Radar · Utrikes

Över 300 gripna i brutala räder mot protester i Belarus

Poliser från den ökända Omon-styrkan ingriper mot oppositionella missnöjesyttringar i Minsk.

Belarusiska polisstyrkor slog med kraft till mot de protester som utbröt sedan Aleksandr Lukasjenko svurit presidenteden – och hundratals personer fördes bort. EU slår fast att Lukasjenko inte är landets legitime ledare.

Flera tusen personer samlades i centrala Minsk på onsdagseftermiddagen och bildade mänskliga kedjor på gatorna, på oppositionens uppmaning om att protestera genom civil olydnad.

Kravallpoliser och militärpoliser bemötte detta med tårgas, vattenkanoner och våldsamma ingripanden där flera människor slogs blodiga och många fördes bort i skåpbilar.

Många hålls ännu

Diktatorn Aleksandr Lukasjenko överraskade när han plötsligt svors in för en ny mandatperiod som president i Belarus på onsdagen.

Han anlände till Självständighetspalatset i Minsk i en hårt polisbevakad kortege, utan tidigare varsel, och tjänstemän och militärer bussades in på tomma och avspärrade gator för att delta.

Totalt greps 364 personer i hela landet, varav 252 i huvudstaden, enligt inrikesdepartementets officiella redogörelse. De allra flesta av dem uppges fortfarande hållas frihetsberövade.

Även människorättsorganisationen Vjasna beräknar antalet gripna till över 300 – i fler än sju olika städer i landet – och noterar att en del gripna var så skadade att de fick föras till sjukhus i stället för till häktet.

Resultatet i presidentvalet i augusti har underkänts av stora delar av omvärlden och lett till ihållande protester på hemmaplan. Säkerhetsapparaten har svarat med att gripa tusentals människor och det finns hundratals vittnesmål om övervåld, tortyr och försvinnanden, sedan personer förts bort av maskerade män.

"I strid med folkets vilja"

Valresultatet var fabricerat och Aleksandr Lukasjenko är inte Belarus legitime ledare, utropar EU. EU-parlamentet har tidigare beslutat att underkänna Lukasjenkos mandat från och med november, då hans innevarande mandatperiod tar slut. Men onsdagens ceremoni fick planerna att tidigareläggas.

”Denna ’installation’ går helt på tvärs med stora delar av den belarusiska befolkningens vilja, vilket har uttryckts i åtskilliga fredliga och aldrig tidigare skådade protester sedan valet, och det tjänar enbart till att ytterligare fördjupa den politiska krisen i Belarus”, meddelar unionen.

Man kräver också att de belarusiska myndigheterna upphör med det ”förtryck och våld som riktas mot det belarusiska folket” och friger alla människor som fängslats i samband med protesterna, inklusive de politiska fångarna.

Oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja vädjade på onsdagen om stöd inför EU:s utrikesministrar. Det kan bland annat handla om att rikta om det ekonomiska stödet från Lukasjenko-regimen och mot icke-statliga organisationer och sjukhus i första hand.

Svensk medling?

De sanktioner som EU förberett dröjer dock, då Cypern håller tillbaka sitt godkännande med anledning av att man vill få gehör för sin sak i en havsdispyt med Turkiet.

Sverige och Finland sätter sig också emot att rikta sanktioner direkt mot Aleksandr Lukasjenko – för att främja medlingsförsök genom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) som ska ledas av Sverige, uppger källor för AFP.