Radar · Inrikes

Distanspraktik kan vara räddningen för utländska akademiker

Genom att köra praktikplatsen på distans kan utrikes födda akademiker fortsätta få arbetslivserfarenheter under coroanpandemin.

Arbetslösheten är fortfarande hög i Sverige bland utlandsfödda. En praktikplats kan vara vägen in men under coronapandemin har många sådana satsningar stoppats. En lösning är praktik på distans.

Det tog lite övertalning men ganska snart hakade både arbetsgivare och Arbetsförmedlingen på tåget med praktikplats på distans för utländska akademiker. Bakom idén står säger Alexandra Ridderstad, verksamhetschef på Jobbsprånget, som är ett praktikprogram som drivs av Kungliga ingenjörsakademin (IVA), med stöd av olika stiftelser och Tillväxtverket.

– Tanken kom ganska omedelbart när coronapandemin drabbade Sverige och företagen ställde om sin verksamhet till distansarbete, säger Alexandra Ridderstad.

Normalt sett så skickas praktikanterna ut till olika arbetsgivare för att under fyra månader på plats få handledning och stöd. Det är för att bättra på deras arbetslivserfarenheter, men också få en möjlighet att lära sig professionell svenska inom verksamhetsområdet och stötas och blötas med den svenska jobbkulturen.

– Det är olika hur våra samarbetspartner arbetar, vissa kör helt på distans, medan andra har vissa dagar på kontoret. Våra praktikanter deltar fullt ut på samma sätt som alla andra, säger Alexandra Ridderstad.

Alexandra Ridderstad lyckades få med sig företagen och Arbetsförmedlingen på att köra praktikplatser på distans
Alexandra Ridderstad lyckades få med sig företagen och Arbetsförmedlingen på att köra praktikplatser på distans. Foto: Elin Elliot

Nyanlända akademiker

Nu vänder sig praktikprogrammet Jobbspåret till bara en del av alla utlandsfödda arbetssökanden, de med universitetsutbildning och som i många fall har arbetslivserfarenhet. Men trots kvalifikationer har de svårt att finna jobb.

– I snitt uppger praktikanterna att de har sökt över 200 arbeten innan de kommer till oss. Det finns ett enormt behov av att få ut de här personerna i arbete men jag tror att svenska arbetsgivare är usla på att läsa utländska CV helt enkelt, säger Alexandra Ridderstad.

En av dem som har vänt sig till Jobbsprånget är Marueen Chang. Hon hade sökt sextio praktikplatser innan Jobbsprånget hjälpte henne att få en distanspraktik på bemanningsföretaget Agile Search.

– Jag är glad, faktiskt jätteglad, att i alla fall få något man kan syssla med. Liksom en chans för mig att lära trots att jag är lite, hur säger man, överkvalificerad, säger Marueen Chang till Sveriges radio Ekot.

300 distanspraktiker

Alexandra Ridderstad berättar att Jobbsprånget har lyckats förmedla över 300 distanspraktiker trots neddragningarna inom många branscher. Det beror till viss del på att arbetsgivarna har blivit allt skickligare på att använda tekniken kring distansarbete, men också på att arbetsledningen har utvecklats.

– Arbetsgivarna har fått en digital mognad i att implementera de nya lösningarna. Jag skulle inte bli förvånad om vi kommer att få se fler praktikplatser på distans i framtiden även efter coronapandemin. En person kan sitta i Kiruna och delta i ett program i Älmhult för att få bästa möjliga praktik som är relevant för hen, säger Alexandra Ridderstad.

Samtidigt är de utlandsfödda akademikerna väldigt självgående och vana att på egen hand leta sig fram till information. De har många gånger gjort samma arbeten tidigare men aldrig fått chansen i Sverige. Det visar sig inte minst lyckat med praktik när man ser till statistiken på hur många som erbjuds arbete efter Jobbsprånget.

– Närmare sjuttio procent får jobb efter fyra månader hos oss. Det är en väldigt hög siffra. Alternativet vore att de inte alls kommer in på jobbmarknaden, säger Alexandra Ridderstad.

