Radar · Utrikes

Brexitavtal klart: ”Rättvist och balanserat”

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen inför ett middagsmöte i Bryssel den 9 december.

EU och Storbritannien är överens om ett handelsavtal, som ska mildra effekten av britternas utträde ur EU. Frågan om framtida fiskerättigheter förhandlades in i det sista.

Enligt EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen är avtalet som slutits rättvist och balanserat.

– Det har varit en lång och krokig väg, men vi har fått ett bra avtal. Vi kommer att fortsätta att samarbeta inom områden som klimat och säkerhetspolitik, och vi har säkrat fem och ett halvt år av full förutsägbarhet för våra fiskare, säger hon på en presskonferens på julafton.

I ett uttalande från den brittiska regeringen heter det att avtalet är ”det första handelsavtalet utan tullar och importkvoter som någonsin uppnåtts med EU”.

Enligt den brittiska regeringen kommer EU-domstolen ECJ inte att ha någon makt över Storbritannien. ”Vi kommer att ha full politisk och ekonomisk självständighet från den 1 januari”, heter det vidare.

Sista minuten

Trots att man förhandlat hela året, satt parterna natten igenom för att försöka bena ut de sista detaljerna. En uppgörelse i sista minuten ger visserligen ett bättre läge än en skilsmässa i blindo, men ställer ändå parterna mycket längre ifrån varandra än någon trodde när britterna för fyra år sedan röstade för utträde ur EU, skriver Reuters.

Storbritannien lämnade formellt EU den 1 januari i år, men övergångsperioden har i stort sett inneburit att inget ändrats i praktiken för handel och resor.

De långa förhandlingarna har nu säkrat ett handelsutbyte som årligen är värt omkring 1 000 miljarder dollar och bevarar fredsuppgörelsen om Nordirland.

Uppåt på börsen

Europas börser reagerade under morgonen med stigande kurser på signalerna om att ett avtal var nära. Men det innebär ändå att Europas näst största ekonomi går ut ur EU:s gemensamma marknad och tullunion.

Det aktuella avtalet gäller varuhandel men inte finansiella tjänster – den sektor som gjort London till den enda finanshuvudstad i världen som kan tävla med New York. Den brittiska ekonomin är till 80 procent tjänstedriven.

Varuhandeln kommer att omgärdas av fler regler och byråkrati och därmed kosta mer. Allting från säkerhetsbestämmelser för livsmedel till branschspecifika certifieringar kommer att ändras.

Hetsiga utspel

De svåra förhandlingarna över flera månader har självklart försvårats av coronapandemin, och dessutom störts av hetsiga utspel i både London och Paris.

Storbritanniens import från EU är enligt Reuters cirka 107 miljarder dollar mer värd än exporten dit. Man detaljdiskuterade under natten fiskefrågor – viktigt för den lilla brittiska fiskeflottan, men den sektorn utgör ändå bara 0,1 procent av Förenade kungadömets BNP.

Tolv steg mot brexit

Folkomröstning, maktstrider och kärvande förhandlingar. Detta var de viktigaste stegen längs Storbritanniens långa väg ut ur EU.

23 januari 2013: Brexitbollen sätts i rullning när Konservativa partiets premiärminister David Cameron i ett tal utlovar en folkomröstning om Storbritanniens EU-medlemskap. Cameron vill inte själv lämna unionen; målet är att pressa Bryssel och tysta det egna partiets EU-kritiska falang.

23 juni 2016: 52 procent av britterna röstar för att lämna EU i en folkomröstningen. Till följd av resultatet lämnar premiärminister Cameron sitt jobb och ersätts av dåvarande inrikesministern Theresa May.

8 juni 2017: May hoppas stärka regeringen inför utträdesförhandlingarna med EU med hjälp av ett nyval. I stället går Konservativa partiet tillbaka och tvingas förlita sig på stöd från nordirländska DUP för att fortsätta regera.

6 juli 2018: Den brittiska regeringen enas om sin syn på hur man vill samarbeta med EU efter utträdet. Utrikesminister Boris Johnson gillar inte planen och avgår.

14 november 2018: Storbritanniens regering säger sig acceptera det utkast till utträdesavtal som tagits fram av brittiska och europeiska förhandlare. Oenigheten är dock stor i parlamentet.

15 januari 2019: Det brittiska underhuset röstar nej till utträdesavtalet. Ytterligare två nej under våren leder till att Storbritannien beviljas fortsatt förhandlingstid till den 31 oktober i stället för den 29 mars.

24 juli 2019: May avgår efter att inte ha fått igenom sitt avtal. Konservativa partiets medlemmar röstar med stor majoritet fram Johnson till ny partiledare. Johnson driver linjen att Mays utträdesavtal ska omförhandlas och lovar att annars lämna EU utan uppgörelse, en så kallad hård brexit.

17 oktober 2019: Ett nytt avtal nås mellan Johnsons regering och EU. Johnson tvingas två dagar senare ändå be om förlängd förhandlingstid i tre månader till, eftersom parlamentet inte vill rösta igenom avtalet omedelbart.

12 december 2019: Konservativa partiet vinner stort i det nyval som utlysts, vilket ger förstärkt majoritet för Johnsons utträdesavtal, som godkänns av underhuset den 20 december.

29 januari 2020: EU-parlamentet röstar om att godkänna utträdesavtalet.

31 januari 2020: Storbritannien lämnar EU klockan 23.00, brittisk tid. Särskilda övergångsregler för handel och resor ska dock gälla fram till årets slut.

24 december 2020: Efter nära ett år av förhandlingar, där frågor om fiskerättigheter samt gränsen mellan Irland och Nordirland varit särskilt stora stötestenar, presenterar EU och Storbritannien på julafton ett avtal om sina framtida relationer.

Källa: TT