Radar · Migration

Utländsk arbetskraft kan lätt utnyttjas med nuvarande regler

Sedan reformen år 2008 är det upp till arbetsgivarna att avgöra om man behöver ta in invandrad arbetskraft.

Sveriges regler kring arbetskraftsinvandring gör det lätt för företag att kunna utnyttja personer som kommer till Sverige för att jobba. Det menar Henrik Emilsson på Malmö universitet, som studerat hur migrationsreformen år 2008 ändrade förutsättningarna för denna typ av invandring.

– Det är som gjort för att fuskas med, säger Henrik Emilsson på Malmö Universitet till tidningen Arbetet.

I slutet av 2008 införde Sverige nya regler som gjorde det lättare för företag att ta in utländsk arbetskraft. Tidigare fanns det krav på utbildning, lön eller att det var brist på arbetskraft inom en bransch för att arbetskraftinvandring skulle godkännas. Men i och med lagändringen räckte det med att företagen själva ansåg att utländsk arbetskraft behövdes för att få ett arbetstillstånd.

Detta är helt unikt för Sverige om man jämför med andra västerländska demokratier förklarar Henrik Emilsson för Arbetet. I andra länder ställer man fortfarande liknande krav som Sverige hade innan för att tillåta arbetskraftinvandring.

Reformen innebar synliga förändringar direkt.

– På bara ett år, från 2008 till 2009, kunde vi se att medelinkomsten för arbetskraftsinvandrare sjönk med 30 procent, säger Henrik Emilsson till Arbetet.

Detta förklarar han med att den stora majoriteten av invandrad arbetskraft tidigare var högutbildade specialister, medan reformen innebar att nya grupper kom till Sverige: städare, restaurangpersonal och liknande typer av så kallad ”lågkvalificerad” arbetskraft.

Reglerna innebär en hållhake på arbetarna

Många gånger görs rekryteringarna som ett sätt att hjälpa landsmän och släktingar, förklarar Henrik Emilsson, men även de ekonomiska drivkrafterna är starka.

– Det är billigt att anställa invandrad arbetskraft. Man har ju fyra års hållhake på de här människorna, säger han till Arbetet.

Detta då regelverket tillåter att arbetstillståndet först ges för två år och därefter kan förlängas i ytterligare två år.

Tidningen Arbetet granskade nyligen sushikedjan Sushi Yama, där åtminstone 236 anställda under de senaste tio åren fått godkända arbetstillstånd. Intervjuer med flera av de anställda bekräftar bilden av att det är lätt för företag att utnytta utländsk arbetskraft. För tidningen berättar flera av dem om bland annat långa arbetsveckor, press från arbetsledare, scheman som kommer till med kort varsel och obetalda extratimmar.