Radar · Miljö

Regeringen vann knappt om Ringhals

Ringhals 2 stängdes vid årsskiftet.

SD, KD, M och L förlorade omröstningen om att försöka stoppa stängningen av två kärnkraftsreaktorer vid Ringhals. Siffrorna blev 174–173 i regeringens favör.

Sverigedemokraterna vill stoppa stängningen av två reaktorer vid kärnkraftsverket i Ringhals och har därför föreslagit att riksdagen ska beordra regeringen att ge statliga Vattenfall nya direktiv kring nedläggningen av Ringhals 1 och 2. Tvåan stängde vid årsskiftet, ettan stängs kommande årsskifte enligt tidigare beslut från huvudägaren Vattenfall och den mindre ägaren Uniper.

M, KD och L stod bakom SD-förslaget, som röstades ned med knapp marginal. Ett par feltryckningar hade räckt för att vinna omröstningen.

Men även om de fyra partierna hade vunnit omröstningen, hade det ändå varit långt kvar innan Ringhalsreaktorerna skulle kunna räddas. Att återstarta den stängda Ringhals 2 blir dyrt eftersom det krävs stora investeringar för att få den i säkerhetsmässigt skick. Det krävs också nya tillstånd.

Vattenfall har sagt att det inte är aktuellt att slå back, beslutet är taget på affärsmässiga grunder.

En följd skulle kunna bli att det finns förutsättningar att köra vidare Ringhals 1 men inte 2:an, sade SD:s energipolitiske talesperson Mattias Bäckström i samband med debatten i riksdagen i förra veckan.

Fakta: Ringhals

Beslutet om avvecklingen av Ringhals 1 och 2 fattades 2015 då Ringhals ägare Vattenfall och Uniper inte längre såg någon lönsamhet i fortsatt drift.
Ringhals 2 togs ur drift den 30 december förra året, 2019.
Men Ringhals saga är än så länge långt ifrån slut. Det finns tre reaktorer kvar, Ringhals 1 stänger om ett år, de övriga två, nyare reaktorerna ska ge elektricitet åtminstone 20 år till, kanske ända fram till 2060–2065.
TT

Radar · Inrikes

Lotta Edholm (L): ”Läskris för Sverige”

Lotta Edholm, liberal skolminister.

Arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) kallar svenska 15-åringars sjunkande Pisa-resultat i matematik och läsförståelse för en "kunskapskollaps".Skolminister Lotta Edholm (L) talar om en "läskris för Sverige".

De två ministrarna gjorde inga försök att bortförklara svensk skolas resultat i den senaste Pisamätningen.

– Hur vi än vänder och vrider på mätningen visar den inget annat än en kunskapskollaps, det största tappet någonsin, säger Pehrson på en presskonferens.

– Det är tydligt och direkt tragiskt att vi har ett bildningsland där färre kan läsa och ett ingenjörsland där färre kan räkna.

Skolminister Edholm kallar den sämre läskunskapen för ”inget annat än en läskris för Sverige”.

Tillbaka till grunden

Liberalerna har varit med och utformat en stor del av dagens skolpolitik, även om Sverige haft en S-ledd regering mellan 2014 och 2022. Bland annat genom det så kallade januariavtalet som L hade med den S-ledda regeringen.

– Vi tycker att man skulle gjort mycket mera, med fokus på tidiga insatser, säger Pehrson.

– Kom ihåg också att den tidigare uppgången (i Pisamätningarna) skedde efter ett antal viktiga liberala reformer på skolområdet.

Enligt Pehrson är vägen framåt nu att gå tillbaka till grunderna i skolan, med mer läsa, räkna och skriva tidigt och mer stöd tidigt till elever.

– Vi behöver fokusera mer på att läsa, räkna och skriva under de första skolåren, det är då grunden läggs, säger hon.

Dessutom vill han och Edholm se mindre skärmtid i skolan och mer ordning och reda.

Del i skulden

Skolministern pekar på en sak där hon tycker att Liberalerna har del i skulden för de fallande Pisaresultaten – synen på friskolesystemet.

– Där har den samlade borgerligheten, inte bara Liberalerna, haft en för naiv hållning, säger Edholm.

Hon pekar på att friskolor har en lägre andel behöriga lärare och på hur medel fördelas mellan kommunala skolor och friskolor.

De två ministrarna är också bekymrade över att svensk skola inte längre klarar av att jämna ut skolresultaten för elever med olika uppväxtvillkor. Pehrson pekar på en ”missriktad och otillräcklig” integrationspolitik som en orsak.

Satsningar på ökade resurser till utsatta skolor har gjorts, men Edholm kan inte peka ut exakt varför likvärdigheten ändå inte förbättrats. Hon tror att svaret måste sökas bland lärarnas och rektorernas förutsättningar.

