Solidariteten i EU står inför ett nytt svårt test efter den akuta coronakrisen. Hårt drabbade länder kräver stöd från EU för att deras ekonomier ska återhämta sig. Tyskland flaggar för att betala mer – men bara tillfälligt.
EU-ledarna påbörjar den svåra diskussionen på torsdagens videotoppmöte. I inbjudan föreslår EU:s permanente ordförande Charles Michel att man ska arbeta för att etablera en återhämtningsfond ”så snart som möjligt.”
Konkreta förslag saknas ännu, men idéer om tusentals miljarder kronor i lån eller stöd har förts fram.
Framsteg i de diskussionerna väntas tidigast vid toppmötet i juni och en överenskommelse kan dröja ännu längre.
– EU står inför väldigt besvärliga, gemensamma beslut. Det är ingen tvekan om den saken, säger EU-minister Hans Dahlgren (S).
EU-kommissionen har fört fram idén om en återhämtningsfond med upplånade pengar. Tanken är att kommissionen ska kunna ta upp billigare lån än vad skuldsatta EU-länder kan göra själva med hjälp av lånegarantier i EU-budgeten.
Flera stridsfrågor
Rikare medlemsstater, som Tyskland och Nederländerna, har tidigare värjt sig mot förslag som innebär en risk för att deras skattebetalare ska behöva stå för skulder som framförallt skuldsatta länder i Sydeuropa tagit på sig och inte kan betala. Till exempel säger Tyskland tvärt nej till Italiens tankar på att EU ska ge ut gemensamma ”coronaobligationer”.
Det skulle kräva en väldigt svår process, ta tid och skulle inte hjälpa någon i det här läget, eftersom vi behöver snabba verktyg för att hantera krisen, säger förbundskansler Angela Merkel till den tyska förbundsdagen inför toppmötet.
Lånegarantier i EU-budgeten anses däremot innebära en mindre risk och är därmed lättare att acceptera.
Det finns även andra delar i en återhämtningsfond som det kan bli strid om.
– Det är en stor klyfta och vi behöver hitta rätt balans, säger en källa till Reuters.
– Det är känsligt. Det är en svår politisk diskussion.
Till exempel vill Spanien att pengarna man får från fonden ska vara bidrag och inte lån.
Saknade solidaritet
EU:s finansministrar har redan tidigare i vår gått igenom en uppslitande diskussion för att till slut enas om ett nödpaket mot coronakrisen som omfattar 540 miljarder euro. Under de förhandlingarna klagade den italienske premiärministern Giuseppe Conte på att han inte kände av den europeiska solidariteten.
Svåra frågor är också hur lån ska betalas tillbaka och vad pengarna ska få användas till. Tyskland trycker på för att man måste göra en ordentlig utredning om till vad pengarna verkligen behövs. Det påverkar också hur stor fonden behöver vara. Spanien har nämnt siffran 1,5 biljoner euro.
Hans Dahlgren vill inte gå in på hur den svenska regeringen ser på en återhämtningsfond. Han hänvisar till att statsminister Stefan Löfven (S) kommer att lägga ut texten om det i riksdagens EU-nämnd under torsdagen.
Förslag på gång
EU-kommissionens förslag om återhämtningsfonden väntas nästa onsdag, den 29 april. Då kommer samtidigt ett uppdaterat förslag till EU:s långtidsbudget 2021–2027 med anledning av coronakrisen.
EU-ledarna har redan misslyckats en gång med att komma överens om långtidsbudgeten. Österrike, Danmark, Nederländerna, Sverige och Tyskland – som betalar mer till EU-budgeten än vad de får tillbaka i form av olika stöd – har kämpat för att hålla nere unionens utgifter. Coronakrisen har inte gjort det lättare att nå en överenskommelse.
Från Tyskland aviserar Angela Merkel att man nu kan tänka sig att tillfälligt betala mer.
– I solidaritetens anda behöver vi vara redo för ett annorlunda, betydligt högre, bidrag till EU-budgeten – under en begränsad tid, säger Merkel till förbundsdagen enligt nyhetsbyrån Reuters.
