För att kunna nå Parisavtalet behöver varje individ i världen släppa ut maximalt ett ton koldioxidekvivalenter per person och år. Idag släpper vi i Sverige i snitt ut nio ton koldioxidekvivalenter per person och år, om inköp av varor utomlands ifrån räknas in, plus konsumtionen inom offentlig sektor och investeringar.

För att hamna under ett ton går det knappt att köpa något alls, enligt tester som finns på nätet, till exempel klimatkontot.se. 
– Men de beräkningarna bygger på dagens konsumtion. Det finns möjligheter att fortsätta konsumera varor och tjänster utan att köpa nytt. Du kan köpa saker som redan finns, göra om saker som redan finns och hyra ut saker, säger Ola Palmgren, utredare på Handelsanställdas förbund.

Han anser att det inte räcker att ansvaret läggs på individen att minska sina utsläpp till ett ton koldioxidekvivalenter per år, utan att det behövs politiska reformer för att minska producenternas klimatavtryck.

– Det är en strukturförändring som behövs. Men definitivt också ett förändrat sätt att leva. Vi lever ohållbart idag, säger Ola Palmgren.

”Sätt klimatmål för konsumtionen”

Idag har Sverige inget politiskt mål för utsläppen från konsumtionen, utan regeringens klimatmål bygger enbart på utsläpp som sker inom landet. Det blir missvisande med tanke på att mycket kläder, möbler och elektronik kommer utomlands ifrån. Sveriges konsumtionen leder till utsläpp av 90-100 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket är nästan dubbelt så mycket som de utsläpp som sker inom Sveriges gränser, enligt Handelsanställdas förbund.

De vill nu att Sverige ska införa ett nationellt mål för de konsumtionsbaserade utsläppen, något som även varit uppe på bordet i Januariavtalet mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna, och som Greta Thunberg också nämnde i sitt sommarprat.

Ingen individuell klimatkvot på konsumtionen

Men Handelsanställdas förbund ser inte framför sig att varje individ skulle få en viss kvot att konsumera. Deras tanke är snarare att staten måste hjälpa branschen att ställa om så att  försäljningen av nyproducerade varor minskas.

Det skulle till exempel kunna innebära statliga subventioner av bland annat second hand-försäljning, uthyrning av produkter samt reparationstjänster. Handelsanställdas förbund vill också att det ska införas en märkning på varorna som visar hur länge de antas hålla och en märkning av varornas miljö- och klimatavtryck. Dessutom vill de att planerat åldrande av produkter ska förbjudas.

Därtill önskar de att de anställda inom handeln ska få ett kompetenslyft för att bland annat bli bättre på att värdera begagnade varor, kontrollera deras skick och laga eller göra om.

– Det är svårt att uttala sig om sysselsättningseffekterna av att införa ett nationellt mål för de konsumtionsbaserade utsläppen, men oavsett är det en nödvändig omställning. Väldigt många av de som jobbar i handeln tycker att det är viktiga frågor och känner oro inför handelns miljö- och klimatpåverkan, säger Ola Palmgren.