Några av Sveriges mest kända högskolor inom konst, musik, design och teknik har bildat ett nytt center tillsammans, Navet. Där ska nyskapande projekt bli till för ett hållbart samhälle. Idag invigs Navet visuellt och ljudligt på Kungliga tekniska högskolan, KTH.
Ett samverkande center är något som inte minst forskare på Kungliga Musikhögskolan, Konstfack, Stockholms konstnärliga högskola och KTH har efterfrågat länge. En gemensam plattform underlättar för kreativa utbyten och gränsöverskridande innovationer.
I Navet får olika forskningsprojekt en mötesplats där de kan utveckla nya idéer och sätt att jobba på och dela på resurser som laboratorier, utrustning och kurser.
— Vi borde inte bara samarbeta internationellt utan också lokalt, inte minst med tanke på miljön, säger Roberto Bresin, föreståndare för Navet och professor i medieteknik vid KTH.
Han fortsätter:
— I Navet utvecklar vi ett sätt att arbeta och tänka där hållbarhet i alla led gäller, från material till uppförande. På till exempel KTH ingår obligatorisk undervisning i hållbarhet för alla studerande.
Vad är en människa i den teknologiska tidsåldern? Det är en central fråga för Navet att utforska med hjälp av konstnärliga och tekniska perspektiv.
Vad kan den här typen av samverkan och korsbefruktningar leda till? Roberto Bresin tar upp ett historiskt exempel, den gamla skrivmaskinen:
– Där var det en italiensk advokat som omvandlade musikinstrumentet cembalo till just en skrivmaskin, säger han i ett pressmeddelande från KTH.
KTH går in med tio miljoner kronor och de andra tre högskolorna bidrar med tid. Utvecklingspengarna för det nya centret ska inte användas till några nybyggen eller lokalhyror. Navets främsta mötesplats blir istället en digital plattform.
Men ikväll, kl 18.00, har centret en öppen kick-off i ett fysiskt rum på Kungliga tekniska högskolans campus. Roberto Bresin berättar om ett av de projekt som kommer att visas upp då, Designing the sound of the future:
– Det går ut på att utforska hur framtiden kommer att låta. När många arbetstillfällen har automatiserats, vad kommer då arbetsplatser och städer ha för ljudlandskap?