– Vi har en stor skolfrånvaro, vi har problem med psykisk ohälsa, elevers användning av sociala medier, som inte bara påverkar den psykiska hälsan utan också skolresultaten, säger Edholm.

Svenska elevers prestationsnivåer i matematik och läsförståelse. Foto: Johan Hallnäs/TT

De två ministrarna pekar också på behov av ökad statlig styrning för att skolorna ska bli mer likvärdiga.

På presskonferensen får de frågor om varför regeringen inte ökar statsbidragen ännu mer till kommunerna, så att de inte behöver göra besparingar på skolan.

– Vi har naturligtvis ett väldigt stort ansvar, därför gör vi också stora satsningar inför nästa år, till exempel mer läroböcker, stora satsningar på fler speciallärare och särskilda undervisningsgrupper för elever som behöver det allra mest, säger Edholm.

– Kommunerna måste ju också ta sitt ansvar naturligtvis. Skolan är kommunaliserad och de flesta kommunalpolitiker vill ha det så. Jag menar att det var ett stort misstag att kommunalisera skolan.

Johan Pehrson, partiledare (L). Arkivbild. Foto: Carolina Byrmo/TT
Radar · Utrikes

Nytt försök av Storbritannien att deportera asylsökande till Rwanda

Avtalet undertecknades av den brittiske inrikesministern James Cleverly och Rwandas utrikesminister Vincent Biruta i Rwandas huvudstad Kigali.

Storbritannien och Rwanda har undertecknat ett nytt avtal i ett försök att blåsa nytt liv i ett kontroversiellt brittiskt förslag om att deportera människor som söker asyl i Storbritannien till det östafrikanska landet.

Avtalet undertecknades av den brittiske inrikesministern James Cleverly och Rwandas utrikesminister Vincent Biruta i Rwandas huvudstad Kigali.

I november stoppade Högsta domstolen i Storbritannien förslaget, och hänvisade då till såväl brittisk som internationell lagstiftning.

Premiärminister Rishi Sunak meddelade kort efter beslutet att han skulle söka en ny överenskommelse med Rwanda.

Radar · Basinkomst

Vinn ett års basinkomst på lotteri

Den europeiska organisationen UBI4all delar ut basinkomst under ett år till vinnaren av årets lotteri 17 december. Vem som helst kan anmäla sig bara bara man är över 16 år.

Under ett år kan man vinna en extra basinkomstlön som organisationen UBI4all delar ut. Foto: Jens Meyer/TT

UBI4all är en icke-vinstdrivande organisation som arbetar för att informera och bedriva opinionsbildning kring basinkomst. Den drogs igång 2020 och har flera lokala representanter runt om i Europa. Den årliga basinkomstutdelningen sker via ett lotteri där alla över 16 år kan medverka och är finansierat via crowdfunding. De som bidrar kan anmäla sig för att bli så kallade beavers (bävrar), då har man också automatisk chans att vinna lotteriet.

Sista anmälningsdag är 15 december och själva lotteriet går av stapeln 17 december. Basinkomsten består av en månatlig utdelning av 800 euro vilket ger 9600 euro för ett år.

Inspirationen kommer från den tyska organisationen Mein Grundeinkommen som har haft ett liknande projekt sedan 2014.

Så här berättar Helwig Fenner, initiativtagare till lotteriet, om tanken bakom:

“Vi satt en grupp UBI-aktivister i Hannover i Tyskland en kall dag i januari på ett kickoff-möte för att dra igång en kampanj inför EU-petition för basinkomst. Det var då jag kom på idén om ett europeiskt basinkomstlotteri, vilket möttes av en lång tystnad. Sedan ropade någon, vilken bra idé! Och sedan fanns inga tveksamheter. Jag har själv arbetat med Mein Grundeinkommen under sex år”, berättar Helwig Fenner, för sajten Pressenza.

Helwig Fenner är projektledare på UBI4all och en av initiativtagarna till lotteriet, Foto: UBI4all

Från början riktade UBI4all in sig mot Europa men efter anmälningar från personer i länder som Sudan, Sydkorea, Nigeria, Malaysia, Malawi, Chile, Brasilien, Sydafrika och USA, har man öppnat upp för deltagare från hela världen. Flest registrerade kommer från Italien, där över 17 000 visat intresse. I skrivande stund har över 40 000 personer anmält sig.

En regel är dock att inget land eller person ska kunna vinna två gånger i rad, så detta år är Tyskland undantaget. De personer som är månatliga givare, de så kallade bävrarna, är undantagna från landsregeln, skriver UBI4all.