Radar · Utrikes

Spansk monarki i gungning efter skattehärva

Katalanska separatister håller upp en skylt med texten "Katalonien har ingen kung" under en demonstration i nordöstra Spanien 20 juli.

Från hyllad landsfader till korrumperad vivör. I takt med att turerna kring Spaniens före detta monark Juan Carlos påstådda skattefiffel nystas upp börjar allt fler spanjorer ifrågasätta bilden av exkungen.
Protester planeras mot det monarkiska statsskicket.

975 miljoner kronor. Så mycket ska nu 82-årige Juan Carlos ha fått från Saudiarabien via ett schweiziskt bankkonto – en påstådd gåva som ligger till grund för att Spaniens högsta domstol nu utreder den före detta kungen för pengatvätt och skattefusk.

Under decennier skyddades kungen från bevakning av både medier och skattemyndigheter. Att Juan Carlos levt ”vivörliv” med kvinnor, alkohol och vidlyftiga jaktresor – och möjligen ägnat sig åt tveksamma ekonomiska affärer – var något som eliten länge hade överseende med, säger Spanienkännaren Jakob Lewander vid Svenska institutet för Europapolitiska studier (Sieps).

– Men skandalerna i hans gärning och värv har börjat ta över. Det skedde samtidigt som Spanien gick in i en politiskt omvälvande period där hela systemet ifrågasattes och sattes på prov.

Indraget apanage

Misstanken är att pengarna från Saudiarabien var en bonus till kungen för hans roll i det saudiska köpet av det spanska höghastighetståget AVE för linjen Mecka-Medina. Dessutom ska Juan Carlos 2012 ha gett över halva summan till sin före detta älskarinna, affärskvinnan Corinna zu Sayn-Wittgenstein, utan att pengarna beskattats.

– Till slut sade spanjorerna att det räcker med korruption nu, nu kräver vi en nystart. På så sätt har även vissa av de mest ideologiskt övertygande och framträdande monarkisterna tagit sin hand från Juan Carlos, säger Lewander.

Att Juan Carlos tronföljare Felipe VI, som sitter på tronen sedan 2014, avsagt sig sin arvsrätt efter fadern och dragit in hans apanage tycks ha hjälpt föga.

Färska opinionsundersökningar visar att det spanska kungahusets popularitet sjunkit drastiskt de senaste åren, vilket bland annat förklaras med turerna kring Juan Carlos. I tv-kanalen La Sextas barometer ger folket kungahuset betyget 4,13 av 10 – sämst av alla spanska institutioner.

Kräver folkomröstning

På sistone har också demonstrationer mot monarkin hållits på flera håll. I helgen väntas manifestationer i Madrid mot ”skandalerna och korruptionen i kungahuset”, rapporterar nättidningen Cuarto Poder.

– Är det en samling av de gamla vanliga republikanerna är det en sak, men får det en bredare spännvidd blir det en helt annan grej, säger Jakob Lewander.

Huruvida Juan Carlos faktiskt kan åtalas är dock ännu oklart, då de eventuella brotten skedde under hans tid som åtalsimmun monark.

Politisk kritik mot exkungen kommer bland annat från vänsterpartiet Podemos, som i ljuset av korruptionsanklagelserna öppet ifrågasatt monarkins roll i det moderna spanska samhället. Podemospolitikern Gloria Elizo har krävt att kung Felipe VI abdikerar och att en folkomröstning om monarkin hålls, skriver den spanska tidningen El País.

Partiets ledare, Pablo Iglesias, har å sin sida sagt att kung Felipes legitimitet vilar på det faktum att han är son till den före detta monarken.

– Hur ska Felipe befästa ett brett folkligt stöd samtidigt som han slår sig fri från pappas skugga? Det går egentligen inte. Det är en besvärlig sak för Felipe. Hur han agerar nu kommer att bli avgörande för monarkins framtida välmående, säger Lewander.

"Stabil kraft"

Andra i den politiska toppen, däribland före detta premiärminister Felipe Gonzáles, har i spansk tv ställt sig bakom kungen med hänvisning till hans ”historiska arv”. Och det är just Juan Carlos bakgrund, med ledande roller både under demokratins återinförande på 1970-talet och under det militära kuppförsöket 1981, som gör saken komplicerad, säger Lewander.

– Det brukade sägas att spanjorer i hög grad inte är rojalister, utan ”juancarlister”.

– Han har under lång tid fungerat som en stabil kraft i de flesta spanska samhällsskikten, en lugnande garant för demokratin. Hans starkaste arv är att han lyckades vara en kung som såväl vänstern som högern kunde identifiera sig med under Spaniens moderniseringsperiod.

Fakta: Juan Carlos I

• Juan Carlos föddes 5 januari 1938 i exil i Rom, där hans familj sökt skydd sedan en spansk republik utropats i april 1931. Han hustru, prinsessan Sofia av Grekland, tillhör också en landsflyktig kungafamilj.
• Till Spanien kom Juan Carlos i tioårsåldern och utsågs 1969 till tronföljare av general Franco. Han utropades till kung efter Francos död 1975.
• Som statsöverhuvud utan formell makt hjälpte Juan Carlos till att avveckla diktaturen och lotsa landet fram till fria val 1977.
• Juan Carlos höll sig officiellt utanför politiken och agerade i stället garant för den gryende demokratin i Spanien, vilket snabbt gjorde honom populär bland folket.
• Eldprovet kom vid ett kuppförsök 1981, där hans resoluta agerande bidrog till att kuppen misslyckades. En av historierna som berättas om den dagen är att Juan Carlos kallade till sig sin son och tronföljare, den då 13-årige Felipe, och sade till honom: ”Se vad du har att göra när du blir kung”.
• Juan Carlos abdikerade 2014 och lämnade då över tronen till sonen Felipe VI.
TT