Glöd · Ledare

Sluta särbehandla fotbollen

”Folkhälsomyndigheten är redan tydlig med att fotbollen i sig själv inte utgör någon risk och det är det som politiken borde ta ansvar för och fatta beslut utifrån. Det är jättebra att lyssna på expertmyndigheter och gå på rekommendationer, men om vi inte har ett regelverk som är logiskt för medborgarna riskerar vi också att få en motreaktion. I det här fallet är det mest logiska att låta fotbollen spela och sedan hitta lösningar för hur supportrar och kroggäster beter sig.”

Orden är Liberalernas partiledare Nyamko Sabunis och sammanfattar bra varför Folkhälsomyndighetens yrkesförbud för fotbollen är så problematiskt. Sedan pandemin startade har Folkhälsomyndigheten gång på gång upprepat mantrat att de bara tar fram övergripande riktlinjer men det är de i verksamheterna på de olika områdena som vet hur de ska agera, hur smittspridning undviks bäst just där. Hela den svenska linjen har byggt på en tilltro, att folk vill och kan ta ansvar. 

Inte heller har olika grupper förbjudits att utföra sitt yrke. Restauranger, butiker, ja till och med stora köpcentrum får hålla öppet bara de ser till att det hålls tillräckligt med avstånd. Teatrar, konserter och så vidare får spelas för upp till femtio personer på plats och deras framträdanden får sändas på webben eller tv.  Och så vidare. 

Hur dessa verksamheter organiserar det för att det inte ska uppstå trängsel och risk för smittspridning har varit deras eget ansvar. Folkhälsomyndigheten och staten detaljstyr inte vad som görs och hur. Inte ens när det gäller äldreomsorgen och skyddandet av de mest utsatta valde myndigheten att göra mer än ge övergripande råd. Först när det hade gått riktigt illa infördes besöksförbudet, men i övrigt har det fortsatt vara upp till dem som driver verksamheten. 

Men inget av detta är giltigt för fotbollen. Just när det gäller fotbollen och fotbollskulturen anser sig Folkhälsomyndigheten vara experter trots att de gång på gång visat sin djupa okunskap. Till DN säger Anders Tegnell bland annat att ”erfarenheten från andra länder och erfarenheten av hur fotbollen brukar fungera” visar att folk kommer samlas i problematiska skaror runt arenorna och sportbarer.

”Brukar fungera”? Inget i samhället fungerar väl nu som det brukar? Det är som om Tegnell inte ens förstått att diskussionen handlar om att spela utan publik. Varför skulle supportrar då bege sig till en arena de inte kommer in på? För att de ”brukar” åka dit när det är match? Eller bara för att jävlas med Folkhälsomyndigheten och öka på smittspridningen? Supportrar vill ju se matchen och är arenan stängd för publik så är det knappast där du gör det bäst. Både supporterföreningar och fotbollsklubbarna har dessutom garanterat att de kommer se till att det inte händer.  

Och varför skulle de riktlinjer som redan finns för krogar inte räcka bara för att det visas fotboll på några skärmar? Krogarna har ju samma åläggande att se till att glesa ut borden och gästerna samt att ingen barservering sker även när det är fotboll på skärmarna. Vilket det ändå redan är eftersom några av de bästa ligorna i Europa nu drar igång. Är det några krogar som inte klarar coronaavståndet så är det väl de krogarna, eller tv-sändningen på de krogarna, som ska stoppas, inte fotbollen i sig? 

Istället för att, som i övrigt, förlita sig på såväl individers som verksamheters kunskap om sina områden och vilja att ta ansvar så verkar Folkhälsomyndighetens beslut nu mer luta sig på allmänt spridda fördomar om fotbollssupportrar. Sofia Bohlin, ordförande för supporterunionen SFSU, kommenterar i samma DN-artikel Tegnells farhågor om ansamlingar av supportrar med ”är man inte insatt eller har tagit till sig information från fotbollen, då kan jag tänka mig att det är en risk som man kan se framför sig” och fortsätter: ”Så fort man talar om fotbollsupportrar så finns det en nidbild. Att det ofta handlar om arga unga män, att de är alkoholpåverkade, att de inte har någon funktion i samhället”.

Det är som alltid med det okända, med subkulturer och andra som avviker, det skrämmer. Men den förenklade nidbilden av fotbollssupportrar har aldrig varit komplett och är i dag mer fel än någonsin. Fotbollssupportrar är en av de mer heterogena grupperna som finns i samhället i dag, där finns folk av alla sorter. Men mest är det ”vanligt folk” (om det nu finns några sådana)  som har lika stor vilja att undvika smittspridning som gemene man. Det finns inget som helst belägg för att just fotbollssupportrar skulle vara sämre eller mindre intresserade än andra när det gäller att hindra smittspridning. 

Folkhälsomyndigheten buntar dessutom ihop verksamheter med helt olika förutsättningar. Runt Damallsvenskan, damernas Elitettan, herrarnas Superettan samt lägre serier finns tyvärr inte det intresset att det ens utan corona skulle bli rusning till några krogar. Frågan är hur många av de matcherna som ens skulle gå att se på krogar. Så varför stoppas även de?

Fotbollen är troligen den verksamhet i samhället som har den största mixen av ideellt engagemang och kommersiell verksamhet. Fotbollsklubbarna har ungefär en miljon medlemmar och cirka 600 000 aktiva spelare. Det gör att var tionde invånare är medlem i en fotbollsklubb och över hälften av dem är aktiva spelare. Tillsammans står de för en tredjedel av alla idrottsaktiviteter i Sverige. En stor del av de stora klubbarna har funnits i över 100 år. Det allra mesta som sker i och runt dessa klubbar sker helt ideellt men det finns också 5 000 anställda och dessutom ett stort antal anställda i kringliggande branscher som är beroende av fotbollen. 

Det ideella återspeglar sig också i ekonomin, för även om det finns några högavlönade spelare i herrallsvenskan så är en storklubbs ekonomi inte större än en stor Ica-handlares. Men skillnaden är att målet inte är ekonomisk vinst, utan ideellt. Därför finns inga ekonomiska marginaler, inga vinster att låta bli att dela ut när ekonomin tvärstannar.

När Folkhälsomyndigheten buntar ihop fotbollen med grillning, bad och andra ”sommaraktiviteter” är risken därför överhängande att många fotbollsklubbar kommer att gå i konkurs och det kommer inte bara drabba elitverksamheten utan även anställda, massa kringverksamheter och den breda ungdomsverksamheten. Hur det kan vara till gagn för folkhälsan är en lika stor gåta som Tegnells supporterspöken utanför de tomma arenorna. 

I det här fallet bör Amanda Lind och Stefan Löfven lyssna på Sabuni istället för Tegnell.  

Folkhälsomyndighetens hanteringen av pandemin i stort fram tills nyss.

Folkhälsomyndighetens ovilja att ens diskutera med fotbollens företrädare.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV