Glöd · Ledare

Skyll inte på Hédi Fried

När Björn Söder bjuder in till minnesstund på Förintelsens minnesdag, vad kan man vänta sig då? Nostalgi och marscher, kanske någon läser en dikt om den svenska nationen och vem som tillhör den? Högerarmar i luften?

Nej, det är riksdagsnätverket Minnet av Förintelsen och Forum för levande historia som bjuder in ledamöterna till minnesstund på torsdag. Inbjudan är undertecknad av representanter för alla partier i riksdagen, för Sverigedemokraternas del alltså Björn Söder.

Tidigare har de inte varit med i nätverket, men nu tycker de att det är dags. Talman Andreas Norlén har sagt att alla som vill får vara med i riksdagens olika nätverk och grupper. Jag antar att de flesta i den sverigedemokratiska riksdagsgruppen tycker att Förintelsen var lika fruktansvärd som alla andra.

Men partiet är ideologisk arvtagare till nazismen och det är ingen ovanlighet att medlemmar syns i vit makt-sammanhang. Björn Söder själv har poserat på bild med en gammal SS-officers hand på axeln. De är besatta av att sortera Sveriges befolkning i svenskar och ickesvenskar, och deras politik följer stigar som nazister och andra fascister har trampat upp. Även om den inte handlar om koncentrationsläger.

Livia Fränkel, nittiotvå år och Förintelseöverlevare, ska tala på minnesstunden. Hon säger till Expressen att hon inte tycker om att Sverigedemokraterna medverkar, men hon accepterar det. Hon ställer inte in.

Hennes syster Hédi Fried skriver i DN: ”De överlevande som förbereder sig för en dag då de i vänners krets kan minnas sina mördade nära och kära, måste också förbereda sig för att möta representanter avlade av samma ideologier som deras föräldrars mördare. Det som aldrig tidigare hade kunnat hända, händer nu. SD är rentvättat, dags för kramar.”

Björn Söder säger, också i DN, att han tycker det är tråkigt att Hédi Fried ”gör partipolitik av det här”. Visst är det tråkigt att det ska vara partipolitik. Det är sorgligt att det finns ett parti i riksdagen som inte självklart hör hemma på den här minnesdagen. Att så många har röstat på människor som låter SS-officerer lägga händerna på sina axlar. Att de får utrymme i riksdagen. Men det är minst av allt Hédi Frieds fel.

Det finns annat som inte heller borde vara partipolitik. En så enkel sak som en regnbågsflagga framför kommunhuset i någon liten stad där Sverigedemokraterna har hamnat i ledningen, till exempel. Förintelsen var inte bara en förintelse av judar utan också av homosexuella, romer, oliktänkande, funkisar.

”Perversa tillställningar hyllas av etablissemanget som om de vore vilka nöjestillställningar som helst” skrev Björn Söder om Pride 2006. Senare har han skrivit att han ”uttryckte sig klumpigt”. Ännu senare tas regnbågsflaggorna bort och hbtq-kurser ställs in på grund av hot.

Med Sverigedemokraterna i riksdagen blir frågor om allas lika värde och rättigheter partipolitik. Skyll inte det på Hédi Fried.

Greta Thunbergs tal på Världsekonomiskt forum.

Kinas försök att censurera medier – inte bara i Kina utan i andra länder också.