Energi · En syl i vädret

Sammansatta ord – så sitter de ihop

De sammansatta ordens silvertejp är ett foge-s.

Det ingår i mitt jobb att svara på mina kollegers språkfrågor, och det kan vara både kul och knepigt. Ganska många frågor handlar om foge-s i sammansatta ord. Nästan alltid har både jag och den som frågar en känsla av hur det ska vara, men det kan vara svårt att säga varför.

Tumregler funkar ofta

Ska det vara biokolkraftverk -eller biokolskraftverk? undrade någon. En vanlig tumregel är att i ett sammansatt ord med tre -delar ska det vara foge-s efter den andra. Men det är en tumregel, en regel som ofta leder rätt, men inte alltid.

Det heter ju till exempel vindkraft, men inte vindkraftsverk och definitivt inte vindskraftverk, för det skulle väl vara något man har på vinden. I ett vindsrum, kanske. Med foge-s.

När det gäller biokolkraftverket är det inte sammansatt av bio + kol + kraftverk utan av biokol + kraftverk. Det är alltså två delar, och att biokol och kraftverk är sammansatta ord hör inte hit.

Å andra sidan finns det ju många sammansatta ord med två led som ska ha foge-s, som bostadshus, arbetsfri, skyddskläder. Bomullsbyxor och vandringskängor – men linnebyxor och bowlingskor.

Stavningskontroll?

Det finns ju stavningskontroll, invänder du kanske. Ja, men de som programmerar stavningskontrollen har det inte heller så lätt. Speciellt inte på svenska, och det beror på två saker, varav foge-s:en är den ena. Den andra är det outtömliga förrådet av sammansatta ord. De som finns med i Svenska Akademiens ordlista, SAOL, är bara ett axplock och kan omöjligen vara något annat.

Men foge-s, alltså. När vi talar och skriver går vi mest på känsla, och känslan leder ofta rätt. Stavningskontrollen har inga sådana finesser utan behöver regler att följa.

Om det har Viggo Kann skrivit en krönika i Språktidningen. Han är professor i datalogi vid Kungliga Tekniska högskolan och har skrivit algoritmerna bakom stavningskontrollen Stava och internetlexikonet Lexin, som bland annat används på sfi. Numera forskar han bland annat i språkteknik, och han har fått Erik Wellanders språkvårdspris för framstående språkvårdsforskning, så han borde väl veta?

Jodå, Viggo kann reglerna – undrar om han har hört den ordvitsen till leda – så han vet att de inte är heltäckande. I ett försök att ändå hitta mönstren bakom lät han datorn ta fram alla förled där SAOL har sammansättningar både med och utan foge-s, från arm- och arms- i armband och armslängd till år- och års- i årtal och årsbok. 120 stycken blev det, och han såg ett mönster.
Armbandet är ett band som man har runt armen, ungefär så i alla fall. Det låter mer som en armbindel, men det är så ordet är bildat. Armslängden är armens längd. Bordtennis är en sorts tennis medan bordsbenet är bordets ben.

Zaza Hend från Syrien spelar bordtennis, och ingen skulle få för sig att kalla det bordstennis
Zaza Hend från Syrien spelar bordtennis, och ingen skulle få för sig att kalla det bordstennis. Foto: Adham Jamaan/AP/TT

Ägandeförhållande

Foge-s:et, konstaterar han, är då en genitivmarkör, den visar på ett ägandeförhållande eller något ditåt. Armens längd, årets bok och så vidare. En chefsstol är chefens stol men en chefredaktör är en redaktör som är chef, inte chefens redaktör.

Ja, det är ju någorlunda känt, men inte särskilt konsekvent. För bordsbenet är visserligen bordets ben, men sängens ben är ett sängben, och undantagen är många.

