Glöd · Debatt

En rättvis, humanistisk klimatpolitik blir alltmer nödvändig

Gröna stadsmiljöer där vi mår bra är en av vägarna till ett socialt och ekologiskt hållbart samhälle, skriver David Lindh.

Hur skapar vi djupast sett ett positivt och inkluderande narrativ kring klimatfrågan, där så många som möjligt blir delaktiga i klimatomställningen? I dag ger klimatfrågan oss chansen att ta ställning för ett bättre samhälle på flera nivåer men det kräver eftertanke kring vilka typer av åtgärder som bör prioriteras för att kunna skapa en rättvis, humanistisk grundsyn i klimatfrågorna.

Ser vi inte nödvändigheten att föra samman teknisk kunskap med frågor kopplade till social hållbarhet och ekonomi kan vi istället tala om en instrumentell minskning av koldioxidhalten i atmosfären. Ett sådant projekt är dömt att med säkerhet misslyckas. Den globala klimatutmaningen handlar inte endast om en instrumentell minskning av koldioxid i atmosfären utan hur vi tillsammans har förmågan att väga samman kunskap som leder oss till ett mer hållbart samhälle inom flera områden som beskrivs i till exempel Agenda 2030 och de globala målen.

I dag hoppas många att ny teknik ska lösa problemen åt oss, men en klimatomställning kräver att vi tillsammans med våra tekniska möjligheter funderar ordentligt kring hur vi ska må bättre fysiskt, psykiskt och socialt i samhället. Hur ska vi minska stress och depressioner? Behöver vi förändra vår syn på lönearbete?

Frågor om fler laddstationer för elbilar i storstäderna eller vad ny smart teknik eventuellt kan ge oss har präglat klimatdebatten mycket och under en alltför lång tid. Men vilka grupper prioriteras i subventioner och åtgärder? Vi behöver tillsammans med tekniken skapa en kollektiv samsyn i frågor som rör fördelningen av resurser mellan stad och landsbygd och att ekonomisk fördelning hänger tätt samman med förmågan att stärka delaktigheten i samhällsprojekten på lokal och regional nivå. 

Exempel på två områden som berör miljö- och klimatpolitik där en samlad humanistisk grundsyn kan underlätta politiska beslut.

1) I städer och tätorter behöver massbilismen minska oavsett om bilarna går på el eller förnybart bränsle. Infrastrukturen i städerna ska istället planeras i positiv riktning mot hälsa, ökad kollektivtrafik, minskat buller, gröna stadsmiljöer och säkerhet.

2) En garantiinkomst, vilket innebär att pensioner och ekonomiska ersättningar inte ska understiga en viss nivå, löner kan inkluderas i ett senare läge. Personer som lever på ekonomiska ersättningar ska lyftas fram som positiva exempel på omställning då dessa individer blir tvungna att konsumera med måtta i enlighet med vi bör sträva efter och ska därför också erbjudas en frivillig möjlighet till tjänst inom den civila sektorn, vilket kan medverka till ett sammanhang och en starkare självkänsla.

Det finns ofta en materialistisk grundsyn i botten av vår moderna samhällssyn som bäst synliggörs bland individer i form av själviskhet, överkonsumtion och utbredd narcissism. Då sjuka beteendemönster normaliseras och kopplas samman med framgång och status blir konsekvenserna i form av utbredd psykisk ohälsa vanligare bland delar av befolkningen som av olika skäl inte kan hålla uppe ”normalnivån” av levnadsstandard. Möjligheter till rika samhällsbelöningar skapas ifall vi har en samlad humanistisk grundsyn i klimatfrågan. Ett sådant synsätt kräver ansträngning och en medveten kompassriktning att stäva efter.