Mat med Jenny inleder i dag en ny artikelserie om framtidens mat, där personer från livsmedelssektorn ger sin syn på det ökade intresset för växtbaserad mat. Först ut är växtodlingsexperten Amanda Andersson från LRF som anser att odling av inhemska grödor behöver öka.
Macklean heter ett managementbolag som bland annat utformar marknadsanalyser åt aktörer inom livsmedelsbranschen. Lantbrukarnas riksförbund (LRF) presenterade nyligen en rapport som de beställt från Macklean, på temat växtbaserade proteiner.
I rapporten framkommer en tydlig bild av ett snabbt ökande veganskt segment, syftande på produkter som liknar och ersätter kött, men även det de kallar gröna alternativ som tofu, tempeh och grönsaksbiffar. Utbudet har växt med 16 procent per år de senaste tre åren och det spås fortsätta öka i snabb takt.
Den största ökningen ser vi inom det kylda sortimentet, även om det frysta fortfarande är dominerande. Ett fåtal varumärken står för störst försäljning, men allt fler uppstickare försöker armbåga sig fram i diskarna.
– Den allmänna debatten om klimat och hållbarhet driver på konsumenternas efterfrågan av växtbaserade produkter, säger Amanda Andersson från LRF Växtodling.
2017 odlades över 200 000 ton baljväxter i Sverige. En stor majoritet av dessa blev djurfoder, främst åkerbönor och ärtor. För humankonsumtion är klassiker som bruna bönor och gröna ärtor dominerande. Frågan är hur LRF ser på att minska köttkonsumtionen till fördel för att öka mängden växtbaserade proteiner för humankonsumtion.
– LRF anser inte att de båda näringsslagen ska ställas mot varandra och bidra till en polariserad debatt. Vi arbetar för en ökad svensk livsmedelsproduktion, oavsett produktionsslag. En av anledningarna till stor odling av baljväxter till djur är att begränsa importen av exempelvis sojaprotein. Sedan finns det en stor variation i vad djur och människor kan äta och på vilka marker olika grödor kan odlas, säger Amanda Andersson.
Brist på förädlingsmöjligheter
Den svenska åkerbönan, som länge setts som djurfoder, börjar nu testas allt mer för humankonsumtion. Små tester finns också på inhemska lupinbönor och ännu mindre försök har gjorts på sojabönor. I övrigt har Öland gjort sig känd som producent av bland annat ekologiska kidneybönor och svarta bönor.
Men antalet produkter som är baserade på svenska råvaror är väldig liten. Några av de få är Änglamarks Ärtstubbar och ärttempehn Bärta. Gula ärtor, som är på frammarsch, är till stor del importerade. Ett problem är nämligen är att det saknas ett led i kedjan: Förädlingsindustrin i Sverige är inte tillräckligt utvecklad, det vill säga det finns små möjligheter att från råvaran skapa en färdig produkt.
Många baljväxter skickas utomlands för att processas, främst till Tyskland och Nederländerna, för att sedan transporteras tillbaka till Sverige. Förädling i Sverige innebär stora investeringar i nya anläggningar och maskinparker. Men det börjar sakta röra sig.
– I och med att efterfrågan ökar på dessa produkter ser vi även att det börjar hända saker inom förädlingsindustrin. När det är fler konsumenter som förstår fördelarna med svenska produkter och ökar efterfrågan på dessa kommer även fler aktörer bli intresserade av att tillgodose den efterfrågan, säger Amanda Andersson.
Veganer är inte kundgrupp
Enligt Macleans rapport bedöms försäljningen av växtbaserat på den svenska marknaden ha mer än fördubblas till 2025, med en omsättning på två miljarder kronor. Det anses heller inte helt orimligt att den rent av har tredubblats. Kundgruppen är inte främst veganer, utan helt vanliga konsumenter som äter mycket vegetariskt, av miljö- och hälsoskäl.
Bönderna vill odla och konsumenterna vill köpa svenskt, men utan förädlingen blir det svårt. Men det finns också utmaningar på andra fronter. Dels krävs en långsiktighet från konsumenterna och att de faktiskt tycker att produkterna är tillräckligt goda och prisvärda. Och dels går det inte att trolla med växtföljden. Vissa baljväxter kan bara odlas vart 7-8 år på samma jord.
Sojan är fortfarande det överlägset vanligaste proteinet i veganska produkter, på grund av dess tillgång och mångsidighet, och den importeras främst från Nordamerika och Europa. Vi är i dagsläget beroende av import, men den inhemska produktionen av växtbaserade proteiner måste öka, menar LRF.
– Beroende på hur efterfrågan kommer att se ut och vilka produkter som efterfrågas så har vi goda förutsättningar att möta detta med svensk råvara. I och med klimatförändringar kommer förutsättningarna för matproduktion att minska på många håll i världen. Vi i Sverige måste därför öka vår produktion för att livnära vår egen, och kanske andra länders, befolkning, säger Amanda Andersson.
Vill se både vegetabilier och kött
Om det är djurfoder eller grödor till människor som kommer öka återstår att se. Oavsett vilket finns det inget direkt motstånd från LRF:s medlemmar att det växtbaserade segmentet ökar, menar Amanda Andersson, utan man ser positivt på att minska beroendet av livsmedelsimporten om den svenska odlingen av grödor för humankonsumtion ökar.
– Det finns behov av både mer vegetabilier och mjölk- och köttproduktion då dessa produktionsgrenar hänger ihop. LRF:s medlemmar anser i allmänhet att regeringens livsmedelsstrategi om en ökad inhemsk produktion av livsmedel, tydligare borde få genomslag, oavsett om det producerar vegetabiliskt eller animaliskt.