Coronapandemin har gjort att konkurrensen om jobben har ökat
Coronapandemin har gjort att konkurrensen om jobben har ökat. Det berättar Sandra Offesson, som är arbetsmarknadsanalytiker vid Arbetsförmedlingen. Foto: Arbetsförmedlingen

Arbetslösheten ökar

Den 19 oktober kom en ny rapport från Arbetsförmedlingen som visar att arbetslösheten fortsätter att öka men i lägre takt. Som mest bedöms antalet inskrivna arbetslösa uppgå till 500 000 personer, vilket motsvarar en arbetslöshet på 9,6 procent.

Pandemin har fått tydliga effekter och arbetslösheten ökar på bred front. Inledningsvis slog den hårt den mot privata tjänstesektorn, hotell, restaurang och handel. Det är sektorer där det finns det många arbetstagare med tillfälliga anställningar, berättar Sandra Offesson, arbetsmarknadsanalytiker vid Arbetsförmedlingen.

– Det är också där många personer med utländsk bakgrund antingen arbetar eller får sina första jobb, säger Sandra Offesson.

Rekordnivåer

Hon berättar att det fortfarande är en stor skillnad i arbetslöshetsstatistiken mellan de som är födda i Sverige eller inte. Bland inrikes födda är det 5,4 procent arbetslöshet, medan utrikes födda har 21,4 procents arbetslöshet.

– Det här är rekordnivåer, åtminstone sedan 2008. De som redan var arbetslösa innan krisen har fått det ännu tuffare på arbetsmarknaden eftersom det tillkommit många nya som söker samma jobb. Konkurrensen ökar, säger Sandra Offesson.

Arbetsförmedlingens bedömning är nu att arbetslösheten stiger till i slutet på första kvartalet nästa år, och då uppgår till 9,6 procent. Det är en ljusare bild än den tidigare bedömningen på 11,2 procent.

Arbetsförmedlingen gör bedömningen att företag fortsatt planerar personalneddragningar. När ekonomin sedan vänder är de anställda som beviljats stöd i form av korttidsarbete som får gå upp i arbetstid. Det är först senare i återhämtningsfasen som företagen rekryterar ny personal.

Även arbetslösheten bland ungdomar 18–24 år revideras och ligger på 14,3 procent.

Utbildning avgörande

– Det absolut viktigaste och mest avgörande faktorn är om den arbetssökande har gymnasieutbildningen. Det är det som skiljer möjligheterna för att komma in på svensk arbetsmarknad,  oavsett om man är född i Sverige eller inte, säger Sandra Offesson.

Efterfrågan på arbetskraft har helt eller delvis stannat av inom branscher där ingångsjobb är vanliga. Samtidigt medför strukturomvandlingen att vissa jobb, exempelvis inom handeln, inte kommer tillbaka efter krisen.

– Det råder fortsatt stor osäkerhet om pandemins utveckling och krisens långsiktiga effekter på svensk arbetsmarknad. Utsikterna har generellt förbättrats sedan i somras och ekonomin har börjat komma igång, dock från låga nivåer, säger Sandra Offesson.

Peter Al Fakir

Många av deltagarna på Jobbsprånget har sökt hundratals jobb utan att få komma på intervju
Många av deltagarna på Jobbsprånget har sökt hundratals jobb utan att få komma på intervju. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Fakta Jobbspåret:

– Drivs av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) som grundades 1919 och var den första tekniska vetenskapsakademin i världen.

– Jobbsprånget är ett praktikprogram på fyra månader som ger arbetsgivare ett enkelt sätt att utnyttja kompetens och erfarenhet från nyanländda akademiker.

– Syftet med programmet är att påskynda introduktionen till den svenska arbetsmarknaden och ge nyanlända akademiker en chans att visa sin potential.

– Jobbsprånget är avsett för ingenjörer, arkitekter, forskare och ekonomer. 150 arbetsgivare deltar på 50 olika platser i hela Sverige.

– Programmet finansieras av Wallenberg Foundations och den svenska regeringen, som administreras av Tillväxtverket.

Källa: Jobbspåret