De lokala myndigheterna är oroliga för att nya våldsamheter ska inträffa. Ett tre dagar långt nattligt utegångsförbud, från klockan 21 lokal tid, infördes i onsdags.

Onsdagens åtalsbesked orsakade stora protester.

Majoriteten var fredliga, men några hundra demonstranter drabbade samman med kravallpolis innan utegångsförbudet trädde i kraft.

På kvällen fylldes gatorna i Louisville med arga demonstranter. Tv-bilder visar hur maskerade personer kastar föremål och tänder eldar. Polisen grep 127 personer, rapporterar amerikanska medier.

Poliser skjutna

Strax innan utegångsförbudet trädde i kraft larmades polisen till en misstänkt skottlossning i de centrala delarna av staden, och i samband med den insatsen skottskadades två poliser.

En misstänkt person har gripits.

– Poliserna vårdas på sjukhus. En av dem är vaken och tillståndet bedöms som stabilt. Den andra polisen opereras just nu. Där bedöms stillståndet också vara stabilt, säger polischef Robert Schroeder till lokala medier.

Den gripne misstänks för våld mot tjänsteman och framkallande av fara för annan.

Kentuckys demokratiske guvernör Andy Beshear kallade under onsdagskvällen in nationalgardet och gav det en begränsad befogenhet att skydda infrastruktur och byggnader, inklusive sjukhuset, rapporterar den lokala tv-stationen WDRB.

Beslutet hyllades snabbt av president Donald Trump, som sade att han skulle prata med Beshear i telefon.
Jag förstår varför han kallade in nationalgardet, vilket var väldigt bra.

– Jag tycker det är väldigt positivt. Det kommer att ordna sig, sade Trump enligt nyhetsbyrån Reuters.

Åtalas inte för dödsskjutning

Demonstranterna protesterar mot beskedet att ingen av de tre vita poliser som var inblandade i den insats i mars då den svarta kvinnan Breonna Taylor sköts till döds i sitt hem åtalas direkt för hennes död.

En åtalsjury har beslutat att två av poliserna inte ska åtalas alls, med motiveringen att de haft rätt att svara på skottlossningen från Taylors pojkvän. Den tredje polisen, Brett Hankison, åtalas visserligen, men enbart för att ha utsatt Taylors grannar för fara. Detta då några av skotten han avlossat trängt in i en intilliggande bostad.

Inga tydliga bevis finns för att någon av Hankisons totalt tio kulor träffade Taylor, enligt delstatsåklagaren Daniel Cameron.

Protester har även blossat upp på andra platser runt om i USA. Bland annat har det varit demonstrationer i New York, Boston, Washington DC och Los Angeles, skriver nyhetsbyrån AFP.

Mohammadi har fått Nobels fredspris för sina insatser som människorättsaktivist. Men regimen i Iran har fängslat henne i den ökända anstalten Evian.

Hennes senaste protest rör dels tvånget att bära huvudduk i Iran, men är också en manifestation till stöd för dem som tillhör trossamfundet Bahá’i.

– Hon är inte med oss här i dag, hon är i fängelse och hon kommer att hungerstrejka i solidaritet med en religiös minoritet, sade hennes bror Hamidreza Mohammadi på på en presskonferens i Oslo på lördagen.

Han väntas tillsammans med Mohammadis make Taghi Rahmani ta emot Nobels fredspris i hennes namn vid ceremonin på söndagen.

– Hon säger att ”hungerstrejken inleds samma dag som jag skulle fått detta pris, kanske kommer då världen vilja veta mer om problemet”, sade Rahmani.

Mohammadi har tidigare hungerstrejkat i protest mot att hon och andra fångar nekas sjukhusvård och mot tvånget på kvinnor att använda hijab i Iran. Den 51-åriga Mohammadi har problem med hjärta och lungor, enligt hennes familj.

Hon får Nobels fredspris för ”hennes kamp mot förtrycket av kvinnor i Iran”.

Att halten av koldioxid i atmosfären påverkar den globala temperaturen har varit känt sedan länge. Men att forska på saker som hände för tiotals miljoner år sedan, alltså så långt tillbaka som till dinosauriernas utdöende, är svårt och det har funnits många olika sätt att mäta och räkna på.

Nu har 80 forskare från 16 länder gått igenom all tillgänglig kunskap om hur koldioxidhalten i atmosfären har varierat och försökt städa upp bland studier och data. Deras slutsats är att jordens klimat är betydligt mer känsligt för växthusgaser än vad nuvarande modeller visar.

Höga halter tidigare

Ett vanligt antagande i dag är att för varje fördubbling av halten koldioxid i atmosfären kommer temperaturen höjas mellan 1,5 till 4,5 grader. Men den nya studien pekar på att det vid en fördubbling snarare handlar om en ökning på upp till 6 grader.

“Vi har länge vetat att genom att addera koldioxid till atmosfären höjer vi temperaturen. Men den här studien ger oss en mycket bättre bild av hur känsligt klimatet är på längre sikt”, säger Bärbel Hönisch, studiens huvudförfattare i en presskommentar.

