Det är bråttom med att investera oss ur klimatkrisen. Och det är nu som vi har chansen, då det behövs stora investeringar för att också ta sig ur coronapandemins effekter. Det är budskapet i en ny rapport från Arena Idé.
Det går inte att göra satsningar på att rädda ekonomin om de inte också är hållbara. Det räcker inte den koldioxidbudget som vi har kvar för. Det är en av slutsatserna som rapporten Hållbara investeringar – hur mycket grön omställning har vi (inte) råd med? kommer fram till.
– Vi behöver göra investeringar i alla sektorer och vi behöver börja nu, med dagens teknik. Väntar vi så tickar det på 50 miljoner ton koldioxidutsläpp varje år i Sverige och det innebär att vi har 13-14 år på oss tills det har tickat färdigt, säger Mikael Malmaeus, forskare på IVL Svenska miljöinstitutet och en av rapportförfattarna.
Rapporten räknar med att vi från år 2020 har en budget på knappt 670 miljoner ton kvar att släppa ut i atmosfären. Det är baserat på Sveriges befolkningsandel och den totala budgeten för världens utsläpp. Då har man ändå inte räknat med skrivelsen i Parisavtalet att de industrialiserade länderna som historiskt har släppt ut mest och har störst finansiella resurser ska gå före i arbetet.
Även investeringar för omställning kostar i form av både pengar och utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Rapportförfattarna kom fram till att en miljon svenska kronor i investeringar i genomsnitt släpper ut 30 ton koldioxid. Det är ungefär dubbelt så koldioxidintensivt som vanlig konsumtion och produktion. Men samtidigt finns det en möjlighet att få en avkastning på tre gånger insatsen sett över en tioårsperiod. Men det betyder att vi måste börja nu.
– Och vi har inte råd med att investera i fel saker som motorvägar och flyg. Det är fullständigt vansinnigt, säger Mikael Malmaeus.
Han nämner det svenska stödet till flygindustrin som exempel på sådana investeringar, även om de snarare kan klassificeras som stöd för att hålla igång en verksamhet.
Istället måste det satsas på en omställning av alla sektorer – nu. Det gäller kanske framför allt transportsektorn med bland annat elektrifiering av fordonsflottan, energirenovering av bostäder och satsning på förnybar energi.
För att få en ungefärlig siffra på hur mycket koldioxid omställningen skulle släppa ut utgick författarna från investeringspaket som Energimyndigheten och Trafikverket tagit fram. Dessutom räknade man på att hälften av den nuvarande fordonsflottan byts ut mot elbilar under de kommande tio åren och att bostadsbyggandet uppfyller den plan som Boverket satt upp. Detta är med andra ord långt ifrån allt som behöver göras, men utsläppen beräknas uppgå till mellan 60 och 170 miljoner ton koldioxid, alltså 9-25 procent av den totala koldixidbudget som vi har kvar.
Om vi inte börjar utsläppsminskningarna nu, kommer det att betyda mycket kraftigare minskningar längre fram.
– Då blir det en tvärnit som i praktiken innebär att vi skulle behöva stänga ner samhället om vi inte har något nytt att ställa om med. Alternativet är att vi missar klimatmålen. Vi har väntat alldeles för länge med den här omställningen, säger han.
Samma sak gäller givetvis på internationell nivå. EU:s nya stödpaket på 750 miljarder euro som ska gå till återuppbyggnad viker 30 procent av summan till klimatpolitik. Huruvida det är tillräckligt är svårt att säga utan en närmare analys, menar Mikael Malmaeus.
– Det är nog för lite skulle jag tro, om vi jämför med det vi räknat på för Sverige. Och de flesta behöver ställa om ännu mer än Sverige. Så jag misstänker att det behövs mer än så. Sedan är det viktigt hur man kommer att spendera de övriga 70 procenten. Om det går till något som inte är hållbart så är det åt skogen.
Fokuset på de krav som omgärdade paketet kom till slut att handla mycket om rättstatsprinciper och ganska lite om krav på klimat och hållbarhet. Men det gäller att ta tillfället som nu finns.
–Corona är en chans. Nu förväntar man sig att det satsas, det finns en legitimitet i att regeringar lånar upp pengar och att man inte är så skraj för alla finanspolitiska spelregler, säger Mikael Malmaeus.
