För att kunna nå Parisavtalet behöver varje individ i världen släppa ut maximalt ett ton koldioxidekvivalenter per person och år. Idag släpper vi i Sverige i snitt ut nio ton koldioxidekvivalenter per person och år, om inköp av varor utomlands ifrån räknas in, plus konsumtionen inom offentlig sektor och investeringar.

För att hamna under ett ton går det knappt att köpa något alls, enligt tester som finns på nätet, till exempel klimatkontot.se. 
– Men de beräkningarna bygger på dagens konsumtion. Det finns möjligheter att fortsätta konsumera varor och tjänster utan att köpa nytt. Du kan köpa saker som redan finns, göra om saker som redan finns och hyra ut saker, säger Ola Palmgren, utredare på Handelsanställdas förbund.

Han anser att det inte räcker att ansvaret läggs på individen att minska sina utsläpp till ett ton koldioxidekvivalenter per år, utan att det behövs politiska reformer för att minska producenternas klimatavtryck.

– Det är en strukturförändring som behövs. Men definitivt också ett förändrat sätt att leva. Vi lever ohållbart idag, säger Ola Palmgren.

”Sätt klimatmål för konsumtionen”

Idag har Sverige inget politiskt mål för utsläppen från konsumtionen, utan regeringens klimatmål bygger enbart på utsläpp som sker inom landet. Det blir missvisande med tanke på att mycket kläder, möbler och elektronik kommer utomlands ifrån. Sveriges konsumtionen leder till utsläpp av 90-100 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket är nästan dubbelt så mycket som de utsläpp som sker inom Sveriges gränser, enligt Handelsanställdas förbund.

De vill nu att Sverige ska införa ett nationellt mål för de konsumtionsbaserade utsläppen, något som även varit uppe på bordet i Januariavtalet mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna, och som Greta Thunberg också nämnde i sitt sommarprat.

Ingen individuell klimatkvot på konsumtionen

Men Handelsanställdas förbund ser inte framför sig att varje individ skulle få en viss kvot att konsumera. Deras tanke är snarare att staten måste hjälpa branschen att ställa om så att  försäljningen av nyproducerade varor minskas.

Det skulle till exempel kunna innebära statliga subventioner av bland annat second hand-försäljning, uthyrning av produkter samt reparationstjänster. Handelsanställdas förbund vill också att det ska införas en märkning på varorna som visar hur länge de antas hålla och en märkning av varornas miljö- och klimatavtryck. Dessutom vill de att planerat åldrande av produkter ska förbjudas.

Därtill önskar de att de anställda inom handeln ska få ett kompetenslyft för att bland annat bli bättre på att värdera begagnade varor, kontrollera deras skick och laga eller göra om.

– Det är svårt att uttala sig om sysselsättningseffekterna av att införa ett nationellt mål för de konsumtionsbaserade utsläppen, men oavsett är det en nödvändig omställning. Väldigt många av de som jobbar i handeln tycker att det är viktiga frågor och känner oro inför handelns miljö- och klimatpåverkan, säger Ola Palmgren.

I den nya rapporten har djurrättsorganisationerna Compassion in world farming och Eurogroup for animals gjort en omfattande granskning av 180 000 djurtransporter under tiden oktober 2021 till april 2023. I vad de beskriver som en närmast kriminalteknisk process har de jämfört uppgifter från databasen och onlineverktyget Traces, där all information om transporter av djur och animaliska produkter ska finnas registrerade, med uppgifter från Eurostat, Google Maps, Ports.com and Marine traffic. Den sistnämnda ger information om realtider för fartygs resor. 

– Vår nya rapport avslöjar några djupt oroande problem, inte minst att de officiella uppgifterna är ofullständiga, felaktiga och kraftigt underskattar omfattningen av – och det djurlidande som orsakas av – EU:s långväga handel med levande lantbruksdjur, säger Peter Stevenson, chefspolitisk rådgivare på Compassion in world farming, i ett pressmeddelande. 

Enligt djurrättsorganisationerna loggas omkring 60 procent av resorna som att de börjar vid uppsamlingsplatser, men djuren kan ha transporterats från ursprungsgården i många timmar före detta utan att det finns något krav på att detta ska registreras.

Rapporten visar även att miljontals nötdjur och får genomgår långa, stressande sjöresor till Mellanöstern och Afrika för slakt eller gödning, ofta på fartyg i dåligt skick, vilket leder till värmestress, skadliga gaser, rörelsestress och svält. 

Många transporter registreras inte

Dessutom blir många av dessa djur aldrig registrerade i Traces. Det sker bara när transporten går genom ett annat EU-land. Alla resor som sker direkt från ett EU-land till ett land utanför unionen finns alltså inte med här. 

Rapporten visar också att 370 000 kalvar varje år tas från sina mammor strax efter födseln – många så unga som bara två veckor gamla – och får undermåligt med näring under långa resor. Även 300 000 lamm utsätts årligen för långa resor utan tillräcklig utfodring. 

Tusentals får och nötkreatur exporteras till avlägsna destinationer såsom Kazakstan, Uzbekistan, Kirgizistan, Azerbajdzjan, Armenien och Georgien, resor som kan vara upp till tre veckor. Under 2022 exporterade EU cirka 30 000 dräktiga kvigor, vissa till länder i centrala och västra Asien som Uzbekistan och Kazakstan. 

Grisar flygs till Asien

Datan som samlats in visar också att Frankrike, Danmark och Nederländerna har exporterat grisar med flyg ända till Thailand, Filippinerna, Singapore, Vietnam och Kambodja. Detta handlar om suggor som avlats fram för att kunna föda många griskultingar. Mer än hundra transporter har skett från Danmark, där suggor som kan få upp till 17-18 griskultingar per kull avlats fram. 

Även 54 000 ton levande fisk, vilket motsvarar tiotals miljoner enskilda djur, transporterades mellan EU:s medlemsstater under 2019, i trånga utrymmen och med rutinmässig svält och fysiska skador som följd. 

– Även om vi visste att miljontals djur fick utstå grymma och onödiga resor i vinstens namn visar denna rapport att situationen är mycket värre än vi hade befarat. EU måste ta itu med detta som en brådskande fråga genom att förbjuda levande export av jordbruksdjur till länder utanför EU och införa tuffa nya regler för att skydda deras välfärd under transporter mellan och inom EU:s medlemsstater, säger Peter Stevenson i pressmeddelandet. 

EU-kommissionen väntas under onsdagen presentera ett nytt lagförslag kring nya regler för djurtransporter. Läckta dokument om lagförslaget har redan kritiserats av djurrättsorganisationer för att inte vara tillräckliga.

Två månader efter att han avsatts som talman i det amerikanska representanthuset meddelar den republikanske ledamoten Kevin McCarthy att han lämnar sin kongressplats vid årsskiftet.

Den 3 oktober tvingades Kalifornienrepublikanen McCarthy bort från sin talmanspost efter en historisk omröstning. Skälet var främst kritik mot att McCarthy samarbetat med Demokraterna för att få till en budgetlösning och en höjning av USA:s skuldtak.

McCarthy är den enda talmannen i historien som röstats bort från jobbet.

Förhandlingarna mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna om ett uppdaterat Tidöavtal är nu klart. Det uppger källor för TV4 Nyheterna.

Resultatet kommer att offentliggöras under den kommande veckan, uppger TV4. Enligt kanalens politiska kommentator ser det ut att innehålla samma sex ämnesområden som det ursprungliga avtalet: sjukvård, klimat, kriminalitet, migration och integration, tillväxt och hushållsekonomi och skola.