Radar · Politik

Svenska EU-politiker om Polen och Ungern: Skärp er

Helené Fritzon, socialdemokratisk EU-parlamentariker, anser att Polen och Ungern nu måste bestämma sig: Respektera demokratiska principer eller lämna unionen.

Krisen är akut inom EU efter att Polen och Ungern lagt in veto mot budgeten. Flera svenska EU-parlamentariker anser att övriga EU-länder måste vara beredda att sparka ut länderna ur unionen om de inte accepterar grundläggande demokratiska principer. ”Viker vi ner oss kommer fler länder att gå i samma riktning”, säger Malin Björk (V). 

EU-länder som bryter mot demokratins och rättsstatens principer ska fråntas pengar ur EU-budgeten. Det var resultatet av en uppgörelse mellan EU-parlamentets och ministerrådets förhandlare för en tid sedan. Men efter att  Polen och Ungern lagt in sitt veto hotas nu uppgörelsen om de kommande sju årens budget och den återhämtningsfond som ska hjälpa medlemsänderna ur coronakrisen. Efter att EU:s stats– och regeringschefer i torsdags misslyckades med att lösa upp knutarna höjs nu röster för att uppmana Polen och Ungern att lämna unionen om de inte byter kurs. Socialdemokraternas EU-parlamentariker Heléne Fritzon är en av dem.

– Jag skulle vilja att vi artikulerade frågan: Skärp er nu. Vill ni vara medlemmar och delta i europasamarbetet fullt ut får man faktiskt rätta sig efter rättsstatens principer, säger hon till Europaportalen.

Också Vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björk anser att Polen och Ungern måste ändra kurs om de ska vara kvar i EU. Hennes bedömning är att de kommer att rätta in sig i ledet – om övriga EU-länder står fast vid att villkora EU-pengarna.

Fler kan följa efter

När EU nu ska besluta om budgetvillkoren för de kommande sju åren är det ett tillfälle EU måste ta för att sätta press på länderna att respektera principer som självständiga domstolar, oberoende medier och hbtqi-personers och andra minoritets rättigheter, enligt Malin Björk.

– Sviker man nu öppnar man dörrarna för att montera ned demokratin, säger hon till Syre.

Att backa skulle vara ett slag i ansiktet på de krafter i Polen och Ungern som kämpar för demokrati, anser Malin Björk. Dessutom ser hon en uppenbar risk för en liknande utveckling om man kompromissar, exempelvis i Slovenien som stöttat den polska och ungerska linjen.

– Det finns högerpopulistiska krafter i flera länder som nu följer vad man kan komma undan med.

Inte heller Moderaternas EU-parlamentariker Tomas Tobé utesluter att uppmana Polen och Ungern skulle kunna uppmanas att lämna unionen. Han ser dock en stor skillnad mellan de båda länderna.

– Det är klart att det finns gränser. Men i Polen har vi ändå en realistisk chans att en opposition skulle kunna vinna befolkningens stöd och då skulle vi få en helt annan inriktning på landet. Även om jag kan bli enormt provocerad av det vi ser, så är inte jag den som säger ut med Polen. När det gäller Ungern är det tyvärr läget ett annat. Det är mycket värre, säger Tomas Tobé till Europaportalen.

Kan stängas ute från återhämtningsfonden

Miljöpartiets EU-parlamentariker Alice Bah Kuhnke påpekar att det inte finns några möjligheter i EU:s fördrag att sparka ut medlemsländer mot deras vilja. Istället vill hon att EU går vidare med de så kallade artikel 7-förfarande som inletts mot länderna. Om det skulle fullföljas skulle det innebära att länderna fråntas rösträtten i ministerrådet.

”Vi måste fortsätta processerna och frånta länderna deras rösträtt i rådet om de fortsätter så här”, skriver hon i ett mejl till Syre.

Inom EU-systemet diskuteras nu också möjligheten att övriga EU-länder lämnar Polen och Ungern utanför den återhämtningsfond som ska hjälpa till med den ekonomiska återhämtningen efter coronakrisen. EU-källor uppger för Deutsche welle att förslaget att på så sätt runda de polska och ungerska vetot ”är på bordet” men tekniskt komplicerat.