Glöd · Debatt

”Sjuka och skadade hästar tävlar – myndigheterna reagerar inte”

I USA har hästen Propulsion genomgått en operation som bedövar nedre delen av benen.

DEBATT Vi befinner oss i en viruspandemi med restriktioner för folksamlingar och idrottsarrangemang. Travsporten har trots detta fått fortsätta med tävlingar. Ett gemensamt ansvar för minskade resor till trots så har kuskar, tränare, hästskötare och hästägare fortsatt att åka landet runt för att tävla. Till och med Elitloppet genomfördes, mitt under vårens debatt om vilka resor som är nödvändiga.

Det här inlägget handlar inte om smittskydd, utan om djurskydd, men att travloppen till skillnad från ridtävlingar har fortsatt under pandemin är ett typexempel på travsportens undantag från svenska myndigheters inblandning. Det undantaget gäller även för djurskyddet. ATG:s intäkter från spelet på travloppen har under pandemin varit rekordstora.

I år vann hästen Propulsion Elitloppet, vilket snabbt blev en av Sveriges största djurskyddsskandaler. I USA har hästen, efter att ha varit långvarigt halt, utsatts för ett ingrepp som bedövar nedre delen av benen. Detta är otillåtet i Sverige då det är mycket farligt för en kapplöpningshäst att ha nedsatt känsel i benen.

Propulsion har tävlat och varit segerrik i många år i Sverige. Centralorganisationen Svensk Travsport (ST) har i över ett år känt till ryktena om att hästen opererats men den tilläts ändå tävla. Debatten har rasat i media. Spelare känner sig lurade, tränaren är förkrossad, journalister har skrivit spaltmeter och ST har sparkat sin säkerhetschef.

Med all rätt har skandalen engagerat. Men intresset från svenska myndigheter med ansvar för djurskyddet har varit obefintligt. Debatten har förts av travsporten själv. Ett allvarligt brott mot svensk djurskyddslag har begåtts, men var i debatten finns Jordbruksverket? Länsstyrelsen? Landsbygdsministern? De som ska garantera djurskyddet har varit tysta under stormen. Travsporten kontrollerar och utvärderar sig själv utan att den informationen är tillgänglig för allmänheten.

Travsporten har även kantats av andra tragiska händelser under året. Flera kuskar har figurerat i media för att de brutalt har slagit sina hästar, tre hästar har dött under tävling och flera otäcka olyckor har skett.

Modellen för den statliga tillsynen av tävlingsdjurskyddet utformades för en tid som inte längre finns. Kontrollen av djurskyddet inom travsporten hänvisar Jordbruksverket till sina banveterinärer och till Länsstyrelsen. Banveterinärerna närvarar vid loppen och kan stoppa skadade eller sjuka hästar från att delta.

Om djurskyddet fungerade skulle inga sådana startförbud behöva utdelas, ändå sker det regelbundet. ST har fått eget ansvar för djurskyddet med minskad inblandning av myndigheterna genom egenkontrollprogram, där travsporten kontrollerar och utvärderar sig själv utan att den informationen är tillgänglig för allmänheten. Myndigheternas tillsyn av djurskyddet behöver utökas och resultatet av travsportens egenkontrollprogram offentliggöras.

Hästsektorn är ett plockepinn av särintressen där djurskyddstillsynen är en av pinnarna. Det går inte att röra en pinne i högen utan att en annan påverkas, så för att hitta lösningar behöver högen monteras isär. Därför är en ny statlig hästutredning nödvändig.

Det har skett ett flertal djurskyddsincidenter inom travet bara i år. Ändå uppmärksammas inte händelserna av Jordbruksverket, och Länsstyrelsen har inte resurser att kontrollera loppen. Inte ens en skandal av digniteten årets Elitloppsvinnare får myndigheterna att ta bladet från munnen och delta i debatten. Det ett tragiskt exempel på en statlig resignation gällande djurskyddet för Sveriges tävlingshästar.

Texten har tidigare publicerats i Expressen.