”Användningen av binde-suffixet -s […] följer knappast några regler” säger Svenska Akademiens grammatik, SAG. Men Viggo Kann nöjde sig inte med det, för det fanns mönster bland undan-tagen också. När efter-ledet är en ändelse snarare än ett ord blir det till exempel inget foge-s: fredlig, fridsam, medlemskap. (Vad säger han om barnslig? … Men annars verkar det stämma.)
När efterledet är ett substantiv som har bildats av ett verb blir det sällan foge-s: rättstavning, bältespännare, krigföring. Fredsmäklare är ett undantag, men det finns inte så många.

I de flesta undantagsfallen som fanns kvar visade Svenska Akademiens ordbok att de en gång hade följt regeln. En brorson är ju till exempel en brors son, och förr stavades ordet brorsson. Florstunn, tunn som flor, borde vara utan foge-s, precis som spegelblank och stenhård. Och förr stavade man det mycket riktigt flortunn.

Varför heter det bordsben med foge-s och sängben utan? Det har att göra med den gamla genusböjningen
Varför heter det bordsben med foge-s och sängben utan? Det har att göra med den gamla genusböjningen. Det är hundratals år sedan folk sa sängeban och sängiaben, men det känns fortfarande avigt med foge-s. Foto: Anders Wiklund/TT

Tid och rum

Sedan fanns det några undantag till, skriver Viggo Kann. Allihop var sammansättningar med rum och tid. En tidsmaskin är inte tidens maskin och borde inte ha något s. En rumsparfym är något man parfymerar ett rum med, inte en parfym som tillhör rummet.

Så varför just tid och rum? Det finns ingen regel som säger att tid och rum alltid ska ha -foge-s. Tänk på rumtid och tidtagarur, till exempel. Ändå började vi sätta foge-s efter tid och rum någon gång under 1900-talet. I dag är det få sådana sammansättningar som inte har något -s.

Genusböjning

Därifrån gick han vidare till ord med fogevokaler istället för foge-s, som e i flickebarn, o i vilorum och u i gatubelysning. Flicka, vila och gata var feminina ord på den tiden vi hade genusböjning av substantiv på svenska, och de fick vokal -istället för genitiv-s i sammansättningar. Han hittade samma betydelseskillnader där.

Förklaringen till sängbenets sak-nade foge-s finns också i den gamla genusböjningen: sängiaben -hette det förr.

Sen finns det ändå undantag, som till exempel engelska street-
smart
som vi har översättningslånat till svenskan. Enligt Viggo Kanns tes borde det egentligen bli gatsmart – det är ju inte gatan som är smart. Men SAOL har av någon anledning fastnat för formen gatusmart.
Efter att ha googlat gatsmart och gatusmart konstaterade Viggo Kann att gatsmart trots det är mycket vanligare.

I ordet flickebarn fogas flick- och -barn samman med ett e
I ordet flickebarn fogas flick- och -barn samman med ett e. Fontänbadet klarar sig helt utan fogebokstav. Foto: Ahn Young-joon/AP/TT

Mönster snarare än regler

Så har SAG fel när de säger att användningen av foge-s knappast följer några regler? Nja, det finns mönster, men frågan är om de ryms i SAG:s paragrafer eller i algoritmerna till ett rättstavningsprogram.

Energi · Syre förklarar

Allmänningens dilemma

En allmänning är något som ägs och brukas gemensamt, exempelvis en bit jordbruksmark.

Allmänningens dilemma, eller allmänningarnas tragedi, har blivit ett populärt begrepp för att beskriva att det som är bäst ur en individuell synvinkel ofta är mindre bra ur ett gemensamt perspektiv. Här reder vi ut vilka problem som kan uppstå – och metoder för att lösa det.

En allmänning är något som ägs och brukas gemensamt. Ursprungligen syftade det på jordbruksmark eller skogsområden, men det har i dagens samhälle fått en vidare betydelse och kan användas om allt ifrån operativsystemet Linux och webbencyklopedin Wikipedia till en gemensamt ägd verkstad eller samlingslokal. Ägandeförhållandena kan se olika ut, men i Sverige är det till exempel vanligt att en allmänning ägs av en samfällighet.

