Det råder brist på folk som vill arbeta på Sveriges slakterier. Även många av dem som utbildar sig via Arbetsförmedlingen till slaktare och styckare hoppar av, rapporterar Ekot.
Trots att svenskarna äter mer svenskt kött är det svårt att hitta personal. Ungefär 40 procent av de arbetslösa som började på Arbetsförmedlingens erbjudande om utbildning och praktik inom slakteri- och slaktbranschen har hoppat av. Branschen har tidigare använt arbetare från framför allt Polen och Rumänien, vilket har gjorts svårare av den pågående coronapandemin.
– Jag var lite orolig i början, innan man kommit ner i slakthallen, att man skulle bli illamående, men när jag väl började så kände jag ingenting, säger Mattias, en av de arbetslösa som har påbörjat sin utbildning till slaktare, till Sveriges radio Ekot.
Enligt Ekot har 190 arbetslösa gått utbildningar i styck eller slakt via Arbetsförmedlingen sedan oktober 2018 i Sverige. Av dessa har 75 deltagare avbrutit utbildningen i förtid, utan att ha fått anställning på arbetsplatsen.
Personalbrist
Redan i våras varnade många slakterier för att den skriande personalbristen hotade deras verksamhet. En av orsakerna var att det saknas standardiserade utbildningar för slaktare och styckare, vilket gör att slakterierna själva måste stå för utbildning och upplärning.
En annan orsak är att jobbet är tungt, blött och upplevs som obehagligt av många. Slaktarna har tidigare också varit högt representerade i antalet arbetsrelaterade skador.
Äter mindre kött
Enligt Jordbruksverket har förbrukningen av kött minskat de tre senaste åren, från den svenska rekordnivån på 87,8 kg per capita 2016 till 81,9 kg per capita 2019. Minskningen kommer av att en ökad medvetenhet bland konsumenterna om matens miljöpåverkan, hälsoaspekter, trender och djuretik.
Samtidigt som förbrukningen har minskat har marknadsandelen för svenskt kött ökat, vilket beror på ökat intresse för svenska mervärden i djurhållning och produktion av kött, rapporterar Jordbruksverket.
