I år blir julen annorlunda för många. För hemlösa och andra utsatta innebär covid-19-pandemin att julfiranden har ställts in eller anpassats efter restriktionerna. Julkassar och jultallrikar har ersatt festerna – men det ska ses som en paus, nästa år är firandet tillbaka, hoppas aktörer både i Stockholm och Göteborg.
Initiativet Jul i gemenskap i Stockholm beslöt att ställa in årets julfest och i stället dela ut julkassar den 24 och 25 december. Bakom Jul i Gemenskap står till exempel Frälsningsarmén, Stockholms stadsmission och Volontärbyrån.
– På fem ställen kommer de som vill kunna hämta julmat och en liten julklapp, vi hoppas genom det att kunna ge alla en bit av julen ändå, säger Bengt-Olov Tengmark, projektledare för Jul i gemenskap.
Han är ordförande i föreningen Ny gemenskap, en politiskt och religiöst obunden förening, som startade 1968. Visionen var ”ett samhälle där ingen ställs åt sidan, ingen kallas avvikande och där alla accepteras på sina egna villkor”.
– Vi hoppades kunna genomföra Jul i gemenskap i år med fler sittningar och mindre grupper men när de nya restriktionerna kom beslöt vi att pausa julfirandet i år, säger han.
Då tog idén att dela ut en julkasse form och Bengt-Olov Tengmark berättar att den kommer att innehålla en del matvaror, bland annat vört- och saffransbröd, julmust samt en chokladask.
– Vi har också samlat in halsdukar, nya och begagnade, och alla kommer att få en halsduk i sin julkasse. Det är en liten symbol för värme och omsorg.
”Ett sug hos stockholmarna att stötta”
Han berättar att Jul i gemenskap har arrangerat julfest i nuvarande tappning i 13 år. Då var det en rad föreningar som stod bakom firandet men nu drivs det i huvudsak av volontärer, enligt Bengt-Olov Tengmark.
– Under samma tid har flera verksamheter som samlades i Jul i gemenskap minskat sin personal och då har vi volontärer tagit plats i stället.
Ett vanligt år samlas ungefär 400 personer för att fira jul i Immanuelskyrkan på Östermalm i Stockholm. Hälften är volontärer som hjälps åt att till exempel servera maten till dem som kommer.
– Det finns ett sug hos stockholmarna att stötta på olika sätt. En del vill bidra med praktiska saker, andra skänker pengar till organisationer som jobbar med utsatta, säger Bengt-Olov Tengmark.
Han säger att pandemin har ökat utsattheten hos redan drabbade människor.
– I svåra tider är det alltid de svagaste i samhället som råkar mest illa ut och vars situation blir ännu värre. Redan förra året noterade vi att det kom fler barnfamiljer till julfirandet.
Socialstyrelsen har beräknat att 15 000 barn lever i hemlöshet i Sverige, enligt Rädda barnen. Sedan 2008 finns en nollvision om vräkning av barnfamiljer men 2018 vräktes 450 barn, med en hyresskuld ofta under 10 000 kronor.
Ljuspunkten, enligt honom, är att se att människor vill hjälpas åt i coronatider, till exempel hjälps människor åt att handla mat.
– När något händer, när det bränner till, då ställer folk upp för varandra.
”På julen brukar jag försöka gå i ide”
Räddningsmissionen, en ideell förening som bedriver socialt arbete på kristen grund, är en av flera aktörer som arrangerar julfirandet för hemlösa i Göteborg.
”Var firar du jul i år?” Det är en vanlig fråga i juletid och i år ställs den i Räddningsmissionens julkampanj med syfte att belysa att inte alla har ett hem att fira jul i.
En gäst på Frukostkaféet Vasa uppger i kampanjen: ”På julen brukar jag försöka gå i ide. Orkar inte med alla minnen och så. Då håller jag mig undan och väntar på att allt ska vara över.”
Patrick Hansén, verksamhetsansvarig för Räddningsmissionen, säger att tidigare år har Frukostkaféet Vasa erbjudit cirka 150 gäster jullunch och program i Betlehemskyrkan. Kafeét riktas till socialt utsatta och hemlösa.
– I år har vi fått anpassa hela verksamheten, inklusive julfirandet utifrån rådande pandemi. Vi har en tät dialog med smittskyddet i Göteborg och anser liksom de att våra gäster behöver ett omhändertagande. I nuläget är verksamheten anpassad så att maximalt 15 gäster får vistas i lokalen samtidigt, säger Patrick Hansén.
Han berättar att Räddningsmissionen arbetar för att anpassa verksamheten till både målgruppens behov och myndigheternas krav.
Färre hemlösa i Finland än Sverige
Den 17 december bjöds totalt 130 personer på en jultallrik och fick med sig en liten julklapp på vägen ut.
– Vi arbetar för att få till en snabb rotation för att kunna möta så många gäster som möjligt varje öppetdag för att alla ska få sina basala behov tillgodosedda; mat, varma kläder och möjlighet att duscha och tvätta sina kläder, säger han.
I Göteborg har antalet hemlösa (vuxna och barn) minskat från 5015 år 2019 till 3 733 personer, enligt Göteborgs stads hemlöshetsrapport från 2020.
Det är fortfarande för många, menar Patrick Hansén.
– Vi borde lära oss av Finland, det enda landet i Europa som lyckas få ner hemlöshetssiffrorna år efter år. Finland har minskat antalet bostadslösa från cirka 20 000 år 1987 till cirka 4 000 personer 2020. Ambitionen är att det ska vara 0 hemlösa år 2026.
I Sverige är 33 250 hemlösa, enligt Socialstyrelsens senaste kartläggning. Hyresgästföreningens tidning Hem och hyra rapporterade 2019 att knappt var femte kommun har ett strukturerat arbete mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden och endast 19 procent 55 stycken, kommuner och stadsdelar har en aktuell övergripande plan mot hemlöshet.
Patrick Hansén säger att Finland hanterar hemlöshet som ett bostadsproblem och inte ”en konsekvens av människors personliga problem”.
– Finland har en nationell strategi, som innefattar ett framgångsrikt samarbete mellan stat, lokala myndigheter och lokala aktörer.
