Radar · Mänskliga rättigheter

Tidning: Joshua Wong frisläpptHongkong

Joshua Wong är en av de mest framträdande demokratiaktivisterna i Hongkong.

Demokratiaktivisten Joshua Wong, som greps på torsdagen i Hongkong för att ha deltagit i en otillåten manifestation 2019, har släppts igen, enligt tyska Welt am Sonntag.

Chefredaktören Johannes Boie skriver på Twitter att Wong, som är kolumnist i tidningen, är fri igen.

Enligt ett inlägg publicerat på Wongs Twitterkonto greps 23-åringen tidigt på torsdagseftermiddagen, lokal tid. Manifestationen 2019 skedde i protest mot regeringens maskeringsförbud, som sedan dess har konstaterats strida mot grundlagen.

”Gripandet är relaterat till att ha deltagit i en otillåten manifestation den 5 oktober i fjol. Han har också blivit tillsagd att han brutit mot den drakoniska maskeringslagen”, lyder Twitterinlägget.

Maskeringsförbudet innebär att Hongkongbor kan fängslas i upp till sex månader om de täcker ansiktet under manifestationer och protester.

Joshua Wong var tidigare en av ledarna för demokratirörelsen Demosisto, som grundarna beslutade att lösa upp efter att Kinas nya säkerhetslag för Hongkong godkänts i månadsskiftet juni–juli i år.

Radar · Miljö

Lobbyister för carbon capture på COP28

Carbon capture anläggning i Danmark.

The Guardian avslöjar idag att en stor grupp på klimattoppmötet COP28 lobbar för en bransch som anklagas för att vara mer intresserad av att rädda oljeindustrin - än klimatet. – Vi får inte låta en armé carbon capture lobbyister blåsa in ett gigantiskt kryphål i energipaketet här vid Cop28, säger Lili Fuhr, från non-profit organisationen CIEL.

Carbon capture (CCS) har blivit en teknik som fått stor uppmärksamhet under COP28 i Dubai. Genom att fångs in koldioxid vid skorstenarna för att sedan begrava den under mark, ska väthugasen göras ofarlig. Tekniken spelar också en roll i IPCC.s klimatscenarier för hur vi ska klara klimatomställningen – och i Sverige planeras för flera stora anläggningar. Men frågan är hur stor roll den ska och kan spela. 

Enligt non profit organisationen Center for international environmental law (CIEL) deltar ett växande antal lobbyister som representerar tekniken, i klimattoppmötena. I år är det frågan om 475 enligt siffror som organisationen tagit fram för tidningen The guardian. 

Tekniken är oprövad i stor skala och förhoppningen om att det ska gå att applicera i stor omfattning, riskerar att fördröja klimatomställningen, samtidigt som teknikens löften – kan visa sig omöjliga att infria, enligt kritiker.

– Den kraft med vilken fossilbränsleindustrin och deras allierade kommer till Dubai för att sälja idén att vi kan ”fånga upp” eller ”hantera” deras koldioxidföroreningar är ett tecken på deras desperation. CCS är fossilbränsleindustrins livlina och det är också deras senaste ursäkt och förhalningstaktik, säger Lili Fuhr vid CIEL.

Enligt tidningen har inflytandet från olje- och gasindustrin på COP28 aldrig varit större. Totalt rör det sig om 2456 lobbyister, där en av de största grupperna arbetar för att CCS ska implementeras i större skala. Frågan om vilken roll CCS ska spela är också en av de stora stridsfrågorna i diskussion kring den översyn som sker under COP28 av klimatarbetet, inför att klimatplanerna ska uppdateras 2025. Stora olje- och gasproducerande länder som Norge, USA, EU och Saudiarabien anklagas för att blockera en överenskommelse om att fasa ut fossila bränslen, för att istället hänvisa till ”abated” fossilbränslen, det vill säga fossilbränslen där koldioxiden inte fångats in. 

Efter en överenskommelse på COP28 mellan flera länder, däribland Japan, Danmark, EU, Canada och Egypten, har länderna som mål att lagra 1,2 ton koldioxid till 2030. Något som The guardian skriver enbart står för 3 procent av utsläppen 2022. 

Radar · Miljö

Sverige tappar i klimatranking

Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari under COP28 i Dubai.

Med ett fall på fem placeringar hamnar Sverige på plats tio i årets climate change performance index (CCPI), rapporterar SVT nyheter. 

Indexet utgår från förnybar energi, energianvändning, koldioxidutsläpp och annan klimatpolitik. 

– Det som spelar roll i slutänden är ju utsläppen, men de andra indikatorerna är viktiga eftersom de visar i vilken riktning utsläppen kan utveckla sig, säger Naghmeh Nasiritousi, forskare vid Utrikespolitiska Institutet, till Svt.

De första tre platserna i indexet är tomma – inget land klarar målen, enligt klimatgrupperna Germanwatch, New Climate Institute och Climate Action Network som står bakom indexet. 

– Vi har sett att den nuvarande regeringen har en politik som ser ut att öka utsläppen. Det gör att betyget faller, säger Naghmeh Nasiritousi. 

Men enligt John Hassler som utrett hur Sverige ska anpassa klimatpolitiken till EU:s klimatlagstiftning, menar att det finns brister i hur indexet utformats. 

– Energianvändning, energieffektivitet och annan klimatpolitik kan vara viktiga för ekonomisk konkurrenskraft och social acceptans, men har inget med Parisavtalet att göra. 

Radar · Inrikes

Vanligare att kvinnor studera hela livet

 Studier blir allt vanligare bland dem som har fyllt 47 och ännu inte har fyllt 60.

Allt fler som fyllt 47 väljer att studera och kvinnor dominerar stort bland dem som väljer att utbilda sig i övre medelåldern, visar en undersökning från CSN.

Det blir allt vanligare att studera längre fram i livet, och många gör det för att få ett yrke som de vill ha, skriver CSN i ett pressmeddelande.

På tio år har antalet studerande i åldern 47-60 år ökat med hela 64 procent, visar en undersökning från den statliga myndigheten. Samhällsutvecklingen och höjd åldersgräns för att få studiemedel ser CSN som bidragande orsaker. Och kvinnor dominerar stort bland dem som väljer att utbilda sig i övre medelåldern.

Under andra halvåret 2022 studerade till exempel nästan 10 000 kvinnor i åldersgruppen med studiemedel, jämfört med 3 400 män.

Alla som tar studiemedel i åldersgruppen 47–60 år har ökat med 130 procent.

Fler kan söka studiemedel

Man kan sedan 2022 få studiemedel till och med det år man fyller 60. Men andelen äldre är fortfarande låg jämfört med yngre.

– Det finns flera orsaker till detta. Enligt regelverket ska ett studielån vara återbetalt det år man fyller 64, och då blir tiden att betala tillbaka kortare ju äldre man blir. Dessutom begränsas antalet veckor som man kan låna pengar med stigande ålder. Några har säkert också studerat tidigare i livet och kanske redan har en studieskuld som de inte vill öka på, säger Sofia Lennerth, analytiker på CSN.

I CSN:s undersökning uppger majoriteten att de studerar för att det krävs en utbildning för det som de vill arbeta med. Många svarar också att de studerar för att byta yrke.

Vanligaste utbildningarna bland de i åldern 57–60 är fristående kurser, pedagogikutbildningar eller utbildningar inom hälso- och sjukvård.