Han utmanar bilden av rörelsehindrade som asexuella

Mikael Mery Karlsson disputerade den 27 november och därefter började han arbeta som lärare på genusvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet. Syre ringer honom innan han ska hålla en föreläsning hemma från köksbordet.

Han berättar att rubriken på avhandlingen, Gå eller rulla, alla vill knulla! är en paroll från förbundet Unga rörelsehindrade.

– Jag ville visa att avhandlingen handlar om sociala rörelser. Unga rörelsehindrade säger inte alla vill knulla hela tiden, det gör inte jag heller. En del vill det inte alls, men många vill ha olika typer av sex och intimitet. Parollen är ett sätt att utmana en rådande föreställning om rörelsehindrade personer som asexuella, säger han.

Underrubriken är Funktionsrättsaktivism i nyliberala landskap och Mikael Mery Karlsson säger att avhandlingen handlar om att vara aktivist och göra förändringar i ett civilsamhälle som är präglat av nyliberal politik.

Nyliberalism innebär ett motstånd mot statliga ingripanden i ekonomin. Istället förespråkas lägre skatter och färre statliga regleringar.

– Det har lett till vad jag kallar en projektifiering av civilsamhället. Organisationer måste söka pengar för ett visst ändamål som är uppbundet kring en rad insatser och där fokus läggs på mätbarhet. Problemet är att det är betydligt enklare att rapportera x antal utbildningar än att försvara rätten till personlig assistans.

Saknas stöd för att möjliggöra relationer

Mikael Mery Karlsson har förståelse för att organisationer söker pengar för att bedriva stöd eller utbildning, men varnar för att arbetssättet på sikt innebär kraftigt begränsade möjligheter att genomföra strukturella förändringar, eftersom dessa kräver längre tid.

– Samhällsutvecklingen har gått från att vi är röstbärare och kravställare till producenter av en service. Staten ställer krav på vissa välfärdsfunktioner i utbyte mot pengar och i takt med att den drar sig tillbaka läggs fler uppgifter på civilsamhällesorganisationerna, vilket påverkar deras möjligheter att vara politiska kravställare.

I dag engagerar människor hellre sig i en enskild fråga under en period än i ett livslångt medlemskap.

– Forskare har till exempel beskrivit det som en förflyttning från att man gick in i folkrörelsen för att skapa en förändring till att man blir ”prenumeranter på politik”, säger Mikael Mery Karlsson.

Från politiskt håll finns en dubbelhet; samtidigt som det talas om ökad tolerans sker nedskärningar inom LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, vilket försvårar möjligheterna, menar han.

– Det saknas kunskap om sexualitet men också materiellt stöd för att möjliggöra relationer. Många med normbrytande funktionalitet behöver personlig assistans för gå på dejt och färdtjänst för att åka hem till någon, men de materiella frågorna kommer sällan i fokus för organisationernas arbete. I stället läggs fokus på kunskapshöjande insatser.

I avhandlingens inledning återger Mikael Mery Karlsson vad en funktionsrättsaktivist sagt i samband med en konferens: ”Vi i funkisrörelsen har så mycket annat nu. LSS hotas och vi måste fokusera på det, sexualitet får vi ta nån annan gång”.

– Men vissa personer som jag har träffat säger att ”nu kommer genombrottstiden för att prata om sex!”. Andra tycker inte att -situationen i dag skiljer sig mycket från när utbildningsfilmen Mera ur kärlekens språk kom år 1970, säger han.

Filmen tog till exempel upp homosexualitet och funktionsnedsättning.

Förlorade sin assistans

På 1990-talet infördes LSS för att bidra till att personer med funktionsnedsättningar skulle kunna leva som andra. På 2010-talet förlorade många sin assistans med förödande konsekvenser, inte minst för möjligheten att ha intima relationer, enligt Christine Bylund, doktorand vid Umeå universitet.

Charlotta Löfgren-Mårtenson, professor i hälsa med inriktning sexologi vid Malmö universitet, har forskat på villkor för personer med funktionsnedsättningar och skrev sina observationer från danser för unga med intellektuella funktionsnedsättningar i avhandlingen Får jag lov?

– En del hade siktet inställt på att träffa någon, men ville de dansa med en person av samma kön kunde personalen dela på dem. Klockan tio tog dansen slut och då förutsattes att alla åkte hem till sig, säger Mikael Mery Karlsson.

Att valet av ämne för avhandlingen föll på på kampen för allas rätt till sexualitet och intimitet handlar om hans intresse för sociala rörelser och civilsamhället.

– Jag har också tidigare jobbat åtta år som personlig assistent. Då talade vi hela tiden om funktionalitet och tillgänglighet, däremot aldrig om intimitet och sexualitet. Det togs aldrig upp på utbildningar. Samtidigt var jag medlem i RFSL och där pratade vi alltid om sex men aldrig om funktionalitet, på den tiden. Jag ville se om de här två världarna möttes någonstans. Och det gjorde de!

Personlig utveckling

Han lyfter fram ett resultat utanför den politiska arenan.

– Ofta tänker man bara på vad organisationer åstadkommit i termer av de lagförslag och beslut som tvingats fram från makthavare, men mitt bidrag kan vara att även se till hur människor utvecklas på ett personligt plan genom organisering. Jag tänker till exempel på en person som inte tyckte att män ska ha sex med män men som genom att att han organiserade sig fick en helt ny syn på sin egen sexuella identitet.

Sedan i mars har Mikael Mery Karlsson arbetat hemma, först med avhandlingen och sedan med föreläsningar. Möten med studenterna har flyttats från det gamla universitets salar och grupprum till den digitala tjänsten Zoom och dess breakout-rooms.

– Jag saknar det fysiska mötet, men det fungerar. Och ur ett tillgänglighetsperspektiv finns det också fördelar med de digitala möjligheterna att mötas.