Dilemmat

Kritiker av allmänningar brukar hävda att människans inneboende egoism leder till att systemet inte fungerar eftersom alla ser mer till sitt eget bästa än till kollektivets. Det här dilemmat är långt ifrån nytt, redan Aristoteles skrev att “det som är gemensamt för störst antal personer får minst omsorg. Människan bryr sig mest om det som är hennes eget och mindre om det som är gemensamt.” På 1800-talet skrev den brittiske ekonomen William Forster Lloyd en pamflett där han tog upp ett exempel på allmänningens dilemma.

Fler får eller inte, bra eller dåligt för gruppen
Fler får eller inte, bra eller dåligt för gruppen. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Exemplet handlade om en grupp fåraherdar som delade en bit mark tillsammans, vilket var vanligt i den tidens England. Lloyd lyfte fram att ur den enskilde fåraherdens perspektiv skulle det vara rationellt att skaffa fler får för att öka avkastningen, men för gruppen som helhet skulle det bli ohållbart eftersom det skulle leda till att marken överutnyttjades.

Spridning

1968 fick begreppet Allmänningens dilemma stor spridning då den amerikanske ekologen Garett Hardin skrev en artikel som hette just ”Tragedy of the commons”. Hardin utvidgar begreppet till att gälla hela jordklotet och tar upp tre exempel på allmänningens dilemma: överbefolkningen, utnyttjandet av naturresurser och människans förhållande till välfärdsstaten. I alla dessa fall menar Hardin att individens mål – till exempel att skaffa egna barn, att använda upp viktiga resurser eller att utnyttja välfärdssystemet för sin egen vinning – strider mot det som är bäst för mänskligheten i stort. 
Man kan dela upp dilemmat i två kategorier. Dels att det som är gemensamt överutnyttjas. Lloyds pamflett om betesmarken är ett exempel på detta, men också dagens storskaliga fiske där många fiskarter håller på att försvinna eftersom det fiskas för mycket. Dels att ingen tar ansvar för det gemensamma, ett exempel på det kan vara ett kollektiv där ingen städar eftersom ingen specifikt har det ansvaret eller att man ägnar mer tid åt att ta hand om sin egen odlingslott än en gemensam eftersom man tjänar mer på det.

Ett av de största exemplen på dilemmat är kanske klimatförändringarna, där det som uppfattas som positivt för individer – i alla fall på kort sikt – riskerar att förstöra hela vår livsmiljö. 

Lösningar

Så hur kan man lösa dilemmat? Elinor Ostrom, som fick Riksbankens pris i ekonomi till Alfred Nobels minne 2009, har föreslagit att dilemmat inte är så svårt som Garett Hardin och andra vill göra gällande. Hon pekar på att det finns gott om allmänningar över hela världen som fungerar framgångsrikt och där de som driver allmänningen gemensamt har beslutat om vilka regler som ska gälla. Det underlättar dock, menar Ostrom, om det finns tydliga gränser för vad som är gemensamt, att alla är medvetna om vad som händer om resurserna överutnyttjas och att det drivs av en lokalt förankrad  grupp med tydliga sociala normer och värderingar.

Ellinor Ostrom, nobelpristagare i ekonomi 2009
Ellinor Ostrom, nobelpristagare i ekonomi 2009. Foto: Bertil Ericson/TT

Ett annat exempel på hur man kan lösa dilemmat är det som brukar kallas för naturens rättigheter. Om man, som man till exempel har gjort med floden Whanganui på Nya Zeeland, erkänner floder, skogar och berg som subjekt med rätt att finnas till så förhindrar man också människor från att överexploatera dem.

Geografen Douglas L. Johnson har studerat nomadiska pastoralistsamhällen i Nordafrika och Mellanöstern och lyfter fram att för många av dem som lever i dessa samhällen är inte det viktigaste att få en så hög profit som möjligt utan att långsiktigt minimera riskerna, vilket man gör genom att inte överutnyttja en bit mark.

