsföreningen och har slagits mot Preemraff, eller Scanraff som raffinaderiet hette när det etablerades, i fem decennier.

– Då var det båtdemonstrationer med hundratals båtar ute på Brofjorden, minns Inge Löfgren.

Sedan dess har Preem med sina 600 anställda blivit stadens största privata arbetsgivare och att sätta sig på tvären mot dem har sitt pris, menar han.

– Man är ensam. Går man med namnlistor är det ingen som vågar ställa upp.

Det socialdemokratiska kommunalrådet Jan-Olof Johansson har en annan bild. Frågan engagerar Lysekilsborna, men debatten har varit schysst för det mesta, tycker han. Och Lysekil och Sverige behöver Preems raffinaderi, det är hans bestämda uppfattning. Även om det inte kommer ge så många nya jobb, handlar det om att trygga de som redan finns.

– Det är den investering man behöver göra för att producera fossilfria drivmedel och därmed det som ger jobb på lång sikt i Lysekil, säger Jan-Olof Johansson.

Kommunalrådet otålig

Själva tillståndet handlar dock inte om produktion av förnybara bränslen, utan om en anläggning där restprodukten tjockolja ska kunna omvandlas till bensin och diesel. Snart två år har gått sedan mark– och miljödomstolen gav grönt ljus för Preems planer. Nu är kommunalrådet otålig.

– Vi vill ha ett beslut snart så att vi vet vad vi ska förhålla oss till, säger han.

På den punkten är det sannolikt att Jan-Olof Johansson blir besviken. Ett slutgiltigt avgörande kan dröja flera år. Till att börja med ska alltså regeringen fatta beslut. Att Mark– och miljööverdomstolen rekommenderat dem att säga ja betyder inte att ärendet i praktiken redan är avgjort, menar Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet.

– Det är ett tungt underlag, men inte bindande. I så fall hade det ju inte varit någon mening med regeringens prövning, säger han.

Mark– och miljödomstolen ansåg att reglerna för EU:s utsläppshandelssystem förhindrar regeringar att säga nej till anläggningar som omfattas av systemet. Men så enkelt är det inte, menar Jonas Ebbesson.

Enligt EU:s industridirektiv som reglerar utsläppshandeln är det inte tillåtet att sätta upp villkor för verksamheters utsläpp. Regeringen kan alltså inte ge Preem tillstånd för låt säga hälften så stora utsläpp som bolaget nu planerar för. Däremot står det ingenting om hinder för att helt neka eller tidsbegränsa tillstånd. Därmed är det öppet för tolkning.

Om regeringen bedömer att reglerna för utsläppshandeln inte avgör saken blir nästa fråga hur miljöbalken ska tolkas. Miljöbalkens så kallade stoppregel används för att förhindra verksamheter som gör stor skada på miljön. En fabrik som väntas förgifta marken eller vattnet intill kan nekas tillstånd. Men hur mycket skadar den miljon ton koldioxid som utsläppen ökar med årligen om Preem får bygga ut?

Så mycket praxis finns inte  när det gäller stoppregeln. Men Jonas Ebbesson utesluter inte att den kan användas för att stoppa Preems utbyggnad, även om svenska utsläpp knappast ensamma får katastrofala följder. Han har studerat rättsprocesser gentemot stater som inte ansetts ta tillräckliga klimathänsyn, däribland Urgendafallet i Nederländerna där en domstol dömde ut landets hela klimatpolitik som otillräcklig.

– Jag delar domstolens slutsats i Urgendadomen, att varje land måste göra sin del för att förhindra klimatförändringar.  Det fallet handlade förvisso om Europakonventionen, men man bör se även miljöbalkens skrivningar i ett globalt sammanhang, säger Jonas Ebbesson.

Fortsättning lär följa, efter att regeringen satt ner foten, tror Jonas Ebbesson. Om inte Preem ändrar sig och lägger ner planerna innan dess tror Jonas Ebbesson att ärendet kommer att hamna i Högsta förvaltningsdomstolen, oavsett utslag.

– Den kan upphäva beslutet om regeringen helt skulle hänfalla åt politiska övervägningar utan att förhålla sig till juridiken.

EU-domstolen kan avgöra striden

Högsta förvaltningsdomstolen kan å sin sida skicka ärendet till Luxemburg för att låta EU-domstolen avgöra fallet. Och vad utslaget skulle bli där är svårt att sia om, menar Jonas Ebbesson. Idén bakom utsläppshandeln är att marknadsmekanismerna ska få ner utsläppen. Men det allt mer akuta tillståndet för klimatet och en växande opinion för kraftfulla åtgärder, kan påverka juristerna i Luxemburg.

– EU-domstolen är inte helt okänslig för politiska svängningar, säger Jonas Ebbesson.

Samtidigt menar han att det inte är självklart ur klimatsynpunkt att tänja på möjligheterna att ingripa i utsläppshandeln.

– För EU-länder som Polen och andra som inte bedriver en aktiv klimatpolitik är handelssystemet det verktyg som finns. Om Sverige och andra underminerar systemet kan det få oönskade effekter.

Kritiker har dömt ut utsläppshandeln som verkningslös då tilldelningen av utsläppsrätter varit allt för generös för att trycka ner utsläppen. Men systemet har stramats upp sedan det sjösattes och viljan att upprätthålla förtroendet skulle kunna tala för att ge Preem tillstånd – men ett tidsbegränsat sådant. Detta är exempelvis vad Naturvårdsverket förordar.

– Det är ett tänkbart alternativ, säger Jonas Ebbesson.

Naturskyddsföreningen redo för fortsatt strid

I Lysekil må Inge Löfgren känna sig ensam. Men på de stora miljöorganisationernas huvudkontor i Stockholm har man utsett frågan om Preems utbyggnad till striden med stort S. Greenpeace har anmält oljebolaget till Konsumentverket för en reklamkampanj som utmålar planerna för raffinaderiet som en insats för klimatet. Och Naturskyddsföreningen, som hör till dem som drivit fallet i domstol, ger Jonas Ebbesson rätt: De laddar för nya juridiska strider om Preem får grönt ljus.

– Om det blir ett förbehållslöst ja kommer vi driva det till Högsta förvaltningsdomstolen, säger ordföranden Johanna Sandahl.

Frågan är avgörande, inte bara för de miljontals ton koldioxid det handlar om, anser hon.

Det är en historisk miljöstrid, Johanna Sandahl

– Det är en historisk miljöstrid. Jag oroas över vad som händer med allmänhetens hopp om att lösa klimatfrågan ifall det blir ett ja. Jag tror det kommer naggas rejält i kanten. Får vi ett nej kan det istället ingjuta hopp och visa att politik och system fungerar, säger Johanna Sandahl.

Men kanske blir det varken juridik eller politik som till sist avgör Preems öde. Inge Löfgren i Lysekil konstaterar att Preem liksom andra oljebolag drabbats av coronakrisen. Personal har permitterats och produktionen dragits ner. Även innan dess dalade vinsterna.

– Det kan sätta käppar i hjulet. Ju längre tiden går, desto mindre blir sannolikheten för att de bygger ut, säger Inge Löfgren.