Just nu pågår Fadime-dagarna på flera orter runtom i landet, till minne av Fadime Sahindal. Hon kämpade för rätten att själv få välja sitt liv och uppmärksammade hedersrelaterat förtryck och våld – för de utsattas skull. Idag är det 18 år sedan som hon mördades.
Fadime Sahindal ville själv få välja pojkvän och utbildning. Men delar av hennes familj och ett flertal släktingar hade istället planerat att gifta bort henne med en av hennes kusiner i Turkiet. Fadime vägrade och flyttade istället ihop med pojkvännen Patrik i sitt hemland Sverige.
När Fadime var 26 år, den 21 januari 2002, sköts hon därför i huvudet av sin pappa. Tre år tidigare hade pappan och Fadimes bror dömts för misshandel och hot mot henne.
Fadime-dagarna
Sedan åtta år tillbaka har den sekulära och ideella föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime, GAPF, tagit initiativet till Fadime-dagarna, i år tillsammans med 127 olika organisationer och verksamheter.
I söndags arrangerade föreningen ett stort event på Berns med GAPF:s grundare Sara Mohammad och artister som Mia Skäringer Lázár och Sara Varga på scen. Och runtom i landet uppmärksammas Fadime Sahindal de närmsta dagarna med till exempel föreläsningar och debatter.
Under minnesgalan på Berns lämnade GAPF över ett antal åtgärdspunkter inom elva områden till jämställdhetsminister Åsa Lindhagen. En av de viktigaste punkterna som GAPF och Sara Mohammad vill se genomförd:
– Brott med hedersmotiv ska få egen brottsrubricering, för att kunna göra bättre utredningar som kan leda till mer rättvisa domar.
Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet, BRÅ, blev sammanlagt 108 personer i Sverige offer för dödligt våld under 2018. Av dem var 33 personer flickor eller kvinnor. De resterande 75 var pojkar eller män. Sedan 2011 har det totala antalet personer som dött av dödligt våld ökat.
Så varför finns det en årlig minnesdag för just Fadime som dog för snart två decennier sedan? Att tala om hedersrelaterat förtryck och våld då, om sådant som tvångsgifte och oskuldskontroll, möttes ofta med anklagelser om ett rasistiskt förhållningssätt.
Många ville hellre prata om mäns våld mot kvinnor istället. För vad var det egentligen för skillnad på det och hedersrelaterat förtryck och våld? Det var väl samma patriarkala strukturer i botten som styrde?
Fadime Sahindal ville reda ut begreppen. För annars skulle inte de drabbade kunna få rätt sorts hjälp. Att vara utsatt av ett släktkollektiv eller en förövare – det kräver olika insatser, menade hon.
Hon var en välartikulerad socionomstudent som såg som sin uppgift att synliggöra och kämpa för mänskliga rättigheter, för individens rätt att få forma sitt eget liv.
Fadimes tal i riksdagen
Två månader innan hon mördades höll Fadime Sahindal ett tal i riksdagen, hon kände bland annat den dåvarande riksdagsledamoten Nalin Pekgul. Fadime kunde inte gå in den vanliga vägen i riksdagsbyggnaden eftersom hoten från hennes släktingar hade eskalerat och hon var förföljd. In i det sista var det osäkert om hon skulle kunna ta sig dit utan att de skulle upptäcka henne. Hon fick smygas in genom en bakväg.
På plats berättade hon om sin egen och andras situation och vädjade till åhörarna att inte vända ryggen åt de drabbade.
Hotad förövare
Fadimes pappa har senare i förhör med polisen berättat om att han själv var hotad och tvingad till att ta livet av sin dotter. Forskare, som till exempel Yvonne Hirdman och Astrid Schlytter, har pekat på kollektivets hedersrelaterade, traditionellt präglade och kontrollerande makt över individen. Det förekommer i både sekulära och mer religiöst präglade familjer oavsett trosuppfattning.
Fadime Sahindal var hotad av släktingar för att hon vägrade att bli bortgift mot sin vilja och pratade öppet om hedersrelaterade problem. Om Fadime mördades skulle släktens heder återupprättas igen. Det är den mest extrema formen av hedersrelaterat förtryck och våld.
Långt ifrån alla som lever i en hedersrelaterad miljö hotas till livet eller blir fysiskt misshandlade. Men den egna valfriheten brukar vara begränsad när det gäller sådant som livsstil, kärlek och framtidsplaner. Släktkollektivets beslutsfattare har mer att säga till om och upprätthåller gamla könsrollsmönster.
Det är vanligt att de som inte vill leva upp till släktens förväntningar utsätts för påtryckningar, med eller utan hot om våld. Eller så förskjuts de och förbjuds att ta kontakt med några familjemedlemmar igen.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, publicerade en rapport för drygt sex år sedan som visade att runt 70 000 unga i Sverige inte själv får välja vem de vill gifta sig med.
Hur går det att få reda på om någon är utsatt för hedersrelaterat förtryck? Vad kan till exempel skolpersonal och socialsekreterare prova med att ställa för frågor? Forskaren Astrid Schlytter har två förslag:
Vad vill du göra men som du inte får göra? Vad måste du göra, som du inte vill göra?