Från vänsterhåll menar många att allmänningens dilemma har använts som ett propagandaverktyg för att rättfärdiga privat ägandeskap framför gemensamt ägande. Propagandaverktyg eller ej – att allmänningar omöjligt skulle kunna fungera på grund av människans  inneboende egoism får nog anses vara en myt. Fråga till exempel det schweiziska jordbrukskollektivet som framgångsrikt har drivit en allmänning sedan 1517, samtidigt som bönderna också har haft sina egna privata odlingar.

Energi · Syre tipsar

Hitta ditt sätt att engagera dig!

Greenpeace i Uppsala, en av många miljöorganisationer man kan engagera sig i.

Brinner du för miljö- och klimatfrågor men vet inte var du skulle vilja engagera dig? Här har vi samlat lite information om några av Sveriges alla miljöorganisationer – kanske hittar du en organisation som passar just dig!

Extinction Rebellion, eller XR, startade i England 2018. Det är en organisation som använder sig av fredlig civil olydnad för att få regeringar världen över att genomföra konkreta åtgärder i syfte att stoppa en ekologisk och social kollaps. XR vill också att det ska införas medborgarråd för klimaträttvisa och ekologisk hållbarhet och att vi ska ha uppnått nettonollutsläpp år 2025.

Regn i Göteborg stoppar inte Rebellmammorna, en del av Extinction Rebellion, att demonstrera för sina barns framtid
Regn i Göteborg stoppar inte Rebellmammorna, en del av Extinction Rebellion, att demonstrera för sina barns framtid. Foto: Extinction Rebellion

Återställ våtmarker

Beskrivs ibland som en utbrytargrupp ur XR. Återställ våtmarker driver frågan att vi ska stänga ner torvbrytningen och återställa Sveriges alla våtmarker. Enligt organisationen står torrlagda våtmarker för 25% av Sveriges koldioxidutsläpp och de menar därför att detta är en av de lägst hängande frukterna för att stoppa klimatförändringarna. Organisationen har fått stor uppmärksamhet för sina vägblockader och för att de tagit sig in på olika arenor med banderoller.

Aktivister med budskapet Återställ våtmarker tog sig in på dansgolvet under Charlotte Kallas dansnummer under finalen i Let's Dance 2023
Aktivister med budskapet Återställ våtmarker tog sig in på dansgolvet under Charlotte Kallas dansnummer under finalen i Let's Dance 2023. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Greenpeace

Greenpeace grundades i Kanada 1971 och kan sägas ha gått i bräschen för den fredliga civila olydnad som många miljöorganisationer ägnar sig åt idag. Från att främst ha varit en anti-kärnkraftorganisation breddades de snart och började ägna sig åt olika typer av miljöfrågor. De har blivit kända för sina spektakulära aktioner, både till land och till havs, mot till exempel valfångst, kärnkraftsanläggningar med mera. I dagsläget fokuserar de mestadels på att stoppa den globala uppvärmningen och bevara den biologiska mångfalden i haven.

Naturskyddsföreningen

Sveriges största och äldsta miljöorganisation. Bildades 1909 av ett antal akademiker och bland de första medlemmarna fanns bland andra Selma Lagerlöf. Organisationen har lokalavdelningar i hela Sverige som bland annat ägnar sig åt studiecirklar, naturvandringar, prylbytardagar och mycket mycket mer. Samtidigt ägnar de sig också åt lobbyverksamhet på nationell nivå. Ligger också bakom miljömärkningen Bra miljöval.

Fältbiologerna

Naturskyddsföreningens fristående ungdomsorganisation. De bildades 1947 och har precis som moderorganisationen en väldigt spretig verksamhet med allt ifrån fågelskådning och exkursioner till klimat- och rättviseaktioner. De uppfattas dock av många som lite mer radikala än Naturskyddsföreningen och de har använder ibland civil olydnad. Föreningen riktar sig till personer i åldern 6 till 25 år.

Världsnaturfonden WWF

WWF behöver kanske ingen närmare presentation. Det är en av världens största miljö- och naturvårdsorganisationer och driver framförallt frågan om att hejda förstörelsen av värdefulla livsmiljöer och bevara den biologiska mångfalden. Men man arbetar också med att förnybara resurser ska användas hållbart och att minska ohållbar konsumtion. Sedan starten 1961 har de bland annat inrättat flera nationalparker och tagit initiativ till världens största miljömanifestation, Earth Hour.

