Under fyra år har fyra miljarder i svenskt bistånd använts för att bekämpa klimatförändringar – med framgång, enligt en ny rapport från Expertkommittén för biståndsanalys. Lokal förankring pekas ut som ett skäl till att projekten lyckats.
Att arbeta med klimatfrågor inom bistånd är svårt, eftersom insatserna riskerar att spä på eller skapa konflikter mellan grupper i samhället, enligt Expertkommittén för biståndsanalys, EBA.
Men de svenska insatser som gjorts inom ramarna för satsningen Klimatinitiativet var framgångsrika, visar en ny analys från EBA, som nätmagasinet Omvärlden tagit del av.
– De har gått till kloka och genomtänkta insatser och hanterats på ett engagerat sätt, inte minst av personalen på många av de svenska ambassaderna, som följt upp och förvaltat vidare projekten, säger Johan Schaar, vice ordförande på EBA till tidningen.
Lokal förankring och engagemang beskrivs som nyckeln till framgång. Ett exempel är ett skogsförvaltningsprojekt i Mali, där träden binder koldioxid och skapar inkomster för byborna, som även deltog i planering av trädplanteringen och skogens fortsatta skötsel.
– Ortsbefolkningen kan plocka frukt och nötter, bland annat en nöt som används till shea butter, en produkt som används i skönhetsprodukter eller som råvara till choklad, säger Mats Hårsmar, programansvarig vid EBA till Omvärlden.
Även från insatser som handlade om att samla in information om till exempel väderförhållanden och tillgång till vatten visade goda resultat.
– Det kan röra sig om att bygga upp egna kapaciteten för att göra väderprognoser och inte minst att prognoserna når ut till de som ska använda dem, vilket har varit en brist i många andra projekt, säger Johan Schaar.
