Förtroendet för myndigheter blir allt mindre bland högerväljare. Det visar nya mätningar från SOM-institutet. ”Oroväckande”, säger Sören Holmberg, professor emeritus i statsvetenskap.
Politisk färg har blivit en alltmer avgörande faktor när det gäller svenskarnas tillit till landets myndigheter. Det visar SOM-institutets senaste förtroendemätning där medborgarna har fått betygsätta hur väl man tycker att myndigheterna sköter sina uppgifter.
Sören Holmberg, professor emeritus i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, menar att det är en relativt ny utveckling i Sverige.
– Vi börjar se en partipolitisk splittring i tilliten till myndigheter där högerkanten börjar göra mer negativa bedömningar, säger han i en intervju med tidningen Arbetsvärlden.
Han fortsätter:
– Om vi jämför längre tillbaka fanns det ingen skillnad mellan höger/vänster i hur man bedömde institutionerna i samhället, men det har förändrats. Det började med Sverigedemokraterna men har spridits till Moderaterna och Kristdemokraterna.
Han menar att det är en oroväckande utveckling och benämner det som en ”ituslitning av någonting som inte ska slitas itu”.
– Det är viktigt för samhällets funktion att vi har en opartisk bedömning av myndigheterna, säger han.
Ser man till exempel till betyget för Migrationsverket så är det bara fyra procent av Kristdemokraterna som anser att myndigheten gör ett bra jobb. Stapeln som visar det motsatta är betydligt högre. Där anser totalt 65 procent av KD:s väljare att myndigheten gör ett dåligt jobb.
Resultatet bland Sverigedemokraterna visar på samma tendens. Två procent ger tummen upp, 69 procent tummen ner. Moderaterna följer i samma spår men är något mer positiva.
– Min tolkning är att Moderaterna och KD har närmat sig SD-frågor som invandring och brott och straff. Samtidigt har SD också närmat sig de här partierna, exempelvis i kärnkraftfrågan, säger Sören Holmberg till Arbetsvärlden, och fortsätter.
– SD har också tonat ner sitt motstånd mot EU. SD-partiet är natokritiska men deras väljare är mer positiva, så vi får se om det kommer en vändning i den frågan också.
Sociala medier också en faktor
Sören Holmberg nämner också informationskanalerna som en möjlig anledning till utvecklingen. I takt med att informationen har blivit mer tillgänglig så har också missnöjet ökat, förklarar han.
– Sociala medier är inte kunskapsfrämjande men skapar filterbubblor med människor som delar åsikter. Det finns en åsiktsmässig polarisering under de senaste 20 åren, säger han.
SOM-institutets förtroendemätningar sker på årsbasis och har historiskt sett visat på ett stort förtroende till myndigheterna bland medborgarna. Enligt Arbetsvärlden visar de senaste siffrorna att 23 av 27 myndigheter får fler plusbetyg än minusbetyg när svenskarna får säga sitt.
Skatteverket får högst betyg med 71 procent positiva omdömen och 6 procent negativa. Bland de myndigheter där de negativa omdömena överstiger de positiva syns Inspektionen för vård och omsorg, Energimarknadsinspektionen, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen.
Sören Holmberg förklarar att medborgarna bör ha liknande uppfattningar om hur myndigheterna sköter sina uppgifter. Detta för att efterleva den princip som står skriven i regeringsformen där man eftersträvar att myndigheter ska ”beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet”.
