Djur som behöver mest hjälp får ingenting. I stället satsas EU-pengar på att bevara karismatiska djur, ofta stora däggdjur.
En ny studie som Sveriges radio rapporterade om nyligen visar att det är stora karismatiska djur som brunbjörn och varg som får mest bevarandepengar av EU.
– Brunbjörnsprojekt får mest pengar, därefter kommer bevarande av vargar. Det trots att ingen av de arterna har klassats som allvarligt hotad, enligt den internationella IUCN-listan, säger Ronaldo Sousa, professor i ekologi vid Minha-universitetet i Portugal, och en av forskarna bakom studien, till Sveriges radio.
– Andra mindre däggdjur, som några extremt hotade smågnagare och mullvadsdjur får ingenting, fortsätter han.
Insekter förfördelas
Jämför man ryggradsdjuren med de ryggradslösa djuren, alltså insekter, spindlar, kräftdjur, blötdjur och olika maskar, är skillnaden ännu större.
Ryggradsdjuren har genom åren fått sex gånger mer anslag än de mycket mer artrika ryggradslösa djuren, skriver Sveriges radio. Däggdjuren och fåglarna får 75 procent av pengarna.
Trots alla larm om nedgången i pollinerande insekter har ”väldigt lite gått till insekter”, enligt Sveriges radio.
– När nu EU drar upp riktlinjerna för bevarandearbete de kommande tio åren hoppas forskarna på mer objektiva urvalskriterier, säger Ronaldo Sousa.
