Radar · Utrikes

Stora risker för internflyktingar i Somalia

I ett läger utanför Mogadishu informeras en kvinna som är på flykt om hur hon kan skydda sig från coronasmitta.

Människor drivs på flykt i allt större antal i Somalia och möter nya faror. Långvariga strider, återkommande torka och översvämningar, gräshoppsinvasioner och nu corona.

Drygt 3000 fall av corona har rapporterats från Somalia. Trots de relativt låga siffrorna har ekonomin i landet påverkats. Precis som i andra länder drabbas ekonomiskt svaga grupper värst. I många länder i Afrika överlever stora grupper genom att arbeta inom den informella ekonomin, städar och tvättar kläder svart bland annat. Dessa jobb försvinner nu snabbt.

– Jag brukade kunna försörja mig på att tvätta kläder åt folk i Mogadishu, men sedan coronapandemin startade är människor rädda. De vill inte att vi kommer hem till dem. Nu måste jag låna pengar för att köpa mat och vatten, säger Fatma Bashir till Amnesty International.

Stora mängder somalier har vräkts från sina hem och tvingats på flykt. Distriktet Banadir där Mogadishu ligger har en halv miljon internflyktingar spridda på ungefär 700 bosättningar.

– Den övervägande majoriteten internflyktingar lever i läger som saknar nödvändig service med stor brist på vatten och dålig renhållning och med extremt begränsad sjukvård, säger Deprose Muchena från Amnesty.

Ökande hälsorisker

I dessa läger för internflyktingar finns inga möjligheter att bli testad för covid-19. På grund av utegångsförbud och andra restriktioner har en redan bristfällig sjukvård begränsats ännu mer.

Halima Mohamed som är mor till sju barn flydde i våras från en annan region och var tvungen att föda sina yngsta barn, ett tvillingpar, i ett nedgånget hus utan hjälp.

– Det fanns ingen barnmorska och jag fick höra att sjukhuset var stängt så jag fick lov att föda hemma. Vi hade tur. Både jag och mina tvillingsöner överlevde genom Guds försyn, berättar hon.

Representanter för biståndsorganisationer berättar att också de har tvingats att minska antalet patienter de tar emot. Detta på grund av minskande bidrag, begränsningar i rörelsefriheten och begränsningar på grund av pandemin. Kapaciteten för vissa mottagningar ha minskat till så lite som en femtedel på vissa ställen.

Bristen på tält och material för att bygga vindskydd ökar hälsoriskerna för internflyktingarna, berättar föreståndaren för en av lägren, Nasra Ali.

– Jag tog emot mer än 100 familjer som flydde från Janale i juni. Några skickade jag vidare till andra läger, men 40 av dem är fast i mitt läger. De har inga presenningar för att bygga skydd ens. Det regnar och de har inga filtar att värma sig med. Jag hoppas att de inte blir sjuka under dessa förhållanden.