Slutsatserna som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science ger en stabil grund att stå på enligt Thorsten Mauritsen, professor vid Meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet som forskar om klimatet.

– Det har rått många delade meningar om hur växthusgaser i atmosfären varierat i forntiden. Det är bra att en så stor grupp forskare nu satt ramarna för oss som använder data och gör beräkningar. Det gör att vi kan göra bättre analyser, säger han.

Gott om liv

En upptäckt forskarna bakom studien gjort är att koldioxidhalten i atmosfären under början av den kenozoiska eran, ”jordlivets nutid”, kan förklara det mycket varma klimatet som rådde på jorden då. En tid då det fanns gott om liv på jorden.

– Det är intressant att koldioxidhalterna troligen var omkring fyra gånger så höga som i dag men att livet frodades, säger Birger Schmitz, professor i geologi vid Lunds universitet som forskar om jordens klimat långt tillbaka i tiden.

Han påpekar att läget i dag är annorlunda då vi är åtta miljarder människor som lever på jorden och att de temperaturökningar som de mänskliga utsläppen av växthusgaser leder till kan få en stor påverkan socialt.

– Men det är fantastiskt bra att forskarna tagit ett grepp om detta och att vi nu bättre vet vilka osäkerheterna är och vilka modeller vi kan lita på inom forskningen.

 Medan intensiva förhandlingar pågår under COP28 passade Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari på att hålla en presskonferens tillsammans med Sveriges chefsförhandlare Mattias Frumerie. Med på konferensen var också Energimyndighetens generaldirektör Robert Andrén, för att presentera att Sverige och Energimyndigheten nu startar tre nya samarbeten för att stärka klimatarbetet i andra länder – ett resultat av ett regeringsuppdrag där klimatfinansieringen byggts ut för att möjliggöra nya samarbeten under artikel 6 i Parisavtalet. 

Tanken med artikel 6 är att starta frivilliga samarbeten mellan länder för att minska utsläppen. Energimyndigheten beskriver det på sin hemsida som ”en möjlighet att kostnadseffektivt minska utsläppen där det får mest verkan”. 

”Minskade utsläpp i kombination med ökad tillväxt”

– Vår lösning kan inte vara åtgärder som innebär sämre levnadsvillkor. Det duger inte, utan klimatomställningen måste bidra till kraftigt minskade utsläpp i kombination med ökad tillväxt, ökat välstånd, ökad frihet och levnadsstandard för människor världen över, sade klimatminister Romina Pourmokhtari under presskonferensen. 

Därför kommer Sverige att bidra med 300 miljoner kronor till Climate action catalyst fund, CACF, en fond som skapats av Asiatiska utvecklingsbanken och som kommer att starta sin verksamhet från årsskiftet. Den innebär ett multilateralt samarbete och de 300 miljonerna är tänkta att fördelas under perioden 2024-2033.

Även ett samarbete med FN:s utvecklingsfond UNDP kommer att startas. 300 miljoner kronor kommer att gå till det nya initiativet CARTA, Climate ambition raising through article 6, som startats av just Energimyndigheten i samarbete med UNDP.

– Vi hoppas att vi kan komma i mål också med artikel 6 som innebär att vi får till avtal och kan börja jobba. Det här handlar bland annat om att bygga solceller, och energilagring genom batterier, till exempel på ett stort antal sjukhus, där man samtidigt också utbildar kvinnor för att bli installatörer och tekniker, så det här handlar ju om mer än energi. Det handlar om en rättvis omställning, säger Robert Andrén.

”Effektiviseringsfråga”

På frågor om Sverige räknar med att tillgodoräkna sig utsläppsminskningarna så svarar Romina Pourmokhtari att det beror på om förhandlingarna på klimatmötet blir klara när det gäller artikel 6. Ambitionen är dock att tillgodoräkna sig utsläppen. 

– Ja, det är det. Av det enkla skälet att vi ser att Sverige behöver göra större skillnad rent fysiskt på andra platser i världen. En annan bit i det där är effektiviseringsfrågan. Om vi ser att svenska kronor kan minska utsläppen mer på en annan plats i världen än hos oss själva, då är det en möjlighet som vi i viss utsträckning i varje fall bör undersöka och utveckla, för att se hur väl det fungerar och om det kan bidra till, så som generaldirektören nämner, en förändring där de här länderna själva sedan också kan vidareutveckla och arbeta vidare på det som Sverige har kunnat initiera. 

Sverige har också kommit överrens med Schweiz om att gå före i arbetet med artikel 6. 

– Det handlar om ett unikt pilotsamarbete som vi har med Schweiz för att se: Hur kan vi skapa en marknad för negativa utsläpp inom ramen för parisavtalets regelverk? Och vårt gemensamma mål är att kunna testköra en pilot för att se hur det är att köpa och sölja utsläppsrätter genom företag. Det har vi precis skakat hand på idag.