Donald Trump vägrar erkänna sig besegrad och i flera delstater räknas fortfarande rösterna. Frågan på mångas läppar är när presidentvalet i USA rent formellt är klart – vilket inte är helt enkelt att svara på.
Folket har sagt sitt. Demokraten Joe Biden fick flest röster nationellt och har nått de 270 elektorsröster som krävs för att bli vald till president i USA.
Det erkänns dock inte av den republikanske presidenten Donald Trump, vilket har kastat ljus på de formella steg som kantar vägen från valdagen till den 20 januari då maktskiftet äger rum.
Även om Biden enligt prognoser har segrat finns ännu inte ett formellt resultat. Det kan dröja ända till den 6 januari innan Trump måste inse sig besegrad – här är vägen dit.
November och december: Delstaterna fastställer sina resultat
När alla valsedlar har kommit in ska delstaterna fastställa sina resultat. Först säkerställs att varje giltig röst har inkluderats i resultatet i varje valkrets.
I vanliga fall pågår detta långt efter det att förloraren har erkänt sig besegrad och mediebolag genom sina prognoser har meddelat vem som vann. Men det kan dra ut på tiden om resultatet är omtvistat.
Trumplägret har använt juridiska verktyg i sina försök att förhindra några jämna delstater där Biden har fått flest röster från att leverera resultat, eller åtminstone förhala processen. Det bygger delvis på en idé om att om delstaterna inte hinner få fram ett slutgiltigt resultat så kan republikanskt kontrollerade delstatsstyren kliva in och utse Trumpvänliga elektorer.
Chris Galdieri, statsvetare vid Saint Anselm College i New Hampshire, tror dock inte att det är realistiskt.
– Det är febriga spekulationer, jag tror inte att det kommer att ske. Republikaner i de aktuella delstaterna verkar inte intresserade. Och flera av dem har demokratiska guvernörer som skulle lägga in sitt veto.
Galdieri tror inte att Trump har någon realistisk chans att påverka resultatet på laglig väg. Kampanjens stämningar har inga eller bara tunna bevis och de flesta har avslagits i domstol.
– Dessutom är Bidens segermarginal tillräckligt stor för att valresultatet ska stå sig.
Delstaterna har olika deadline för att meddela sitt slutgiltiga resultat, några har redan gjort det medan Kaliforniens tidsfrist löper ut sist, den 11 december.
Valkretsarnas resultat skickas till guvernören, som i sin tur ska skicka in ett intyg över delstatens totala antal röster och namnen på elektorerna innan den 14 december, då elektorskollegiet sammanträder. Men det finns ett starkt incitament för att göra det innan den 8 december, dagen som är känd som en ”safe harbor”.
8 december: En säker hamn?
I år infaller den dag i valprocessen som brukar kallas safe harbor, säker hamn, den 8 december. Innan dess förväntas delstaterna ha räknat klart rösterna, rett ut eventuella juridiska dispyter och ha skickat in namnen på sina elektorer.
Om en juridisk dispyt fortgår efter det här datumet riskerar en delstat att inte kunna räkna in sina elektorsröster eller så kan dispyten komma att avgöras av kongressen.
Trumplägret kan fortfarande ifrågasätta delstaternas resultat sedan det fastställts, men domstolarna skulle sannolikt inte ta upp fallet, enligt The New York Times.
14 december: Elektorskollegiet sammanträder
Den 14 december träffas elektorerna i varje delstat för att formellt lägga sina röster på en presidentkandidat. Normen är att elektorerna speglar majoritetsrösterna i en delstat och många delstater har tvingande lagar kring det.
Det går dock att rösta annorlunda och vid några få tillfällen har elektorer röstat på en annan kandidat. Dessa ”trolösa elektorer” har dock hittills aldrig ändrat valutgången.
6 januari: Kongressen fastställer resultatet
Den nyvalda kongressen svärs in den 3 januari och tre dagar senare samlas ledamöterna i senaten och representanthuset i Washington DC för att räkna alla elektorsröster och fastställa vem som blir president.
I vanliga fall brukar delstaternas fastställda resultat sätta punkt för alla dispyter. Allt därefter brukar vara formaliteter. Men om delstatsstyren och guvernörer skulle ha utsett rivaliserande elektorer ligger avgörandet hos kongressen. Den väntas dock förklara Biden som segrare.
Efter det blir det i princip omöjligt för Trump att framhärda med påståendena om att han har vunnit och frysa resurser för den tillträdande presidenten.
– Det är fullt möjligt att Trump fortsätter med sitt barnsliga beteende tills dess. Då får vi en övergångsperiod på bara 14 dagar vilket vore förfärligt med tanke på läget i landet, säger Galdieri.
Hur ser du på Trumps beteende?
– Patetiskt, han är den sämsta förloraren i USA:s historia. Ingen tycker om att förlora, men historiskt har det visat sig vara bra för en avgående presidents framtida karriär att hantera det värdigt. Han kunde hjälpa till, men i stället golfar han och tittar på kabel-tv.
20 januari: Installationsdagen
Vägen hit har varit krokig och fylld av anklagelser om valfusk och oegentligheter. Men klockan 12 den 20 januari höjer den nyvalde presidenten sin högra hand, svärs in på posten och tillträder ämbetet.
Bakgrund: Elektorer utser USA:s president
USA:s presidentval avgörs av elektorer, de ombud som väljarna i de 50 delstaterna utser när de går och röstar på valdagen. Totalt finns 538 elektorer, minst 270 krävs för att bli president.
Den kandidat som får flest röster i en delstat brukar enligt normen få alla elektorsröster där (bortsett från i Maine och i Nebraska där elektorerna fördelas proportionerligt i valkretsar).
Det betyder att vinnaren inte nödvändigtvis får flest röster totalt i landet. 2016 fick demokraten Hillary Clinton 2,9 miljoner fler röster än republikanen Donald Trump – men Trump vann ändå valet.
En delstat har lika många elektorer som den har representanter i kongressen (det vill säga antalet representanthusledamöter plus de två senatorerna), ett antal som i sin tur avgörs av delstatens folkmängd.
I presidentvalssammanhang har dessutom huvudstadsområdet DC tilldelats tre elektorer. Den största delstaten är Kalifornien med 55 elektorer, därefter följer Texas med 38 och New York med 29. Störst bland de mycket jämna så kallade vågmästardelstater där det pendlar mellan republikansk och demokratisk majoritet och där valet i realiteten avgörs är Florida, som liksom New York har 29 elektorer, samt Pennsylvania (20), Ohio (18) och North Carolina (15).
Elektorssystemet är omdebatterat. Dess försvarare säger att det garanterar att mindre och glest bebodda delstater får inflytande. Dess kritiker menar att det är odemokratiskt eftersom den kandidat som får flest antal röster inte alltid vinner.
Källa: Real Clear Politics, Politico