Världsnaturfonden och Havets hus släppte ut småfläckig rödhaj som utrustats med sändare i Gullmarsfjorden i Lysekil
Världsnaturfonden och Havets hus släppte ut småfläckig rödhaj som utrustats med sändare i Gullmarsfjorden i Lysekil. Foto: Henrik Jansson/TT

Jordens vänner

Jordens vänner är den svenska grenen av Friends of the Earth som sägs vara världens största demokratiska miljöorganisation med drygt två miljoner medlemmar. Förutom miljö har de stort fokus på demokrati och social rättvisa. En fråga som de drivit länge är kampen mot skövlingen av regnskog i Sydamerika. På senare år har de också börjat arbeta mer med klimaträttvisa och energifrågor.

Fridays for future

Greta Thunberg kan sägas vara upphovspersonen till den världsomspännande rörelsen Fridays for future. Allt började med att hon skolstrejkade utanför riksdagshuset innan valet 2018, snart anslöt fler och efter bara någon månad hade skolstrejkerna börjat sprida sig till andra länder. Organisationen söger själva att 14 miljoner människor har deltagit i skolstrejkerna sedan i 7500 olika städer. FFF drivs av ungdomar men det finns också sidoorganisationer som till exempel Grandparents for future för äldre som stöttar kampen.

End Ecocide Sweden

Till skillnad från många av de andra organisationerna här vill End Ecocide Sweden inte bara skydda naturen utan också ge den rättigheter. End Ecocide-rörelsen finns i många länder, i vissa länder har man lyckats ge floder rättigheter och på andra platser har man till och med lyckats få in naturens rättigheter i grundlagen.

Skydda skogen

Skydda skogen är en relativt ung förening. Den grundades 2009 med syfte att bevara gammelskogarna och andra skogar med höga naturvärden. De senaste åren, då skogsfrågan har blivit alltmer uppmärksammad, så har även Skydda skogen fått ett större genomslag. Förutom att lyfta skogar som hotas att avverkas i Sverige så har de även uppmärksammat Ikeas avverkning av värdefull skog i Ryssland.

Urbergsgruppen

Urbergsgruppen arbetar för långsiktig hushållning med jordens naturresurser och för minskat uttag av ändliga råvaror ur jordskorpan. Gruppen har sitt ursprung på Gotland och deltog i den uppmärksammade kampen för Ojnareskogen 2012. De har också tagit ställning mot flera gruvor och kalkbrott.

Älvräddarna

Älvräddarna har funnits sedan 1970-talet då utbyggnaden av vattenkraften var en het fråga. I dag verkar man bland annat för att den befintliga vattenkraften ska miljöanpassas, att man ska stoppa utbyggnad av ny vattenkraft och att man ska riva ut onödig vattenkraft som producerar lite el men förstör viktiga vattendrag. Under årens lopp har Älvräddarna bland annat lyckats få Vindelälven, Kalixälven, Piteälven och Torne Älv att bli skyddade nationalälvar.

Älvräddarna har dokumenterat turbinskadad ål vid ett vattenkraftverk
Älvräddarna har dokumenterat turbinskadad ål vid ett vattenkraftverk. Foto: Älvräddarna

Ta Tillbaka framtiden

Precis som Fridays For Future är det här en organisation för unga. De beskriver sig själva som att de ”gör fredligt motstånd mot samhället som bränner upp våra chanser till ett värdigt liv”. Organisationen bildades tidigare i år och har hittills framförallt blockerat vägen för oljetankbilar. I september störde de också Ulf Kristerssons AW i protest mot budgeten. 

Våra barns klimat

2012 startade en grupp oroliga föräldrar något som de kallade för Föräldravrålet. Gruppen bytte senare namn till Våra barns klimat. De har skrivit ett upprop som har fått stor spridning och har även tagit initiativ till en internationell plattform som i dag samlar 60 organisationer i 18 olika länder. De lutar sig bland annat mot Parisavtalet, FN:s Barnkonvention och det svenska generationsmålet.

