Trots ett år av globala protester är demokratin på tillbakagång i världen. Det visar brittiska tidningen The Economists forskningsenhet som har kartlagt tillståndet sedan 2006. Fjolåret satte nytt bottenrekord för demokratins tillstånd.
Genom att undersöka valprocesser, politiskt deltagande, medborgerliga rättigheter och hur välfungerande statsapparaten är i 167 länder räknar tidningen The Economists forskningsenhet EIU ut ett index för demokratins tillstånd. Årets rapport visar den lägsta snittpoängen sedan mätningarna inleddes 2006.
Rapporten pekar på två huvudsakliga förklaringar. Den första är utvecklingen i Latinamerika, med presidentkris och anklagelser om valfusk i Bolivia samt allt mer auktoritära makthavare i Venezuela och Nicaragua. Den andra är att valprocesserna i flera länder i Afrika söder om Sahara, som Niger och Senegal har brustit, till exempel genom att politiska oppositionsledare hindrats från att ställa upp som presidentkandidater.
Ett stort fall i rankningen gjorde Indien, som når ett nytt bottenrekord för landet på plats 51. Orsaken är enligt rapporten att Indien har urholkat medborgerliga rättigheter, fråntagit områdena Jammu och Kashmir viss autonomi samt begränsat internettillgången i landet.
Men det finns ljuspunkter. Det politiska deltagandet i form av valdeltagande och gatuprotester ökade i världen under 2019, enligt rapporten.
I Europa har demokratins tillstånd i genomsnitt varit i stort sett oförändrat under de senaste åren. Sverige fick under året sällskap i toppkategorin ”fullvärdig demokrati” av Frankrike och Portugal, medan Malta och Polen sjunker i rank. EU:s minst demokratiska land är enligt undersökningen Rumänien.