Rewilding Sweden

Runtom i världen pratas det alltmer om att återförvilda naturen, till exempel genom att återinföra arter som har varit utdöda. En sak som det har talats mycket om är att sätta ut visenter som skulle kunna beta och hålla de öppna landskapen levande. Men Rewilding Sweden arbetar också mycket med sådant som att återställa våtmarkerna och se till att älvarna får rinna längs sina naturliga banor.

Omställningsnätverket

Omställningsnätverket är en organisation som samlar olika omställningsgrupper i Sverige. Omställningsgrupperna i sin tur ägnar sig åt all möjlig typ av omställning, till exempel gemensamhetsodlingar, lokalekonomi att driva lokala föreningshus och mycket mer. Kanske finns det en omställningsgrupp på din hemort?

Energi · Kultursvepet

Kulturtips: Från myten om grön tillväxt till att spränga pipelines

Antalet böcker, filmer och poddar som på olika sätt tar upp klimatkrisen och dess konsekvenser är närmast oöverskådligt. Här lyfter vi fram ett litet urval, men vill du fördjupa dig ytterligare är det bara att börja botanisera på ditt bibliotek, på någon streamingtjänst eller där poddar finns.   

Poddar:

Climate One
Den amerikanska podcasten Climate One har funnits ända sedan 2007 och har som mål att binda samman alla olika aspekter av klimatnödläget. Här möts representater från FN, miljögrupper, religiösa grupper, fackföreningar och även fossilindustrin. Podden startades av Greg Dalton som hade fått upp ögonen för de snabba klimatförändringarna efter en expedition till Arktis. Förutom en podd driver de också ett nationellt radioprogram och en liveshow inför publik.

Greg Dalton i samtal med Al Gore. Foto: Caseyjone/Wikimedia Commons

Klimatpodden
Klimatpodden har gjorts av Ragnhild Larsson sedan 2015. I varje avsnitt träffar hon en person, det kan vara forskare aktivister, artister, entreprenörer eller andra som på olika sätt engagerar sig i klimatkrisen. Målet är att den som lyssnar på podden också ska bli inspirerad att agera. Under årens lopp har hon bland andra pratat med Johan Rockström, Rebecka Lemoine, Stefan Sundström, Isabella Lövin och många fler. Ibland spelar hon även in avsnitt live inför publik. 

Klotet
Sveriges radios program Klotet serverar varje vecka fördjupande berättelser om aktuella miljöfrågor. Det kan handla om allt ifrån Sveriges klimatmål till varför skogsbolagen vill att det ska skjutas fler älgar. Programledare är Niklas Zachrisson.  

Filmer:

Om skogen och More of everything 
Två filmer som tillsammans avtäcker myterna kring det svenska skogsbruket. Genom envis lobbyism har de stora svenska skogsbolagen fått många att tro att skogsbruket som det ser ut i dag är hållbart, när det egentligen är precis tvärtom. I More of Everything medverkar ett antal forskare och berättar hur Sverige systematiskt har byggt upp enorma monokulturer och avverkat det mesta av det som en gång i tiden var urskog. I Om skogen synas klimatargumentet i skogsdebatten i sömmarna och det konstateras bland annat att skogsindustrin släpper ut dubbelt så mycket koldioxid som skogen ackumulerar. Tillsammans utgör de viktiga dokument för alla som vill förstå varför skogen har blivit en så het fråga.  

Greta
Filmen om Greta Thunberg släpptes år 2020. I filmen får vi bland annat följa med på hennes segling över Atlanten och när hon talar inför FN:s generalförsamling. Nathan Grossman som regisserade filmen sa att han ”ville bort från berättelsen om Greta, och komma in i hennes huvud”. Filmen hyllades för att den visade hur en väldigt ung människa får bära ett väldigt tungt ansvar och den blev bland annat nominerad till bästa film på Guldbaggegalan 2021. 

How to blow up a pipeline
Den här amerikanska action-thrillern bygger på idéer som presenterades i Andreas Malms bok med samma namn från 2021. I boken argumenterar Malm för att förstörande av egendom kan vara en viktig taktik för att uppnå klimaträttvisa. I filmen (som är fiktion och inte någon dokumentär) får vi följa en grupp unga personer i Texas som bestämmer sig för att spränga en oljepipeline. Filmen utforskar var gränsen går för vad som är  acceptabelt i kampen för att rädda klimatet.

Böcker:

Lisa Röstlund: Skogslandet 
Lisa Röstlund har i ett antal reportage i Dagens Nyheter kritiskt granskat den svenska skogsindustrin. Nu har hon samlat sina kunskaper i en bok. Bilden som framkommer är inte bara den av en komplicerad fråga där olika intressen står mot varandra utan också om hur det faktiskt liknar ett krig med hemliga dokument, forskare som tystas ned och människor som är livrädda för att våga prata öppet. 

Klimatboken (red. Greta Thunberg)
Över hundra geofysiker, matematiker, oceanografer, meteorologer, ingenjörer, ekonomer, psykologer och filosofer har bidragit med sin expertkunskap till den här boken som Greta Thunberg varit redaktör för. Tillsammans brottas de alla med den stora frågan hur vi ska lösa klimatkrisen och skapa en framtid som är värd att leva för de generationer som kommer efter oss. Några av de kända namn som medverkar är Naomi Klein, Margaret Atwood och George Monbiot men också svenskar som Elin Anna Labba och Johan Rockström. 

David Wallace-Wells: Den obeboeliga planeten
Klimatdebatten präglas i mångt och mycket av önsketänkande. Bara vi framställer lite mer el eller bygger ut CCS-tekniken så kommer allt lösa sig. David Wallace-Wells bok, som utgår från en artikel han skrev i New York Magazine och som blev den mest lästa i tidningens historia, är en motvikt till det där. Här visar han hur illa det faktiskt kan bli om vi inte vidtar genomgripande åtgärder genast. Trots att den kan verka väldigt dyster inger den också hopp genom att visa hur vi kan tänka för att komma vidare. 

Peter Alestig: Världen som väntar: Vårt liv i klimatförändringarnas Sverige
Peter Alestig är klimatjournalist på Dagens Nyheter. I den här boken visar han att inte bara resten av världen utan även Sverige kommer påverkas stort av klimatförändringarna. Allt ifrån energiförsörjningen till ekonomin och till och med demokratin kan komma att sättas i gungning om vi inte aktar oss. Redan i dag ser vi tecknen på klimatförändringar med extremväder, skogsbränder och översvämningar – men allt talar för att det kommer bli ännu värre framöver. 

Ulrike Herrmann: Kapitalismens slut – myten om grön tillväxt
Går det att förena kapitalism med ett hållbart samhälle? Många vill svara ja på den frågan, men den tyska ekonomijournalisten Ulrike Hermann tror annorlunda. Hon menar att det är tron på evig tillväxt som är själva grunden till många av de problem vi ser i dag och så länge som vi upprätthåller det kapitalistiska systemet så kommer våra försök att mildra klimatkrisen vara dömda att misslyckas. Lösningen heter cirkulär ekonomi menar hon och lyfter fram den brittiska krigsekonomin från 1939. 

Johan Rockström. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Johan Rockström m.fl.: En jord för alla: Ett manifest för mänsklighetens överlevnad
Inom klimatforskningen pratar man ofta om att vi håller på att passera flera så kallade tipping points, trösklar där det vi gör efter får självförstärkande effekter. Men tipping points behöver inte bara vara av ondo. I den här boken lyfter Johan Rockström och flera andra forskare fram att vi också är på väg att nå en social tipping point. Sociala rörelser, en ny ekonomisk logik, teknisk utveckling och politiskt handlande kan tillsammans bidra till att vi hamnar i självförstärkande goda cirklar. Med hjälp av kraftiga datormodelleringar visar forskarna hur vi tillsammans kan skapa en jord för alla.